Vart tredje företag kan ta emot lärlingar!

Nationella lärlingskommittén har haft regeringens uppdrag att följa försöket med gymnasial lärlingsutbildning, främst ur arbetslivets perspektiv. De överlämnar i dag betänkandet "Gymnasial lärlingsutbildning - med fokus på kvalitet!"(SOU 2011:72).

- Försöksverksamheten har i många avseenden varit väldigt framgångsrik. Intresset har varit stort från elever, skolor och inte minst arbetsplatser. Mindre företag har hittills varit mest positiva men vart tredje företag oavsett storlek bedömer att de kan ta emot en lärling, säger kommitténs ordförande Per Thullberg.

Hösten 2011 permanentades försöket med lärlingsutbildning. Alla nationella yrkesprogram kan nu också erbjudas som lärlingsutbildning.

- Genom att Sverige utvecklat en egen variant av yrkesutbildning där eleverna kan gå program både som vanligt yrkesprogram och som lärlingsutbildning kan vi stå bättre rustade än många andra länder framöver, säger Per Thullberg.

Kommittén redovisar nu sina slutgiltiga rekommendationer. Utgångspunkten är att det ska kunna ordnas en kvalitativ, likvärdig och rättssäker utbildning som samtidigt är så flexibel att den passar olika typer av yrken och arbetsplatser.

- Höga kvalitetskrav är en självklarhet, men det är också viktigt att det inte blir en så omfattande regelbyråkrati att intresserade företag avstår från att ta emot lärlingar, säger Per Thullberg

Kommitténs förslag i korthet

• Skolverkets uppdrag bör förtydligas till att markera skolans övergripande ansvar för hela lärlingsutbildningen.
• En kort och obligatorisk introduktion för handledare inom den gymnasiala lärlingsutbildningen bör arbetas fram av Skolverket.
• Skolverket bör ta fram föreskrifter om programrådens sammansättning och funktion och att Skolinspektionen bör följa utvecklingen av formerna för samråd mellan skola och arbetsliv.
• Kommittén vill undersöka om det bör etableras ett nationellt råd för kvalitetssäkring av yrkesutbildning
• Skolverket bör ta fram generella anvisningar för kvalitetssäkring och uppföljning av arbetsplatsförlagt lärande.
• Skolinspektionen bör stärka sin kvalitetsgranskning och inspektion avseende yrkesutbildning och särskilt det arbetsplatsförlagda lärandet.
• Skolverket bör ges i uppdrag att jämföra och analysera kostnader för gymnasial lärlingsutbildning i förhållande till skolförlagd yrkesutbildning, samt utreda modeller för ett gemensamt system för så kallad riksprislista.
• Skolverket bör ges i uppdrag att slututvärdera lärlingsförsöket efter det tredje året (då lärlingskommittén upphört) och eleverna kommer ut i arbetslivet och jämföra med elever som följt de mer skolförlagda utbildningarna.
• Det bör göras mer för att öka informationen om lärlingsutbildning till företag och organisationer. Insatser behövs också för att öka rekryteringen till yrkesutbildning. Resurser behöver avsättas för detta.
• Regeringen bör främja forskning inom yrkesutbildningen främst avseende lärande i arbetslivet och dess förutsättningar.
• Yrkesnämnder och branschorganisationer bör ges större utrymme och inflytande främst avseende lärande i arbetslivet. Det bör även vara möjligt för branscher och yrkesnämnder att söka bidrag för utvecklingsprojekt.
• Resurser bör avsättas för ett stöd- och utvecklingsarbete för att främja yrkesutbildning och lärlingsutbildning i synnerhet. Det bör utformas som ett paraplyprojekt och kan inrymma flera av de områden som Nationella lärlingskommittén har lagt förslag om.