Tal
Konsument-, budget- och skuldrådgivardagarna i Sunne 13 april 2011
Birgitta Ohlsson, EU-minister
Tal vid Konsument-, budget- och skuldrådgivardagarna i Sunne
Jag är stolt över att som Sveriges EU-minister med ansvar för konsumentfrågor få vara här idag. Att vara konsument år 2011 ställer helt andra krav än förr.
Nästa år, 2012, är det 100 år sedan min mormor Betty föddes, året 1912. Hon gick i skolan under endast tre terminer, började jobba som tioåring och blev bondmora. Hon levde hela sitt liv i den västerbottniska landsbygden. Det hon behövde fick hon genom byteshandel, i speceriaffären, från granngården eller tillverka själv.
I dag finns det 100-tals kanaler och en enorm fora för konsumtion. Näthandeln växer stadigt och allt fler köper varor utomlands.
Även med våra moderna lagar kan man bli lika lurad 2012 som man blev 1912. Den bonde som köpte halt häst för hundra år sedan blev lika besviken som den mamma vars barn spelade upp 50.000 kronor på Smurfspelen på familjens nya läsplatta.
Man kan inte köpa sig lycka lyder ett gammalt ordspråk. Och det kanske stämmer. Men vi vet att man kan köpa sig olycka. Ett hus med mögelskador, farliga leksaker eller giftig mat. Därför konsumentpolitiken viktigt politikområde.
Den påverkar alla - varje dag. Den kräver en fungerande marknadsekonomi med ett starkt näringsliv. Den kräver kunniga konsumenter som kan göra medvetna val på en komplex och global marknad. Jag tror dessutom att många konsumenter har en önskan om att deras konsumtion ska bidra till bättre en värld.
Ni konsumentvägledare besitter ovärderlig kompetens och engagemang på detta fält. Ni är nyckelpersoner. Jag är mycket medveten om att arbetsbördan, stödet och förutsättningarna ser mycket olika ut i olika delar av landet och jag beundrar många som arbetar med att trolla ihop resurser. Ni jobbar med ett brett fält med allt från ångerrätt på barnkläder till EU-direktiv.
Att slå vakt om konsumenternas intresse och att stärka konsumenternas roll i Sverige och EU har varken blivit lättare eller mindre angelägen sedan 1995 då Sverige blev medlemmar i EU. Tre viktiga förändringar är:
1) En ökad globalisering i tillverkning av och handel med konsumentprodukter. Ger konsekvenser, från produktsäkerhet och konsumentskydd till konsumentinformation och hållbar utveckling.
2) En långtgående liberalisering av marknader av tidigare offentligt utförda tjänster skapar fler valsituationer. Konsumentliknande situationer uppstår i sammanhang där konsumenter inte har en vana att agera som konsumenter, till exempel inom vården.
3) En ökad ambition inom EU när det gäller konsumentfrågor. Öka integreringen av medlemsstaternas marknader genom gemensam lagstiftning och samarbeten.
Den globala dimensionen av konsumentpolitiken har blivit allt tydligare. För mig som EU-minister är det tydligt att konsumentpolitiken har en EU-prägel, inte minst på grund av den nära koppling till den fria rörligheten av varor/tjänster på EU:s inre marknad.
Det är viktigt ur ett konsumentperspektiv att stå emot protektionism som hindrar fri handel, som är en av grundpelarna inom EU. Det gynnar konsumenterna och samhällsekonomin om varor och tjänster utan hinder kan handlas över gränserna. Men detta ställer också krav på ett gemensamt arbete med produktsäkerhet och konsumentskydd.
Det blir allt vanligare att handla över nätet. Svenska konsumenter handlar i större och större utsträckning på Internet än många andra EU-medborgare. 66 procent av tillfrågade svenska konsumenter har gjort köp på Internet jämfört med 40 procent för hela EU-genomsnittet. Sverige ligger i täten.
Inom EU gäller krav på att alla konsumentvaror ska vara säkra. Ett exempel är leksaksdirektivet, den nya lagen om leksakers säkerhet, som just nu ligger på riksdagens bord. Leksaksdirektivet förtydligar näringsidkarnas ansvar och underlättar en effektivare marknadskontroll av myndigheterna.
