It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige

För ett par veckor sedan kom den igen. Den internationella ryggdunken som bekräftar Sveriges placering i det absoluta toppskiktet inom it bland världens länder. Denna gång var det den internationella teleunionen som i sin årliga rapport konstaterade att vi är världens mest utvecklade it-land - så när som på Sydkorea. Det konstaterade de förra året också.

Jag börjar bli van. Sedan jag tillträdde som it-minister, för ett år och en dag sedan, kommer glada nyheter som denna med jämna mellanrum.

Och visst är det just goda nyheter som visar att många av oss använder internet, att fibernätet är utbyggt och att de mobila bredbanden utnyttjas väl.

Det är rapporter som säger att vi kan och att vi gör. Men sällan säger de till vad och varför. Hur gör tekniken livet för oss människor bättre och lättare? Hur bra är vi i Sverige på att ta till vara de chanser som de tekniska landvinningarna ger?

Förmodligen är vi ganska bra, också på det. Men ärligt talat så är det nog ingen som riktigt vet eftersom vi hittills inte lagt tillräcklig kraft på just det.

Inte förrän nu.

Med den digitala agendan som vi presenterar idag riktar vi strålkastarljuset mot hur vi på bästa sätt ska kunna använda tekniken i människans tjänst. Det mål som regeringen slagit fast, och som vi nu överlämnat till Riksdagen, är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Det är inget mesigt mål, utan ett mål som kräver det bästa av de flesta.

Det är ett mål som har mejslats fram efter mycket diskussioner både inom och utanför regeringskansliet. Ett mål där vi blickar bortom teknik, bortom kanalisation och bortom bekväma stuprör, och istället försöker se framåt och se hur vi ska kunna använda tekniken i just människans tjänst.

Den digitala agendan som ni har i er hand är höjdpunkten på en ett år lång resa. Sedan jag utsågs till it-minister har arbetet med att ta fram den digitala agendan varit mitt absoluta huvudfokus.

Anledningen till det är ganska enkel.

Vi har - i Sverige, Europa och världen - ett antal viktiga utmaningar framför oss.

Den allra största är klimatfrågan och hur vi ska kunna åstadkomma en god ekonomisk tillväxt och ökad rikedom, som också omfattar de fattigare delarna av vår värld, utan att vår gemensamma framtida överlevnad äventyras. Men möjligheterna finns där. Vi vet att vi med smart it skulle kunna minska våra koldioxidutsläpp med 15 procent. Och vi vet att smart it-användning står för en väsentlig del av den förbättrade produktiviteten. Tillsammans innebär det att it sitter inne med en viktig del av svaret på hur vi ska kunna möta klimatfrågan och dess världsomspännande utmaningar.

Å andra sidan vet vi att vi i raskt takt får en allt äldre befolkning, vilket kommer ställa stora krav på våra välfärdssystem. Allt fler och allt friskare äldre kommer behöva stöd allt längre i livet, och förvänta sig att långt längre kunna leva ett gott och innehållsrikt liv. Och med modern teknik vet vi att många äldre skulle kunna bo kvar längre hemma vilket både leder till ökad livskvalitet och till minskade kostnader. Med rätt utformad teknik ökar möjligheterna att hålla kontakt med nära och kära, men också att själv kunna göra egna, aktiva val för att få en individuellt anpassad hemtjänst och ett personligt stöd i vardagen. Med smarta tekniska hjälpmedel kan också den som blivit äldre behålla känslan av att man faktiskt är myndig och råder över sitt eget liv. Samtidigt som livskvaliteten och värdigheten bevaras.

Om vi ska lyckas möta de här utmaningarna, och många många fler, då krävs det att vi verkligen förmår att ta vara på teknikens möjligheter.

Vi vet att Sverige är ett av de länder i världen som är allra mest beroende av internationell handel. Det är ett väldigt bra betyg, för det tyder på att vi producerar eftertraktade varor och tjänster med ett högt kunskapsinnehåll.

Men nu ser vi hur många andra länder satsar målmedvetet för att komma ikapp och gå om. Det är i sig inget problem att andra länder vill komma ikapp. Tvärtom, vilket framhölls vid ett möte med Digitaliseringsrådet, har det ju varit och är ett av syftena med vår utvecklingspolitik - att få till stånd en ekonomisk utveckling i de fattigare delarna av världen.

