Startskott för mer e-bistånd
Tolv speciellt inbjudna experter samlades på torsdagen runt ett bord på UD. Den gemensamma nämnaren var att de alla har idéer om hur nya kommunikations- och informationsverktyg kan användas i biståndet, för att stärka frihet och demokrati i utvecklingsländer. Resultatet blev bland annat ökade satsningar på digitala biståndsprojekt redan i år, och planer på fler expertmöten framöver.
Gunilla Carlsson, biståndsminister, Joakim Jardenberg, internetdebattör, och Andrew Lewman, chef för Tor-projektet. Foto: Teo Zetterman/UD
Enligt deltagarna är det inte stora pengar som saknas. Satsa istället på det som verkligen används och fungerar på plats, var budskapet.
- Ge små portioner pengar till projekt som redan är igång, sa internetdebattören Joakim Jardenberg.
Bakgrunden till mötet är de folkliga upproren i Mellanöstern och Nordafrika där ny teknik öppnat kommunikationsvägarna och där regimerna försökt stänga dem.
Isabel Sommerfeld, från informationskampanjen Info Belarus, hade handfasta råd om läget i Vitryssland.
- Efter kontakter med mina vänner i landet har jag två saker som jag vill lyfta; ge aktivister en enkel dator med uppkoppling som inte blockeras. Två; utbilda dem i tekniken så att de själva kan ta sig runt censuren.
I slutet av tvåtimmarsmötet aviserade biståndsminister Gunilla Carlsson att hon nu vill öka satsningar på digitala biståndsprojekt redan i år.
Utbildning en nyckel
Utbildning var också en av de punkter som Andrew Lewman tog fasta på. Lewman är chef för projektet Tor - ett nätverk av servrar som döljer nätanvändares identitet och var de befinner sig.
- Nittiosju procent av alla människor vet inte vad en proxyserver är för något. De flesta bryr sig inte om vilken typ av uppkoppling de har, de vill bara komma till sitt Facebook-konto.
Andrew Lewman berättade att Tor-projektet arbetar med att analysera hur stater agerar för att komma åt individer och stänga ner internettrafik. Man kunde bland annat hjälpa iranier att komma åt Twitter vid protesterna sommaren 2009.
Walid Al-Saqaf, yttrandefrihetsaktivist och doktorand vid Örebro universitet, driver sajten yemenportal.net som han startade för att samla information om läget i Jemen.
- Jag trodde att regimen skulle bli glad, men vi blev censurerade, sade Walid och drog ner dagens största skratt.
Al-Saqaf är ingenjör i botten och har nu utvecklat en anti-censurprogramvara riktad mot arabvärlden. Programmet skapar en slags genvägar till censurerade sidor.
Bred satsning på infrastruktur och smal satsning på aktivister
Flera deltagare efterfrågade stöd till infrastruktur. I Vitryssland har bara två till tre miljoner internetuppkoppling, sade Isabel Sommerfeld.
- Satsa på infrastrukturen, utan den kan inget av detta fungera, sa Måns Adler, grundare av svenska videostreaming-företaget Bambuser.
- Men vi måste hålla isär den breda internetpenetreringen och stödet till aktivisterna som kanske ändå kan skaffa sig uppkoppling, sade Martin Källström, VD för Twingly.
Johan Hellström, doktorand vid Stockholms universitet, menade att vi inte ska stirra oss blinda på nätet.
- I södra Afrika har bara tio procent internetuppkoppling medan fyrtio procent har mobil. Vi måste verka genom olika tekniker och medier.
Anpassa och lyssna lokalt
Det krävs helt enkelt olika lösningar för olika platser. Utmaningarna är betydande. I många fattigare länder finns en ung och urbaniserad befolkning som säkert skulle vilja använda ny teknik, men där avsaknaden av el gör det omöjligt. Och även om el finns så kan andra grundläggande förutsättningar saknas:
- Det är svårt att twittra när man inte kan skriva, sade biståndsexperten Lotta Mockrish.
Den lokala kunskapen var också en återkommande fråga. Principerna för hur digital demokratisering ska genomföras får inte komma "uppifrån", utan man måste använda lokal kunskap. Detta var också något som Walid al-Saqaf slog fast.
- Vi måste anpassa oss till hur det fungerar lokalt. Det fungerar inte på samma sätt i arabvärlden. Många använder Tor-servrar i väst men i arabvärlden använder man andra typer av lösningar. Sedan har vi språkgapet som man måste räkna in i detta.
Christian Christensen, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Uppsala universitet, lyfte fram bristen på forskning.
- Det finns väldigt lite forskning kring hur användandet på plats ser ut - kontexten. Vi behöver forskning på marken och vi behöver politiska studier om hur det ser ut när totalitära regimer stänger ner kommunikationen.
- Men vi kan inte vänta två år på forskningen, sade Joakim Jardenberg. Börja nu. Be fearless!
-----------------------
Närmare hundra bidrag skickades in till UD inför mötet. Tillsammans med de idéer som kom fram på torsdagen kan nu UD och Sida påbörja arbetet med att ta idéerna vidare till nästa steg. Gunilla Carlsson aviserade att hon vill anordna fler möten med experter under året, för att stämma av utvecklingen av e-biståndet.