Myndigheterna har en tuff uppgift att hålla jämna steg med de enorma flödena av varor och tjänster. Konsumentverket har god hjälp av konsumentvägledare, på deras uppdrag kontrollerar om farliga produkter säljs i kommuner. Detta arbete är avgörande för konsumenterna ska känna sig trygga och för att alla seriösa näringsidkare inte ska konkurreras ut av mindre nogräknade näringsidkare.
En ny förordning om EU:s miljömärke trädde ikraft under 2010. Jag har som ambition att EU-Blomman ska vara ett märke som svenska konsumenter känner till och efterfrågar. Blomman-märkta produkter bidrar till ett hållbart samhälle.
Enhetliga regler inom EU är också viktigt när det gäller bland annat marknadsföring och regler om konsumenträttigheter. Dels handlar det om solidaritet inom EU, dels om att åstadkomma ett större utbud och lägre priser.
Undersökningar från kommissionen visar att det fortfarande är låg aktivitet över gränserna. Samtidigt har de konsumenter som köpt något av näringsidkare i ett annat EU-land över nätet känt sig trygga med köpet.
Att ha gemensamma regler underlättar också tillsynen från myndigheternas sida. Det är lättare för Konsumentverket att samarbeta med sina kollegor, när företag begått gränsöverskridande överträdelser, ifall reglerna är lika.
Sverige har inte alltid det högsta konsumentskyddet i EU fast vi ofta tror det. Det finns alltid saker lära av andra länder.
Undersökningar från kommissionen visar att svenska näringsidkare får allt sämre kännedom om konsumentlagstiftningen. Konsumentverket har gjort liknande observationer. Detta är oroande mot bakgrund av att undersökningen från EU-kommissionen samtidigt visar att svenska konsumenter har hög tilltro till näringsidkarna.
Just nu lägger jag mycket arbete med direktivförslaget om konsumenträttigheter. Det går långsamt framåt. Sveriges mål är enhetliga regler inom EU parallellt med ett högt konsumentskydd.
Det pågår fortfarande förhandlingar:
- om information och ångerrätt när man handlar på distans, i hemmet eller på gatan.
- om påföljder vid fel i vara.
- om oskäliga avtalsvillkor.
Många medlemsstater har invändningar mot att konsumentskyddet inte är tillräckligt högt. Förhandlingsarbetets fokus är att höja konsumentskyddet.
Nu förs diskussioner med Europaparlamentet och det är för tidigt att säga hur allt slutar. Det mesta tyder på att vi får enhetliga regler om information och ångerrätt vid distansförsäljning samt försäljning utanför fasta affärslokaler. Sedan hoppas vi att i senare skede få fram enhetliga regler för de delar vi denna gång inte lyckades med.
Det kommer att införas enhetliga regler om ångerrätt vid gatuförsäljning genom det nya EU-direktivet. Men eftersom arbetet dragit ut på tiden jobbar vi med svensk lagstiftning för att gå före. Det är inte så lätt eftersom vi vill lagstifta nära det som förhandlas på EU-nivå. Vore inte optimalt om vi återigen måste ändra regelverket efter kort tid.
Andra frågor där nya EU-regler planeras är bland annat tvistlösning utanför domstol. Det kan förenkla påskynda konsumenttvister utan stora kostnader. Översyn av produktsäkerhetsdirektivet genomförs. Översyn av paketresedirektivet samt förordningen om flygpassagerares rättigheter pågår också.
Även i slutfasen av förhandlingarna inom EU är en ny förordning om textilmärkning. Sverige har efter önskemål från Europaparlamentet medverkat till bättre märkningsregler om textilier av animaliskt ursprung.
Likaväl som konsumenter kan vilja veta vilka fibrer som ingår i ett klädesplagg kan de vilja veta om en krage är tillverkad av päls från djur eller av konstmaterial. Idag är de ofta svåra att skilja åt. Blårävsbollsmössornas popularitet under vintern visar på problemet.
Konsumtionens villkor är i ständig förändring. Avtal kan ingås med hjälp av ny teknik, till exempel mobiltelefoni. Här måste vi se över konsekvenserna för konsumenterna - inte minst för unga konsumenter. Ungdomar är inte rädda för att använda ny teknik, men saknar ibland tillräcklig mognad för att se fällor som finns. Ett exempel är höga telefonräkningar.
