Kort om samverkansmodellen

Varför en ny modell - vad är syftet med modellen?

• Kultursamverkansmodellen innebär att regionernas frihet och ansvar ökar inom kulturområdet och att kulturen förs närmare medborgarna.
• Modellen ska bidra till ökad måluppfyllelse av de nationella kulturpolitiska målen samt ge ökade möjligheter till regionala prioriteringar och variationer.
• Staten ska ha ett fortsatt övergripande strategiskt ansvar för den nationella kulturpolitiken.
• Hela modellen bygger på en vidareutvecklad dialog och samspel mellan stat och regional nivå. Även samspelet med civila samhället och det professionella kulturlivet ska stärkas.

Modellens ekonomiska omfattning

Fullt utbyggd kommer modellen att omfatta dryga 1,2 miljarder kronor.

Roller och ansvar inom den nya samverkansmodellen

• Statens kulturråd (KUR) ansvarar för länsvis fördelning av statsbidrag - och nationell uppföljning av dessa medel.
• Landstingen ansvarar för fördelning till bidragsmottagare i länet - och länsvis uppföljning.

Statens kulturråd beslutar om länsvis bidragsfördelning

Statens kulturråd ska ansvara för den statliga länsvisa bidragsfördelningen. Storleken på bidraget ska bl.a. baseras på den regionala kulturplanen.

Statens kulturråd ska inrätta ett samverkansråd för berörda statliga aktörer. I rådet ska "statliga" diskussioner äga rum inför dialoger med landsting och inför beslut om länsvis medelstilldelning.

Statens kulturråd ska även samråda med företrädare för det civila samhället och det professionella kulturlivet.

Villkor för att landstingen ska få ingå i modellen

Landstingen ska, i samverkan med länets kommuner, ta fram en regional kulturplan - där det framgår hur de avser använda de statliga medlen fördelat på sju stödberättigade ändamål. Samråd ska även ske med företrädare för det civila samhället och det professionella kulturlivet. Vidare ska landstingen följa upp de statliga medlen och redovisa utfallet till Statens kulturråd.

"Modellpengarna" ska användas till följande ändamål

• Professionell teater-, dans- och musikverksamhet,
• museiverksamhet,
• biblioteksverksamhet,
• konst- och kulturfrämjande verksamhet,
• regional enskild arkivverksamhet,
• filmkulturell verksamhet, och
• främjande av hemslöjd.

Landstingen kan alltså inte välja ut att stödja endast några av de ovanstående verksamheterna. Däremot kan länen även fortsättningsvis samverka kring vissa länsövergripande lösningar för att länsinvånarna ska kunna få del av en viss konstart/kulturverksamhet. KUR kommer inom ramen för samverkansmodellen även fortsättningsvis att kunna fördela bidrag till strategiska och tidsbegränsade utvecklingsinsatser av nationellt intresse.

Uppföljning av de statliga medlen

De statliga medlen ska följas upp och utvärderas enligt gängse statliga budget- och förvaltningspolitiska bestämmelser.

Det är viktigt att uppföljningen ger vid handen hur mycket av de statliga medlen som fördelats till respektive verksamhet, men också att uppföljningen även avser tillgänglighet i form av bl.a. publik och geografisk spridning.

De första regionerna

Från och med 2011 kommer modellen att införas i Skåne, Halland, Västra Götaland, Norrbotten och på Gotland. Det innebär att landstingen och kommunerna i dessa län tar över ansvaret för att fördela vissa statliga stöd till kulturverksamheter i länen, som Statens kulturråd tidigare har ansvarat för. Länens kulturplaner har överlämnats till KUR som kommer att fatta länsvisa bidragsbeslut i januari 2011.

På sikt ska modellen omfatta hela landet. Staten ska ha ett fortsatt övergripande strategiskt ansvar för den nationella kulturpolitiken.