Debattartikel
Dagens Industri 28 januari 2011
Nyamko Sabuni, Jämställdhets- och bitr. utbildningsminister
Yrkesutbildningar viktiga för Sveriges tillväxt
Sveriges tillväxt är god och vi återhämtar oss från en av de värsta ekonomiska kriserna i modern tid. Många sektorer, inte minst tjänstesektorn, expanderar kraftigt och behöver specialister. Faktum är att Almegas tjänsteindikator för fjärde kvartalet 2010 pekade ut bristen på kompetent personal som en flaskhals som håller tillbaka tillväxten.
Yrkesutbildningar som går i takt med arbetsmarknadens behov är en viktig pusselbit för att Sverige ska hävda sig i den globala konkurrensen. Därför inrättade regeringen 2009 yrkeshögskolan.
I dagarna har yrkeshögskolan beslutat att godkänna 215 olika yrkesutbildningar i hela landet. Allt från geografisk informationsteknologi i Upplands-Väsby till Älmhults utbildning av säljare med inredningskompetens. En viktig del i bedömningen är hur personalbehoven ser ut inom en rad olika branscher.
Vi ser att den ökade datoriseringen och digitaliseringen möjliggjort att yrkesroller förändras. Och efterfrågan på vårdtjänster och personal med vårdkompetens ökar i takt med att befolkningen åldras. Läkarsekreterare är en av de populäraste utbildningarna med 13 sökande per plats.
Regeringens satsning på yrkesutbildningar ger resultat. En ny undersökning visar att mer än 80 procent av dem som avslutade en utbildning i yrkeshögskolan under fjolårets lågkonjunktur kunde försörja sig genom förvärvsarbete eller som företagare redan sex månader efter utbildningen.
Antalet sökande per plats i yrkeshögskolan ökar ständigt, vilket är bra. Det höga söktrycket bekräftar att unga människor strävar efter olika sorters utbildningar - alla vill inte bli akademiker.
Alliansregeringen uppvärderar yrkesutbildningarnas status. Det är bra för Sveriges ekonomi och det är bra att våra unga får fler möjligheter till utbildning och jobb. Ett kunskapssamhälle måste sätta värde på både akademiska och yrkeskunskaper.
Nyamko Sabuni (FP)
Biträdande utbildningsminister
