I detta nyhetsbrev:

• Kvinnor och män i sjukförsäkringen
• Sjukskrivning går i arv
• "Vad lär oss 1900-talet?"
• Längre liv, längre arbetsliv
• Premiepensionen under lupp
• PS om musik och gymnastik

På Socialdepartementet gör vi då och då fördjupande analyser av den statistik som löpande tas fram av Försäkringskassan. Rätt detaljerade saker och inte alltid helt lättbegripligt, men en outsinlig källa till ny kunskap. En färsk analys studerar jämställdhet och könsskillnader inom sjukförsäkringen. Den innehåller både glädjande nyheter och oroväckande tecken.

Den kanske viktigaste analysen handlar om att vi förefaller ha betydande jämställdhetsproblem fortfarande, som kan låta som privatsaker, men som visar sig i sjukförsäkringen. Kvinnor har i flera år markant högre sjukfrånvaro, efter ankomsten av familjens första barn. Så är det inte före familjebildning. Här finns skäl till mer tankeverksamhet.

Efter den viktiga och nödvändiga minskningen av sjukfrånvaron de senaste åren, ser vi nu en liten ökning. Inget dramatiskt, men dock. Ökningen beror till 70 procent på att en del av dem som lämnat sjukförsäkringen på grund av att de nått maximal tid återvänder. Ungefär hälften av dem som lämnar kommer tillbaka, medan hälften får fortsatt stöd av Arbetsförmedlingen på vägen tillbaka mot ett jobb. Det beror också på att vi nådde en slags lägstanivå på sjuktalen 2010, när alla med den gamla tidsbegränsade förtidspensionen lämnade. Vi kan kivas om glaset därmed är halvfullt eller halvtomt; jag tycker att det är en stor framgång att flera tusen personer varje år nu inte bara blir kvar i passiv sjukskrivning.

Det finns en liten ökning även av helt nya sjukfall och sjukfall som har blivit något längre. Under årets första månader ser vi dels effekter av mindre allvarliga saker, som kan ha koppling till influensan. Men också en fortsatt ökning av sjukskrivningar relaterade till psykisk ohälsa. Detta är vår tids stora sjukfrånvaroproblem.

En artikel i tidningen Fokus beskriver en del av innehållet i Socialdepartementets analys.

• Artikel i tidningen Fokus: Det sociala arvet

En studie från Inspektionen för socialförsäkringen, som jag personligen varit angelägen ska göras, landade häromveckan. Den handlar om att långa sjukskrivningar tenderar att "smitta" över generationerna, att gå i arv från föräldrar till barn, som löper förhöjd risk att själva bli långtidssjukskrivna. Vi vet redan att samma problem gäller för socialbidrag och arbetslöshet, och många inom socialtjänsten talar om "ärftlighet" inom missbruk och hemlöshet. Men denna studie om sjukskrivningar och förtidspensioner är faktiskt unik och ett viktigt bidrag.

För mig landar detta i att vi ägnar för lite kraft åt den klassiska frågan om social rörlighet (eller klassresor och ståndscirkulation - kärt barn har många namn). Inte minst i ett mycket mer internationaliserat Sverige, med större bredd i erfarenheter, kultur och utbildning är detta ännu viktigare. Minst lika viktigt som när vi urbaniserade och industrialiserade. Vi har en självbild i Sverige av att alla kan börja från botten och nå toppen, att en "ann är lika bra som en ann". Det är bra, men vi måste leva upp till det också. Ser man inga andra skäl till varför sjukskrivningarna bör ligga på en låg och stabil nivå, finns här ett starkt: de riskerar att drabba också nästa generation.

• Inspektionen för socialförsäkringens webbplats: Barn till långtidssjuka föräldrar blir oftare långtidssjuka

Förra veckans seminarium i serien Svensk Välfärdspolitik 100 år handlade verkligen om historia: Vad lär oss 1900-talet med underrubriken "Överskattat och underskattat i Sveriges välfärdspolitiska arv". Fyra genomtänkta personer med helt olika ingångar i den svenska välfärdspolitiken levererade lika många tänkvärda presentationer.

