Äktenskap och samboende

Nedan följer en kortfattad information om huvudreglerna av lagstiftningen på området. Mer information hittar du i relaterade publikationer och länkar.

Äktenskap

Äktenskap ingås mellan två personer. Från och med den 1 maj 2009 gäller nya regler som rör äktenskap. Två personer av samma kön kan ingå äktenskap på samma villkor som par av olika kön. Bestämmelserna i äktenskapsbalken gäller alla par oavsett makarnas kön.

Hinder mot äktenskap

I vissa fall är äktenskap inte önskvärt från samhällets synpunkt, av sociala och medicinska skäl. Därför finns regler om hinder mot äktenskap. För att få gifta sig måste båda personerna ha fyllt 18 år. Den som är under 18 år kan få länsstyrelsens tillstånd att gifta sig. Innan länsstyrelsen beslutar ska den underåriges vårdnadshavare och socialnämnden få möjlighet att yttra sig. Om länsstyrelsen ger tillstånd till äktenskapet, kan vårdnadshavaren överklaga beslutet.

Personer som är släkt med varandra i rätt upp- eller nedstigande led, till exempel mor och son, får inte gifta sig med varandra. Inte heller helsyskon får ingå äktenskap. Halvsyskon kan däremot få tillstånd av länsstyrelsen att gifta sig med varandra.

Den som redan är gift eller registrerad partner får inte så länge äktenskapet eller partnerskapet består ingå ett nytt äktenskap.

Inte heller personer som genom adoptivförhållande är släkt med varandra i rätt upp- och nedstigande led får gifta sig med varandra. Två adoptivsyskon eller ett adoptivbarn och adoptivföräldrarnas gemensamma barn kan dock efter ansökan få tillstånd av länsstyrelsen att ingå äktenskap.

Hindersprövning

Innan ett par kan gifta sig måste en prövning göras om det finns något hinder mot äktenskapet, så kallad hindersprövning. Prövningen görs av Skatteverket och ska begäras av personerna som ska gifta sig gemensamt. Hindersprövningen gäller för fyra månader framåt.

Vigsel

Äktenskap ingås antingen genom borgerlig vigsel eller genom vigsel inom ett trossamfund.

Borgerlig vigsel

Borgerlig vigsel förrättas av den som är förordnad av länsstyrelsen. Ett förordnande att vara vigselförrättare ska gälla för en viss period, om det inte har begränsats att gälla till en angiven dag. Länsstyrelsens beslut att inte förordna någon som vigselförrättare kan inte överklagas.

Lagfarna domare i tingsrätt har inte längre kvar uppgiften att förrätta vigslar.

Vid borgerlig vigsel ska vigselförrättaren som huvudregel rikta följande ord till paret:
Ni har förklarat att ni vill ingå äktenskap med varandra. Vill du N.N. ta denna/denne N.N. till din hustru/man?
(Svar: Ja.)
Vill du N.N. ta denna/denne N.N. till din hustru/man?
(Svar: Ja.)
Jag förklarar er nu för äkta makar.

Om paret särskilt begär det kan vigselförrättaren i stället rikta följande ord till dem:
Ni vill ingå äktenskap med varandra. Äktenskapet bygger på kärlek och tillit. Genom att ingå äktenskap lovar ni att respektera och stötta varandra.
Som makar är ni två självständiga individer som kan hämta styrka ur er gemenskap.
Eftersom ni har förklarat att ni vill ingå äktenskap med varandra, frågar
jag: Vill du N.N. ta denna/denne N.N. till din hustru/man att älska henne/
honom i nöd och lust?
(Svar: Ja.)
Vill du N.N. ta denna/denne N.N. till din hustru/man att älska henne/ honom i nöd och lust?
(Svar: Ja.)
(Paret kan växla ringar.)
Jag förklarar er nu för äkta makar.
När ni nu går ut i livet och åter till vardagen så minns den vilja till gemenskap, den kärlek till varandra och den aktning för varandra som ni känt i denna stund och som lett er hit. (Texten författad av Per Anders Fogelström.)
Låt mig önska er lycka och välgång i ert äktenskap.