Vi är många som har upprörts över de kostsamma virtuella smurfbären som barn har köpt när de spelat spel. Cyniska affärsidkare ska inte kunna lura barn att haverera familjens privatekonomi.
Internet har för många konsumenter blivit en allt viktigare informationskälla. Sociala medier, bloggar och mobila tjänster får en allt större inverkan på konsumenternas beteende och ökar möjligheter att göra aktiva val, skapa opinion och ställa krav. Mobiler/smartphones, Ipads och Internet ger nya möjligheter att utnyttja tjänster men innebär också risker, framför allt när barn och unga använder ny teknik
Ett annat område som måste bevakas är konsumentaspekter av finansiella tjänster. Det kan ofta handla om mycket pengar för konsumenterna. Jag har tagit initiativ till ett samarbete om konsumentfrågor med Peter Norman som är finansmarknadsminister. Vi planerar att ta initiativ för att förbättra konsumentskyddet.
Områden där vi behöver ett gott konsumentskydd är bland annat:
- ny fondlagstiftning ( vilket är EU-direktiv)
- PPM-rådgivarnas verksamhet och
- förslaget om det nya investeringssparkontot
Vi planerar att låta en utredare titta på om konsumenternas ställning kan förbättras när de köper varor och tjänster genom ny teknik, exempelvis genom att ringa eller sms:a ett visst nummer. Betalning sker via teleoperatören trots någon annan som ska leverera. Inte minst viktigt i samband med tjänster som riktar sig till barn och unga.
En nyckelfråga för framtiden är hur man kan förbättra stödet till konsumenter. Fler valmöjligheter ställer nya krav på kunskap hos konsumenterna. Att åtskilliga konsumenter behöver stöd vet ni konsumentvägledare kanske mest av alla.
Marknadsförings- och försäljningmetoderna utvecklas. Företag blir skickliga leta upp konsumenten och utvecklingen med sociala nätverk svårare konsumenten att skilja vad som är information och reklam.
Konsumenttvister kan ibland behöva avgöras i domstol. De är inte bara viktigt för den enskilde konsumenten som drabbats - utan också för konsumenter som kollektiv. Regeringen avser att överlämna en lagrådsremiss angående Konsumentombudsmannens möjlighet biträda konsument som ombud i allmän domstol i vissa tvister. Detta har bedrivits som försöksverksamhet under ett antal år och nu har en utredare föreslagit att den ska permanentas. Lagen är viktig och ger möjlighet att driva principiellt viktiga mål.
Här har ni konsumentvägledare en viktig roll att fylla, både som informationsspridare och genom att hålla utkik efter tvister med olösta rättsfrågor och tvister som bör prövas i domstol för stora konsumentgruppers skull.
En fråga som alltid har hög prioritet är aktiv tillsyn från våra myndigheters sida. Lagar och regler är viktiga, men utan aktiv tillsyn/marknadskontroll är de inte alltid så mycket värda.
Konsumentvägledare, rådgivningsbyråer och konsumentorganisationer är oerhört viktiga för att hjälpa oss att identifiera problem som konsumenten möter.
Jag har tagit del av Konsumentverkets rapporter om konsumentvägledningen. Glädjande är att några fler kommuner startat konsumentverksamhet, men bekymmersamt är att trenden med vikande antal årsarbetskrafter fortsätter.
För kunna fatta avvägda beslut krävs att konsumenter kan jämföra erbjudanden på marknaderna. Konsumenter måste känna till rättigheter och skyldigheter, dels ha tillgång till relevant information om olika produkter.
I rapporter från EU-kommissionen och Konsumentverket lyfts fram:
- Många konsumenter och näringsidkare saknar kunskaper om konsumenternas rättigheter/skyldigheter.
- Många konsumenter bristande kännedom vilka aktörer som erbjuder oberoende stöd i vägledning/information.
- Många konsumenter har svårt att göra jämförelser mellan olika leverantörer och deras produkter.
Vi måste tillsammans fortsätta jobba för att stärka konsumenternas ställning i Sverige och världen. Utmaningarna inom konsumentpolitiken är många och angelägna. Men jag är optimist.
Låt mig avsluta med vad den legendariske reklammakaren David Ogilvy så klokt sa:
"Konsumenten är ingen idiot. Hon är din fru."

