Debattartikel
Dagens Industri 7 november 2011
Ewa Björling, Handelsminister
"Därför ska vi handla med Kina"
Kina är världens största exportör, och kan mycket väl bli världens största ekonomi redan år 2020. Det kinesiska intresset för att investera i omvärlden växer samtidigt, vilket inte minst blivit påtagligt i Sverige den senaste tiden.
I slutet av oktober hölls ett investeringsseminarium i Stockholm där Kinas största bank - China Development Bank (CDB) - tydligt flyttade fram sina positioner, bland annat genom undertecknandet av två samarbetsavtal.
Banken som funnits i Sverige sedan 2007, och bland annat varit delaktiga i Volvo-Geely affären och jobbat med Huawei - har tydligt signalerat ett intresse för att i högre utsträckning investera inom infrastruktur, miljöteknik, små- och medelstora företag, högteknologiska företag samt inom gruvindustrin i Sverige.
Under seminariet i oktober redogjorde CDB för sin kommande strategi. I närtid vill man jobba med svenska SME-företag inom vindkraft, infrastruktur, och gruvsektorn. På längre sikt är man intresserade av mer långsiktiga avtal via standardiserade samarbetsmodeller.
Mycket talar för att den kinesiska närvaron i Sverige kommer att bli allt mer påtaglig framöver och sträcka sig långt bortom de mer medialt uppmärksammade större affärerna inom fordonsindustrin.
Är Kinas tilltagande styrka och ökade intresse för direktinvesteringar i bland annat Sverige ett hot eller en möjlighet, frågar sig nu många.
Jag menar för det första att det är helt avgörande rent ekonomiskt för ett litet, öppet och exportinriktat land som Sverige att vi är med och konkurrerar på den kinesiska marknaden, och om de kinesiska investeringarna.
Kina är redan idag vår näst viktigaste exportmarknad utanför Europa, och över 400 svenska bolag finns i landet. Det är naturligt att vi även välkomnar kinesiska investeringar här hemma.
Utvecklingen inskärper dock vikten av att hantera de hinder och problem som det svenska näringslivet möter i sina kontakter med Kina. Oförmågan att efterleva gemensamma spelregler inom en rad områden oroar, inte minst den bristande respekten för immaterialrätt och statsstöd som bryter mot internationella överenskommelser.
Sverige välkomnar en ökad konkurrens som sporrar oss att bli bättre, men den måste ske på lika villkor.
Med detta sagt så är vår handelspolitiska linje tydlig: vi vill ha mer frihandel, inte mindre. Vi vill i det längsta undvika förödande handelskrig.
Kina är inte bara världens största marknad - utan tyvärr även världens största enpartistat. Det är aldrig oproblematiskt att handla med eller verka i den här typen av länder.
För mig är det därför viktigt att konstatera att handel, öppenhet och utökade kontakter kan bidra till en positiv utveckling bortom de ekonomiska.
Globaliseringen, teknikutvecklingen och de allt större handelsströmmarna har öppnat upp kanaler och kontaktytor som tidigare generationer bara kunde drömma om.
Många utländska företag som etablerat sig i Kina för samtidigt inte bara med sig nytt kunnande, ny teknik och nya arbetstillfällen till landet - de för även med sig nya idéer och nya förhållningssätt. På motsvarande sätt kan förhoppningsvis kineser som verkat i Sverige föra med sig nya tankesätt och nya erfarenheter tillbaka till Kina.
Sammantaget blir min slutsats att det faktum att Kina är en enpartistat utan fria val inte är något argument för att vi ska begränsa vårt utbyte med landet - tvärtom.
Kina är en allt viktigare investerare i Sverige, en allt viktigare exportmarknad för de svenska företagen, och en plats dit många förlägger sin produktion. Det är viktigt.
Men minst lika viktigt är det faktum att vi genom ett större utbyte kan understödja en utveckling i rätt riktning, även vad gäller mänskliga rättigheter, hållbarhetsfrågor och en rad andra viktiga områden.
