Debattartikel
Västerbottens-Kuriren 3 mars 2011
Birgitta Ohlsson, EU-minister
"Samarbete för att Östersjön ska leva"
Övergödning, miljögifter, oljeutsläpp, överfiskning och främmande arter. Hoten mot Östersjöns känsliga ekosystem är många och svåra. Det är ett av världens mest hotade hav och landets kanske största miljöhot, men Sverige kan inte ensamt vända utvecklingen. För att rädda Östersjön krävs att hela regionen arbetar gemensamt för att motverka problemen.
Sedan de baltiska länderna och Polen blev EU-medlemmar 2004 är Östersjön i praktiken ett innanhav i EU. Åtta av nio länder runt Östersjön är medlemmar av EU och därmed kan unionen spela en avgörande roll för utvecklingen. Under Sveriges ordförandeskap i EU under våren 2009 antogs därför en strategi för Östersjöregionen. Det är som sagt bara tillsammans som vi kan rädda Östersjön.
Med hjälp av strategin används EU-medlemskapet för att kunna samarbeta tätare på en rad olika områden. EU:s Östersjöstrategi tar ett helhetsgrepp på regionen. Strategin har fyra ben, nämligen miljö, tillväxt, tillgänglighet och säkerhet. Den mest akuta frågan är miljön. Konkret handlar det bland annat om att samarbetet kan förbättra havsmiljön och sjösäkerheten.
Övergödningen av Östersjön är det allvarligaste miljöproblemet. För många som bor i närheten av Östersjön är det mest synliga resultatet av övergödningen de algblomningar som äger rum på sommaren. Det ser naturligtvis inte så trevligt ut, men stora ansamlingar av alger utgör även ett allvarligt hot mot havsmiljön. När algerna dör och faller till botten krävs mycket syre för att de ska brytas ned.
Övergödningen beror på utsläpp av näringsämnen som kväve och fosfor. Dessa utsläpp leder till algblomning, syrefattiga zoner och döda havsbottnar. Cirka 70 000 kvadratkilometer av Östersjön består av döda bottnar. Det motsvarar en yta lika stor som hela Danmark och Skåne.
En viktig del i arbetet med att minska övergödningen handlar om att fasa ut fosfater i tvätt- och rengöringsmedel. Kemikalieinspektionen, en svensk myndighet, har tagit ett stort ansvar och leder detta projekt.
Ett annat av Östersjöstrategins projekt går ut på att bygga nya och effektivare avloppsreningsverk i bland annat Sovetsk och Neman i Kaliningrad och ett antal andra stora städer i södra Östersjöregionen. Detta projekt leds av det svenska Naturvårdsverket.
Nu i början av mars inleds ett EU-projekt om havsplanering under namnet Plan Bothnia. I detta projekt samarbetar Sverige och Finland, exempelvis medverkar länsstyrelsen i Västerbotten. Målet är att ta fram en modell för havsplanering i Bottenhavet. Konkret handlar det bland annat om att sammanställa kunskapsunderlag, analysera de intressen och konflikter som kan finnas samt upprätta ett förslag till plan för Bottenhavet. Havsmiljöfrågorna har en betydande roll i detta arbete.
EU-samarbetet ger möjligheter att påskynda arbetet med att stoppa algblomningen, skydda hotade arter och hindra spridningen av farliga kemikalier. Målet är att Östersjön återigen ska bli ett rent och levande hav!
Birgitta Ohlsson
EU-minister
