Tal
Offentliga Rummet 2012 30 maj 2012
Anna-Karin Hatt, It- och energiminister

It i välfärdens tjänst

Det talade ordet gäller!

"It i människans tjänst". Det är verkligen en bra beskrivning av vad den här konferensen syftar till. Men det är också namnet på Sveriges digitala agenda. Den agenda som har en väldigt djärv målsättning: att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Om vi ska kunna nå det målet, då måste vi alla hjälpas åt. Och då är mötesplatser som den här, det Offentliga Rummet, viktiga inspirationskällor. Här får vi chansen att lära av varandra. Att dela goda exempel - och de är numera många. Några av dem är finalisterna till Guldlänken. Här finns:

Trafiklab.se som, i stället för att utveckla egna tjänster, arbetar med att skapa enkel tillgång till trafikdata så att andra kan bygga nya tjänster. På det sättet skapa de gränsöverskridande service genom samverkan och öppenhet.

Här finns Mina fordon som ger dig direktaccess till information om ditt och andras fordon, där du kan hålla koll på saldot på trängselskattekontot, eller anmäla byte av ägare för din bil direkt i mobilen. Det är smarta mobila tjänster som både effektiviserar ärendehanteringen och gör den tillgänglig med bibehållen säkerhet. Kort och gott - det är en medborgaranpassad lösning där man kan ha statsförvaltningen i sin egen ficka.

Här finns också 1177.se som ger tillgång till information och service för patienter och anhöriga tack vare ett fördjupat samarbete kring vårdinformation bakom den gemensamma portalen. Portalen innehåller bland annat tusentals artiklar om hälsa, kontaktinformation till olika kliniker och möjligheter att ställa frågor till medicinska experter. Den här sajten skapar både enkelhet, närhet och tillit genom ökat samarbetet kring e-tjänster.

Och till sist; här finns Miljöbarometern som skapar större insyn och ökar delaktigheten i Stockholms stads miljöarbete. Genom en digitaliserad transparens skapas insyn på riktigt för medborgare och företag.

Alla dessa, och alla andra som deltagit i Guldlänken men som inte nått finalen, är goda exempel på en offentlig förvaltning som strävar efter att bli enkel, öppen och smart, och som därigenom skapar förtroende hos medborgarna.

It är en helt avgörande nyckel för en enkel, öppen och smart förvaltning som medborgarna har förtroende för. Och det behövs. För vårt samhälle står inför betydande utmaningar, som en åldrande befolkning, en allt mer global arbetsmarknad och globala miljöproblem som måste få globala lösningar. Smart it och effektiva e-tjänster kan hjälpa oss hantera dessa utmaningar så att våra knappa resurser kan räcka längre.

Faktum är att it skulle kunna lösa offentliga uppgifter på ett sätt som vi idag kan ha svårt att föreställa oss. Just därför - därför att detta är ett område där den sista innovationen är långt ifrån presenterad än - så är det viktigt att vi gör vad vi kan för att stötta den utvecklingen och skapa bästa möjliga förutsättningar för medarbetare, pytte-entreprenörer, civila organisationer, storföretag och andra som vill bidra i utvecklingen av förvaltningen av det framtida Sverige.

Låt mig ta bara ett exempel på hur it kan utveckla verksamheter på ett riktigt oväntat sätt.

Alla som är intresserade av barn och ungas utveckling, och av skolan, vet att gymnastik är ett ämne som är viktigt för våra barns utveckling. Men det är nog inte ett ämne där man i första hand tänker att it är ett självklart verktyg i undervisningen. Men det skulle det absolut kunna vara.

Det har Daniel Johansson, lärare på Väsby Nya Gymnasium, visat. Tillsammans med två andra utsågs han av Microsoft och Lärarnas Riksförbund tidigare i år till Sveriges mest innovativa lärare. Daniel hade en gymnastikklass som var svår att få igång. När han märkte det började han fundera på: hur ser barnens värld egentligen ut idag? Vad skulle de vilja göra för att röra på sig? Det han visste var att eleverna gillade tv-spel. Så han sa till dem att de skulle få spela tv-spel nästa gång de kom till gympan, fast i fysisk form! Nu har Daniel byggt om sin gympasal till ett "super-mariospel" där eleverna får pulsklockor och poäng för puls och tid. Eleverna får själva skapa egna mål i en träningsdagbok på nätet, via appen Funbeat. Eleverna kan "levla" upp till nya nivåer och kan spela in till exempel uppgifter på video som de sedan kan lägga upp på skolportalen. Allt till bild och musik från det "riktiga" super-mario.

Så inte ens gymnastiken behöver vara analog längre. Digitaliseringen av samhället innebär helt nya möjligheter, inte bara i våra skolor utan för hela det offentliga, och ger nya möjligheter för oss att kunna möta de utmaningar vi står inför. Men digitaliseringen innebär också nya möjligheter att bygga en förvaltning som utgår från den enskilda människans behov och önskemål. Och den utvecklingen är redan i full gång.

På global nivå har USA:s president Barack Obama startat Open Government Partnership. Det går ut på att olika länder ska göra egna åtaganden i nationella handlingsplaner, med betoning på transpararens, medborgarinflytande, ansvarsutkrävande och innovation.

Vi i Sverige gick tidigt med inom biståndsområdet, och den nya e-förvaltningsstrategin It i välfärdens tjänst, som jag nu arbetar med att forma, kommer bli Sveriges bidrag och vår handlingsplan för hur vi kan öka öppenheten och transparensen med hjälp av digitala medel i Sverige.