Vigsel inom trossamfund

Vigsel får endast förrättas inom ett trossamfund som har vigseltillstånd och av sådan präst eller annan befattningshavare i trossamfundet som har förordnats av Kammarkollegiet att vara vigselförrättare. Från och med den 1 maj 2009 gäller kravet på vigseltillstånd även för Svenska kyrkan. På samma sätt som för andra trossamfund ska dessutom varje vigselförrättare inom Svenska kyrkan förordnas särskilt av Kammarkollegiet. En präst i Svenska kyrkan som var behörig att förrätta vigsel enligt lag vid utgången av april 2009 behåller den behörigheten till utgången av april 2010. Även personer som prästvigs inom ett år efter ikraftträdandet är behöriga att förrätta vigsel till utgången av april 2010 utan särskilt förordnande.

En vigsel sker enligt den vigselordning som gäller inom trossamfundet.

Det finns ingen skyldighet att förrätta vigsel för ett trossamfund eller den som är behörig vigselförrättare inom ett trossamfund. Det innebär att det kan förekomma att en vigsel som ett par önskar sig inom ett visst trossamfund inte kan äga rum där, även om paret uppfyller äktenskapsbalkens krav. Det kan till exempel vara situationer där trosuppfattningar hos trossamfundet eller vigselförrättaren hindrar en vigsel för att parterna inte utövar samma religion eller för att en av parterna är skild

Makarnas efternamn

De som ska gifta sig kan välja mellan att ha den enes efternamn som gemensamt efternamn eller att var och en behåller sitt efternamn. De ska skriftligen anmäla sitt val av efternamn till Skatteverket senast i samband med vigseln.

En make som tar den andres efternamn kan ha sitt tidigare efternamn som mellannamn. Mellannamnet är rent personligt. Det kan inte föras vidare till make eller barn

Underhållsskyldighet mellan makar under äktenskapet

Under äktenskapet har var och en av makarna ett ansvar för sitt eget och den andra makens underhåll. Arbetet i hemmet är också ett sätt att sörja för underhållet. Lagen förutsätter att båda makarna tar ansvar för ekonomin och sysslorna i hemmet. Makarna är skyldiga att lämna varandra de upplysningar som behövs för att familjens ekonomi ska kunna bedömas. Om den ena maken inte kan försörja sig helt själv, är den andra skyldig att bidra till makens personliga behov. Har makarna barn är de skyldiga att sörja för barnets underhåll.

Om makarna lever åtskilda, till exempel under betänketid inför en skilsmässa, är de fortfarande skyldiga att bidra till varandras underhåll

Makarnas tillgångar och skulder

Allt som makarna äger, och som inte är enskild egendom, är giftorättsgods. Giftorättsgods är det vanligaste och det som gäller om inget annat har bestämts. Egendom kan bli enskild genom bland annat äktenskapsförord, villkor vid gåva och villkor i testamente.

Var och en av makarna ansvarar för sina skulder. En makes fordringsägare kan därför inte kräva att få betalt ur den andra makens egendom, vare sig egendomen är giftorättsgods eller enskild egendom. Om det blir utmätning för skulder hos en make som varaktigt bor tillsammans med den andra maken, utgår kronofogden från att all den lösa egendomen som makarna gemensamt har tillgång till tillhör den skuldsatta maken. Kronofogden har då rätt att utmäta egendomen. Äger den andra maken egendomen måste han eller hon styrka detta för att inte egendomen ska tas med i utmätningen. Kvitton, köpebrev eller gåvobrev är handlingar som kan vara bra att ha i sådana sammanhang.

Äktenskapsskillnad

Om makarna är överens om att skiljas kan de få äktenskapsskillnad (skilsmässa) omedelbart. Om någon av dem har barn som är under sexton år och som bor tillsammans med paret måste de dock ha betänketid på minst sex månader innan äktenskapsskillnaden.
Även om makarna inte har något barn, har de rätt att få betänketid om de begär det.

Vill endast den ena maken skiljas, har han eller hon rätt till skilsmässa efter sex månaders betänketid.