Men om vi halkar efter då är det vårt eget fel. Vi kommer aldrig kunna eller vilja konkurrera med låga löner eller sämre miljökrav. Vi ska konkurrera med goda innovationer, med bra kvalitet, med högt kunskapsinnehåll och med effektiv logistik. Och ska vi lyckas med det då är vår förmåga att använda it en absolut förutsättning för att lyckas. Om våra företag ska kunna få tillgång till tillräckligt mycket kompetent arbetskraft, och om våra barn ska kunna bli väl förberedda för den allt mer globaliserade arbetsmarknaden, måste vi ha en skola som är anpassad efter de nya förutsättningar som tekniken ger. Och kanske lyckades Twitter-användaren "Mattias73" i all sin enkelhet, inom ramen för de 140 tecken som ryms inom twittergränsen, sätta fingret på en av de allra viktigaste frågeställningarna vi har att ta oss an framöver:

"Min son kan inte prata ännu, men han kan redan navigera min Android telefon... Hur förbereder sig skolan på hans kommande närvaro?"

Om vi ska ge alla barn en likvärdig chans då måste skolan ta vara på teknikens möjligheter. Men it-branschen har också en läxa att göra själva.

För vi vet att det fortfarande finns stora brister när det gäller jämställdheten i it-branschen. Tittar man på hur det ser ut i företagsledningarna i it- och telekombranschen så är bara ungefär 10% kvinnor. I styrelserna ser det förvisso lite bättre ut, men ärligt talat så kan inte 20% kvinnor i it- och telekomföretagens styrelser vara något som vi kan vara nöjda med. Det leder till att it-branschen som sådan går miste om viktiga affärsmöjligheter, men det innebär också att det finns alldeles för få kvinnliga förebilder som kan inspirera unga tjejer att bli intresserade av teknik.

Jag vågar inte ens tänka på hur många banbrytande innovationer och hur många nya, smarta tjänster som Sverige går miste om bara därför att teknikintresserade tjejer väljer bort teknisk utbildning. En av våra stora gemensamma utmaningar, kanske en av de största, är att få till stånd det paradigmskifte som kommer att göra det lika självklart för våra tjejer att välja datorteknik, som det är för teknikintresserade killar.

Hur man än vänder och vrider på det så har alla it haft väldigt stora positiva effekter både på den sociala och på den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Och vi vet att it är en viktig förutsättning för att möta de utmaningar som ligger framför oss.

Men samtidigt; utmaningarna stannar ju inte vid våra landsgränser. Det ligger liksom inte i informationsteknikens natur. Ta Kenya som exempel. Där har miljontals människor fått tillgång till ett stabilt och pålitligt bankväsende tack vare banktjänster i mobilen. Eller ta arabvärlden. Där några av världens allra värsta diktatorer kunde avlägsnas från makten, bland annat med hjälp av informationsteknologi. Eller ta alla de studenter världen över som idag kan lära sig av världens allra främsta akademiker, tack vare alla de föreläsningar som finns utlagda och tillgängliga på nätet.

De utmaningar vi måste hantera är gränslösa. Men det är också våra möjligheter.

När jag i våras träffade regeringens Digitaliseringsråd och beskrev min framtidsvision berättade jag om IBM:s dator, Watson. Den som med stor marginal vann över sina mänskliga medspelare i TV-programmet Jeopardy. Watson fick frågorna i textform samtidigt som de mänskliga deltagarna fick höra frågorna. Datorn hade bland annat hela Wikipedia på hårddisk och kunde processa motsvarande en miljon böcker i sekunden. Och den vann. Men att en dator får snabbare processor och en större hårddisk är egentligen inget nytt. Det nya är att Watson har lärt sig förstå mänskliga formuleringar och kan leverera svar på ganska kluriga frågor. Jag sa då att Watson, med sitt logiska tänkande och sin enorma kunskapsbank, borde kunna användas även i sjukvården.

Med en assisterande dator skulle en läkare kunna få stöd i sitt diagnosarbete, genom att kunna bearbeta stora mängder provsvar och ordinationer, men också genom att kunna ställa relevanta frågor så att läkaren får hjälp att utesluta olika sjukdomar och kan verifiera att hon eller han valt rätt behandling.