Målet i den Digitala agendan för Sverige är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Det är ett mål som inte bara innebär att vi ska följa utvecklingen, utan att vi faktiskt ska vara med och leda den. Jag tror att många av oss som arbetar i offentlig sektor delar den helt nödvändiga målbilden om att bygga en offentlig förvaltning som gör tillvaron så enkel som möjligt för så många som möjligt. Vi är många som verkligen vill ha en förvaltning som förenklar människors vardag, som är öppen och smart och som stödjer innovation och delaktighet och som dessutom effektiviserar den offentliga verksamheten och förbättrar kvaliteten.

Då kan man ju fråga sig: om vi är överens om målen, om vi vet vart vi ska, varför behöver vi då en ny e-förvaltningsstrategi? Hur svårt kan det egentligen vara att förenkla, att öppna upp och att göra saker smartare? Vi vet alla hur svårt det är att i praktiken ändra det sätt vi arbetar på. Att det svåra inte är att säga att vi vill skapa en offentlig service byggd efter människors behov och inte efter organisationsgränser. Utan att det verkligt svåra är att komma runt våra stuprör och att i praktiken bygga upp nya sätt att samverka på.

Sanningen är att det behövs ett genomgripande kulturskifte i svensk offentlig sektor. Ett skifte där samverkan, öppenhet och innovation blir naturliga och självklara värden bredvid effektivitet, rättssäkerhet och demokrati.

Ska vi lyckas med det, och med att digitalisera hela den svenska förvaltningen, behövs en nationell kraftsamling, en ny e-förvaltningsstrategi, som tydligt pekar ut målet och hur vi ska ta oss dit. För digitaliseringen av den offentliga sektorn kräver en helt ny karta. Vi måste hitta nya sätt att samverka kring utvecklingen av digitala tjänster. Det gäller hur vi samverkar mellan myndigheter, hur vi samverkar mellan stat och kommunsektor och det gäller hur vi samspelar med det privata.

Det krävs en ny karta där människans behov ställs i centrum också för offentlig sektor. En karta som vänder på perspektivet, och som bygger på två viktiga saker:
Det första är att tillgången till öppen data måste öka så att vi kan stödja innovation och delaktighet. Och ska det ske behöver den samlade utvecklingen av framtidens digitala förvaltning ha en egen hemvist på nätet. Därför arbetar jag och mina medarbetare på Näringsdepartementet just nu på ett beslut om att det ska byggas en nationell portal för öppna data. Den ska fungera som en innovationshubb för svensk e-förvaltning.

Det andra vi behöver är en nationell infrastruktur för digital samverkan. I den digitala agendan kallar vi det för "mjuk infrastruktur". Det handlar om att vi framöver, i allt större utsträckning, kommer behöva gemensamma och öppna standarder och ramverk som möjliggör digital samverkan. Och en sådan infrastruktur utvecklas allra bäst i samverkan där både det offentliga och det privata är med och bidrar.

För att utveckla en nationell mjuk infrastruktur krävs det mycket bättre samverkansformer mellan stat och kommun. Idag finns det ingen samordning mellan olika myndigheter, regeringskansli och kommuner, vilket gör att var och en utvecklar egna system och egna sätt att klassificera och definiera information och begrepp.

Gränssnitten saknas och möjligheterna till kommunikation över sektorsgränser försvåras i onödan. För att vi ska kunna styra den här utvecklingen i rätt riktning behöver vi bland annat hjälp av hela den innovativa potential som finns i vårt civila samhälle. Därför vill jag bjuda in kommun- och landstingssverige och alla andra berörda parter till samtal om hur vi kan bygga en gemensam nationell mjuk infrastruktur där standarder, API:er och gränsnitt gör att kommunikationen kan fungera sömlöst, som det är tänkt att den ska göra.

Framtidens smarta förvaltning måste bygga på samarbete och engagemang. För att vi ska kunna sätta it i välfärdens tjänst måste E-förvaltningsstrategin ha en bred förankring. Och jag hoppas att hela kommun- och landstingssverige kommer vara lika engagerade som jag i att skapa denna enkla, öppna och smarta förvaltning. Om vi arbetar tillsammans kan vi skapa ett öppnare och smartare Sverige som verkligen stödjer innovation och delaktighet.

Låt mig avslutningsvis berätta om ett exempel på hur digitaliseringen kan förändra förhållandet mellan det offentliga och privata.

En man - en pappa och entreprenör - som var med vid ett rundabordssamtal jag hade i Malmö kring öppen data för en tid sedan berättade om hur han hade försökt få tillgång till sina nyfödda tvillingars hälsoinformation. Han och hans fru hade haft en förlossning med komplikationer och han ville sprida den informationen till andra, via nätet, för att öka kunskapen om det som hänt. Han ville bidra till kunskapsutvecklingen på ett svårt område som har väldigt lite tillgänglig empiri. Men läkaren gav honom inte tillgång till informationen, och det gick inte att ta miste på hans frustration över det.

Jag är övertygad om att morgondagens Internetborgare inte kommer nöja sig med ett sådant svar. De kommer se sig som ägare av sin information och kräva enkel tillgång till all den information som förvaltningen har om dem. Den nya e-förvaltningsstrategin It i välfärdens tjänst ska sikta mot en sådan medborgarorienterad förvaltning. En där vi till fullo drar nytta av digitaliseringens fördelar. En där människor får chansen att växa och utvecklas.

En där företag kan starta och verka i en symbios med den offentliga förvaltningen. Och en förvaltning där våra e-tjänster sätter oss användare i centrum. Det blir en e-förvaltning som också sätter it i välfärdens tjänst.