Debattartikel
Expressen 21 januari 2011
Gunilla Carlsson, Biståndsminister
Nätaktivister är nya demokratikämparna
Världen digitaliseras i allt snabbare takt. De senaste fem åren har antalet internetanvändare fördubblats och beräknas enligt International Telecommunications Union (ITU) under 2010 ha passerat två miljarder. Antalet mobilabonnemang uppskattades i fjol landa på cirka 5,3 miljarder. Samtidigt är det digitala glappet fortfarande stort mellan rika och fattiga delar av världen.
I denna digitaliserade verklighet ställs nya krav på gamla politikområden. Biståndet hör till de politikområden som står inför utmaningen att förnyas - inte minst mot bakgrund av den informations- och kommunikationsteknologiska revolution som just nu tar fart även i låginkomstländerna.
En viktig del av denna utmaning har att göra med hur informations- och kommunikationsteknologin kan användas som verktyg i kampen för frihet och mot förtryck.
Betydelsen av nätets sociala nätverk - som Twitter och Facebook - för förhoppningarna om en demokratisk utveckling i Tunisien är bara ett exempel.
Samtidigt växer också hoten mot den yttrandefrihet som den tekniska utvecklingen medfört. Enligt Reportrar utan gränser är fler än hundra bloggare och nätaktivister fängslade världen över för att de publicerat åsikter på internet. I flertalet av dessa länder är det i dag brottsligt att yttra sig på nätet, och antalet ingrepp mot oliktänkande på internet bara växer.
I vissa av dessa länder spelar Sveriges bistånd till stöd för demokrati och mänskliga rättigheter en roll - när det gäller just främjandet av tillgång till nätet eller alternativa publiceringskanaler. Det svenska biståndet används till exempel för att utbilda kvinnor som engagerar sig för mänskliga rättigheter i hur internet kan användas som arbetsverktyg och för att stödja demokratiaktivister att hantera säkerhetsrisker när man arbetar i en digital miljö. Vi vet att nätet i dag är ett oumbärligt verktyg för människorättsaktivister världen över.
Att ge människor tillgång till olika informationsverktyg är en viktig uppgift för ett bistånd som sätter friheten främst.
Regeringen har markerat detta i årets biståndsbudget och i en rad strategier där vi stärker Sveriges insatser inom ramen för informations- och kommunikationsteknologi för utveckling.
I år satsar alliansregeringen 150 miljoner kronor på särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet i en särskild biståndssatsning. Satsningen inriktas på att stärka förändringsaktörer som verkar för demokrati och yttrandefrihet. Stöd ska kunna ges för skyndsamma insatser för att bistå dissidenter och individer, i länderna eller i exil, som utsatts för hot och våld, men även mer långsiktiga och strategiska insatser på global, regional och nationell nivå. Inom denna satsning finns utrymme för innovativa projekt som syftar till att förbättra möjligheten att sprida och erhålla information och åsikter som kan leda till demokratisk förändring.
Vi påminns varje dag om vikten av att använda vår frihet för att främja frihet i andra länder. Sverige har till exempel under lång tid varit en av de stora bidragsgivarna för en utveckling mot friare massmedier i Vitryssland, bland annat genom utbildning av journalister och journaliststudenter, inklusive vad gäller internetbaserade medier, samt samarbete med oberoende medieorganisationer och oberoende massmedier. Vi förutser, mot bakgrund av den rådande situationen i Vitryssland, en ökning av denna typ av insatser.
Sverige har nu möjlighet att förse försvarare av mänskliga rättigheter i repressiva stater med verktyg för säker kommunikation så att de kan nå ut till en internationell allmänhet för att sprida information om övergrepp mot mänskliga rättigheter och därmed skapa ökat tryck från omvärlden.