Civilsamhället och den starka kyrkliga, diakonala traditionen var ingången för Marika Markovits som är Stockholms Stadsmissions direktor. Historikern Yvonne Hirdman talade om sitt omdebatterade specialområde: makarna Myrdal och den sociala ingenjörskonstens roll i svensk socialpolitik. Statsvetaren Stig-Björn Ljunggren frågade sig om det verkligen fanns en övergripande tanke när välfärdsstaten skapades. Och Thomas Idergard - en gång min egen och statsministerns efterträdare som MUF-ordförande - gick igenom de idéströmningar om individualism, valfrihet och egenmakt som vann mark på 1980- och 90-talen. För mig gav detta verkligen perspektiv på vårt eget dagliga arbete i välfärdspolitikens verkstad.

• Svensk välfärdspolitik 100 år

Den är på 528 sidor och heter "Längre liv, längre arbetsliv". Och den är läsvärd för fler än socialförsäkringsministrar. Läs i vart fall sammanfattningen! Pensionsåldersutredningen har gått grundligt tillväga och delbetänkandet är en detaljerad redogörelse om varför fler äldre har goda förutsättningar att jobba längre. Och varför det vore bra för Sverige. Men också rätt detaljerat om vilka fördomar och formella hinder som verkar ligga i vägen för den utvecklingen.

Nyhetsvinkeln blev rätt mycket att "arbetsgivarna gillar inte äldre medarbetare". Jag inser att den redaktionella konflikten lockar, men betänkandet ser ett mycket större problem än så: alla ser snett på "äldre" (typ från 55) medarbetare. Facket, kollegor, tjänstepensionsregler, många äldre själva - och arbetsgivare. Låga förväntansbilder på att äldre både kan och vill. Och att de i stället borde mötas med höga, men ibland lite andra krav än på en 25-åring. Åldersdiskriminering handlar i hög grad om ett ålderssegregerat samhälls- och arbetsliv. Mycket större än att arbetsgivare bara skulle välja fel.

Vid en presskonferens presenterade Pensionsåldersutredningens Anna Hessel och Viktoria Bergström betänkandet.

• Pensionsåldersutredningens blogg

Flera gånger har jag pekat på att det är bra med en fonderad, självvald del i ett obligatoriskt pensionssystem. Det sprider risker (genom att inte enbart utvecklingen i svensk ekonomin avgör pensionerna) och gör att man kan dra långsiktig nytta av aktiemarknaden.

Men det finns också problematiska inslag i premiepensionssystemet. Många har valt fonder en gång, men aldrig igen utan stannat i en fond som kan ge orimligt låg avkastning. Över 800 fonder i systemet upplevs snarare som oöverskådligt, än som ett tecken på god valfrihet.

Parlamentariska pensionsgruppen har därför givit uppdrag till en rejäl översyn av premiepensionssystemets konkreta utformning. Om lite knappt ett år ska den vara klar, med förslag på åtgärder till förändringar. Misstänker att den frågan kommer engagera rätt många.

Stockholm den 27 april 2012

Ulf Kristersson
Socialförsäkringsminister

PS: På den svenska musikfronten - som vanligt - mycket nytt. Var på Deportees spelning på Dramaten, tog av mig konsertens enda slips och log åt alla 20-nå't som fotograferade - själva salongen. Och är man från Eskilstunatrakten och har följt dem sedan debuten 1995, är Kents nya album "Jag är inte rädd för mörkret" en viktig händelse. Lite tillbaka till rötterna, man blir inte besviken. En god sommarplåga blir också Markus Krunegårds nya "Mänsklig värme" med influenser från snart sagt all modern svensk pop, riktigt kul faktiskt. Och så egensinniga Frida Hyvönens fina "To the Soul".

PS2: Gläds åt de svenska gymnasternas framgångar, som bådar gott inför OS i London. Extra kul att min egen gamla klubb EGF dominerar tjejernas individuella tillsammans med Stockholm Top Gymnastics, där "veteranen" Veronica Wagner nu är tillbaka. Snart blir det SM i trupp-gymnastik i Västerås. Dags att än en gång konstatera att de till synes enkelt numera GÖR de saker som vi på den tiden PRATADE om.. Sånt är livet.

PS3: Det har varit mycket Kina de senaste veckorna med anledning av kinesiska premiärministern Wen Jiabaos besök. Men Asien är större än så. Som tidigare nämnts är vi nu inne i ett brett internationaliseringsarbete också kring socialförsäkringar och bilaterala avtalsförhandlingar. Indien, Japan, Sydkorea - och Kina. Socialdepartementets förhandlingsdelegation har haft en framgångsrik start i Peking denna vecka.