Tal
Rundabordssamtal i Östergötland 12 juni 2012
Anna-Karin Hatt, It- och energiminister

It som ett redskap för fördjupad demokrati

Det talade ordet gäller!

Välkomna till det här rundabordssamtalet som ska handla om hur vi utifrån en regional digital agenda kan öka det digitala innanförskapet, och hur vi med hjälp av digitaliseringen kan bidra till att skapa en verklig köksbordsdemokrati och på så sätt också öka den demokratiska delaktigheten.

I höstas presenterade jag regeringens it-politiska strategi: It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige. I arbetet med den utarbetade regeringen ett nytt mål som även antogs av riksdagen. Det it-politiska målet vi har nu är att "Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter".

Det är ett ambitiöst mål. Ett mål där vi blickar bortom stuprör och istället fokuserar på hur vi tillsammans kan använda tekniken i människans tjänst.

Ska vi nå det målet behövs alla goda krafter runt om i landet. Och nu har det riktigt viktiga arbetet börjat med att omsätta den digitala agendan i praktiken. För det är först när människor kan märka skillnad; i skolan, i vården, i jobbet, i vardagen, som vi har nått vårt mål.

Att Sveriges regioner arbetar fram och antar egna regionala digitala agendor är viktigt för att förankra den digitala agendan och se till så att vi är bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Vi vet att nio av tio svenskar använder internet regelbundet, vilket är i absolut världsklass. Men vi vet också att en av tio inte gör det och därmed ännu inte är digitalt delaktiga. En del av dem kanske inte vill vara med. Men många av dem står av olika anledningar utanför därför att de inte kan använda de digitala tjänster som är tänkta att underlätta allas vår vardag.

Dagens tema är att hitta sätt att öka den digitala delaktigheten och och öka möjligheterna till demokratisk delaktighet. Det är ambitioner som rymmer många utmaningar, men också många möjligheter.

När allt fler tjänster i samhället digitaliseras och blir tillgängliga via internet ökar också kraven på oss som medborgare att vi har kunskap om hur man använder internet.

Men det innebär också att vi som medborgare ökar våra krav på samhället och att vi förväntar oss att samhället faktiskt ska leverera enkla och tillgängliga e-tjänster.

Det självklara målet är att alla som vill ska kunna använda sig av de möjligheter som digitaliseringen erbjuder. Oavsett ålder, etnicitet, bakgrund eller kön ska man ha möjlighet att ta del av informationen på nätet.

För att de personer som ännu inte använder internet ska kunna göra det behövs framförallt två saker, å ena sidan tillgång till en fungerande bredbandsuppkoppling och å andra sidan grundläggande digital kompetens.

I arbetet med att ge Sverige bredband i världsklass har regeringen satt det ambitiösa målet att 90 procent av alla våra hushåll och företag ska ha tillgång till bredband med en hastighet om 100 Mbit/s senast 2020. Det är ett mål som innebär att vi spänner bågen väldigt högt, men med gemensamma krafter kan vi nå dit.

Och den utvecklingen går nu snabbt framåt. Idag har nästan hälften av de svenska hushållen tillgång till bredband med den snabba hastigheten. Och andelen har ökat med hela fem procentenheter på bara ett år. Och det är en utveckling vi kan se i hela landet.

Västerbotten är till exempel det län som har högst andel av befolkningen, hela 62 procent, med bredband med en hastighet om 100 Mbit/s. Och här i Östergötland har ni bara det senaste året ökat andelen hushåll och företag som har möjlighet till bredband med en hastighet om 100 Mbit/s med drygt 6 procentenheter. Det är en väldigt imponerande siffra!

När det gäller det andra området, att stärka den digitala kompetensen, så är civilsamhället en viktig aktör. Kampanjen Digidel och biblioteken är två bra exempel på aktörer som gör storartade insatser för att öka det digitala innanförskapet. Och för drygt en vecka sedan fattade regeringen beslut om att inrätta Användningsforum, som en plattform för diskussioner mellan det allmänna, användargrupper, branschen samt forskarvärlden om it och användbarhet, i syfte att öka det digitala innanförskapet.

Tillsammans med alla de insatser som görs runt om i landet av civilsamhälle och bibliotek är Användningsforum en viktig pusselbit för att öka det digitala innanförskapet.

Ett högt digitalt innanförskap är en förutsättning för att alla ska kunna delta i medborgardialogen i vårt öppna demokratiska samhälle och kunna delta i de beslut som påverkar den egna vardagen. Med mer av medborgardialog kan vi få ett ökat engagemang, få bättre kontakt mellan förtroendevalda och medborgare och större aktivitet i fullmäktige och en bättre förankring av våra politiska beslut.

Att utveckla denna medborgardialog är en stor utmaning för det offentliga Sverige. Just därför stödjer regeringen bland annat Sveriges Kommuner och Landstings projekt Medborgardialog med stöd av it, som handlar om hur dialogen med medborgarna kan stödja den representativa demokratin.