Registrerat partnerskap

Partnerskapslagen har upphört att gälla vid utgången av april 2009. Det innebär att det inte är möjligt att låta registrera ett nytt partnerskap. Ett redan registrerat partnerskap fortsätter dock att vara ett partnerskap till dess partnerskapet upplöses eller omvandlas till ett äktenskap (se nedan om möjligheten att ett registrerat partnerskap gäller som ett äktenskap).

Omvandling av ett registrerat partnerskap till äktenskap

Ett partnerskap som registrerats enligt partnerskapslagen ska gälla som ett äktenskap om partnerna gemensamt anmäler till Skatteverket att de önskar det. Partnerskapet gäller som ett äktenskap från och med den dag en sådan anmälan kommit in till Skatteverket. Paret kan välja att i stället för en anmälan vigas enligt 4 kap. äktenskapsbalken. Det ska inte göras någon hindersprövning inför en vigsel enligt denna särskilda ordning. Partnerskapet gäller som ett äktenskap från tidpunkten för vigseln.

Möjligheten till omvandling är inte begränsad till en viss tid.

Sambo

Med sambo avses två personer som:

  • Stadigvarande bor tillsammans. Stadigvarande innebär att det ska vara fråga om en inte alltför kort förbindelse.
  • Bor tillsammans i ett parförhållande, det vill säga ett förhållande där ett sexuellt samliv normalt ingår.
  • Har ett gemensamt hushåll, vilket innebär att man delar på sysslor och utgifter.

Det spelar ingen roll om samborna är av motsatt kön eller av samma kön.

Sambolagen

Syftet med sambolagen är att ge ett minimiskydd åt den svagaste parten när ett samboförhållande upphör.

Lagen gäller bara sådana samboförhållanden där ingen av samborna är gift eller registrerad partner. Sambor som vill hålla sina ekonomiska förhållanden helt isär, kan avtala att sambolagens bodelningsregler inte ska gälla i deras samboförhållande.

Lagen gäller bara sambornas gemensamma bostad och bohag. Den gäller alla typer av permanentbostäder (villor, lägenheter) och den utrustning som normalt hör till hemmet som möbler och hushållsmaskiner. Lagen omfattar inte annan egendom som till exempel banktillgodohavanden, aktier, bilar, båtar och sommarstugor.

Förhållandena under samboförhållandet

Huvudregeln är att vardera sambon under samboförhållandet själv sköter sin egendom och svarar för sina skulder. Det finns vissa inskränkningar i en sambos möjlighet att förfoga över sin egendom. En sambo får inte utan den andre sambons samtycke sälja, ge bort, inteckna/pantsätta eller hyra ut bostad och bohag som kan komma att ingå i en framtida bodelning eller som den andra sambon kan få rätt att överta.

Förhållandena när samboförhållandet upphör

Ett samboförhållande upphör om samborna eller någon av dem ingår äktenskap, om de flyttar isär eller om någon av dem dör. Ett samboförhållande upphör också om en sambo ansöker om att tingsrätten ska utse en bodelningsförrättare eller ansöker om rätt att få bo kvar i den gemensamma bostaden till dess bodelning har gjorts. Samboförhållandet upphör också om en sambo väcker talan om att få överta en gemensam bostad som inte ingår i bodelningen.

Bodelning

När ett samboförhållande upphör ska bodelning ske om någon av parterna begär det. Upphör samboförhållandet genom att den ena sambon dör, är det bara den efterlevande sambon som får begära bodelning.

Begäran om bodelning ska göras senast ett år efter det att samboförhållandet upphörde. Upphör förhållandet genom att en sambo dör eller dör en sambo inom ett år från det att samboförhållandet upphörde, ska begäran göras senast när bouppteckningen görs.

I en bodelning ingår sambornas gemensamma bostad och bohag, om egendomen har förvärvats för gemensam användning. Det spelar ingen roll vem som har betalat egendomen. Sambolagens bodelningsregler gäller dock inte om den ena parten har flyttat in i den andres bostad även om paret delat på amorteringar och andra kostnader. Har en sådan bostad sålts och pengarna använts till en ny gemensam bostad, ska dock den nya bostaden ingå i bodelningen.

Arv

Sambor har ingen rätt till arv efter varandra. För att sambor ska kunna ärva varandra måste de skriva testamente.