En av utmaningarna i det projektet har varit att hitta nya vägar och metoder för samtal mellan förtroendevalda och medborgare och att öka engagemanget på lokal nivå. Målet är att med hjälp av it-lösningar göra politiska beslutsprocesser mer transparenta och tillgängliga och att öka medborgarnas inflytande.

En av de saker vi ser är att allt färre idag väljer att bli medlemmar i politiska partier. Det ökar behovet av alternativa vägar för att skapa kontakt mellan väljare och valda. Enligt World Value Survey sticker Sverige ut som ett land med en befolkning som i stor utsträckning tror på sin egen förmåga besluta över sina egna liv. Samtidigt har vi ett stort samhällsengagemang och ett stort intresse för att engagera oss i enskilda sakfrågor.

Det är ett engagemang vi måste ta vara på. Idag finns det många vägar att göra sin röst hörd på och ta del av andras åsikter. Via olika tjänster på nätet är det möjligt att starta upprop och bilda opinion i frågor som rör det mesta.

I takt med att många väljer bort de traditionella arenorna för kommunikation och i allt större utsträckning använder sig av sociala medier, måste det finnas möjlighet att föra den demokratiska dialogen där medborgarna är.

Som medborgare måste vi ha möjlighet att vara med och påverka och framföra våra åsikter genom de kanaler som känns bekväma och som passar in i det privata livet på ett sätt som traditionella mötesformer eller fora inte gör för vissa grupper.

Det kan röra sig om allt från att man som småbarnsförälder har svårt att delta på kvällsmöten till funktionsnedsättning, fysiskt avstånd eller språkliga hinder som gör att ett elektroniskt deltagande lämpar sig bättre för den enskilde.

Vi har ett ansvar att skapa en verklig köksbordsdemokrati. Men om vi ska kunna göra det måste vi anstränga oss mer för att dra nytta av alla de fördelar it kan ge. Med bra och användarvänliga e-tjänster kan vi flytta makten närmare vardagslivet, närmare de många människorna.

För om underlag, fakta, kalkyler och förslag går att nå via nätet, då kan till och med den småbarnsförälder som kämpar för att få vardagspusslet att gå ihop och kanske inte har en sportslig chans att hinna med att gå på några politiska kvällsmöten, sitta vid köksbordet när barnen har somnat och vara med och påverka.

Och bristande kunskaper i hur den digitala världen fungerar ska inte få stå i vägen för en vardagsnära demokrati. Därför är det viktigt att redan i skolan se till att lägga grunden för det digitala innanförskapet. Många barn tar redan idag tidigt steget in i internets värld. De blir snabbt digitala infödingar och rör sig lika fritt på nätet som hemma på mammas gata. Vi i Sverige skulle kunna klappa oss på axeln och nöja oss med att konstatera att 98 procent av alla barnfamiljer har en dator hemma. Att det är bra och väldigt högt.

Men istället för att göra det måste vi ställa oss frågan: Hur blir det med resten? Hur går det för de två procent som inte har tillgång till en dator hemma? Om vi verkligen kunde vara säkra på att alla skolbarn hade tillgång till moderna lärverktyg i skolan, ja då hade vi kanske inte behövt vara så oroliga.

Men det jag återkommande får höra varje gång jag diskuterar it i skolan är att skolan bara fläckvis är digital. Vissa skolor hanterar detta utmärkt och eleverna får relevant och integrerad undervisning i it. Men på många andra ställen används de tekniska möjligheterna nästan inte alls.

Om man ska kunna vara delaktig och dra nytta av digitaliseringens möjligheter måste man ha datorvana. Därför måste vartenda barn ha tillgång till digitala lärverktyg i skolan. Min tydliga ambition är att vartenda barn ska bli en självklar medborgare i det digitala samhället. Och att varenda lärare ska ha tillgång till en egen dator och kunskap om hur man kan använda it som verktyg i undervisningen.

Vårt gemensamma mål är att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Det kan vi bli om vi inkluderar alla som vill vara med i den digitala världen.

Om vi ska nå ett samhälle med verklig delaktighet och verkligt innanförskap, då är en av de främsta insatserna vi kan göra att se till att öppna den digitala världen för alla. Att ge människor de verktyg de behöver för att kunna leva också ett digitalt liv.

Ska vi lyckas med det, då krävs det ett gemensamt arbete. Ett arbete där vi i offentlig sektor, civilsamhället och näringslivet arbetar tätt tillsammans mot målet att öka det digitala innanförskapet och att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Och därför bli också arbetet med regionala digitala agendor - med er regionala digitala agenda här i Östergötland - helt avgörande. Den blir en plattform för samverkan och en gemensam handlingsplan att jobba utifrån. För det är först när vi arbetar tillsammans som vi kommer göra verklig skillnad. Som vi kommer att öppna dörrar.

För det finns fortfarande många stängda dörrar, som behöver öppnas. Dörrar till delaktighet, till tillgänglighet och till demokrati. Till alla människors möjlighet att använda sina förmågor och fatta sina egna beslut.

Och jag är övertygad om att om vi ska nå ett samhälle med verkligt innanförskap då är den främsta dörröppnaren att människor får de verktyg som de behöver, och det viktigaste verktyget av alla är it.