Och faktum är att ibland kommer framtiden snabbare än man trott. För tre veckor sedan kunde vi höra att just det är på gång. Nästa år kommer Watson kunna hjälpa till med att exempelvis föreslå rätt behandling för människor som lider av sjukdomar som cancer, diabetes, eller av kroniska hjärt- och njursjukdomar. Det, om något, är att sätta tekniken i människans tjänst.

Eller för att ta ett annat exempel. Om man idag ska behandla prostatacancer kan man fästa en minimal radiosändare alldeles invid cancertumören och med hjälp av den styra och se till så att strålbehandlingen koncentreras till exakt rätt plats. Det gör behandlingen betydligt mer effektiv samtidigt som omkringliggande organ inte påverkas mer än nödvändigt. Det här är ett exempel på hur smart använd teknik kan få bokstavligt talat livsavgörande betydelse i våra liv.

Många av er som är här idag har på olika sätt hjälpt till med att forma den digitala agendan. Och vi har från regeringens sida på olika sätt försökt fånga in era synpunkter. Jag vill rikta ett varmt tack till var och en av er för era insatser. Utan ert arbete hade vi inte kommit så här långt.

Många av er har deltagit vid något av mina rundabordssamtal, och en del av er följde de som webbsändes där det var praktiskt möjligt. Den respons som vi har fått under arbetet - som visats genom såväl analoga som digitala brev, via vårt ning-forum, och via twitter, facebook och andra sociala medier har överträffat alla våra förväntningar.

För att samla hela regeringen bakom den digitala agendan har statssekreterare från alla berörda departement i regeringskansliet deltagit i en statssekreterargrupp. Och hör och häpna, men den gruppen har verkligen samlat just alla departement. Från Arbetsmarknadsdepartementet till Utrikesdepartementet. Från Miljödepartementet till Statsrådsberedningen. Alla har verkligen deltagit. Och bidragit.

Genom hela detta arbete har tre ledord väglett oss: dialog, öppenhet och transparens. Aldrig tidigare har någon process för att ta fram någon strategi varit så öppen och inkluderande som den här, i regeringskansliets arbete.

Frukten av det arbetet är den digitala agendan, en strategi med 22 områden med strategiska utmaningar, med 63 stycken nya åtgärder och 80 åtgärder som är kända sen tidigare. Sammantaget ger detta 143 olika insatser som är fördelade inomfyra strategiska områden:

För det första; Det ska vara Lätt och säkert att använda it.

Det handlar i grunden om att få fler människor att våga ta steget. Jämfört med andra länder ligger Sverige bra till. Vi har en stor andel av befolkningen som både använder it och som ofta vänder sig till nätet för att använda de tjänster som finns där. 98% av alla barnfamiljer har en dator hemma, vilket är en väldigt hög siffra. Och samtidigt, om 2% av landets barnfamiljer inte har tillgång till en dator hemma, vad innebär då det? Hur kan vi hjälpa de bortåt 20 000 barn som saknar dator i hemmet att komma med på den resa som andra för länge sedan satt igång med?

Fler måste få tillgång till tekniken. Men bara tillgång till datorer är inte en garant för att den faktiskt används. Om fler ska våga ta steget in i det digitala samhället måste fler tjänster bli smartare, bättre och enklare att använda.

För det andra; det behövs fler tjänster som skapar nytta.

Det finns många exempel på bra offentliga e-tjänster. Andelen som deklarerar elektroniskt ökar varje år och vi slog rekord i den grenen igen i våras. Bra e-tjänster innebär ju att vi som medborgare får mer information och bättre underlag för våra val, samtidigt som vi kan minska kostnaderna och se till så att den offentliga sektorn kan satsa mer på sina kärnuppgifter. Men rätt använt kan offentliga e-tjänster också skapa en öppnare och smartare förvaltning, och hjälpa oss att stödja innovation och delaktighet. Men då måste vi låta tjänsteutvecklare - stora som små - få tillgång till offentlig data på ett enkelt sätt så att vi på allvar kan stimulera och skapa förutsättningar för nya, säkra och effektiva tjänster. Vi som tillhör det offentliga, vi måste inse att vår styrka inte ligger i att utveckla de mest innovativa tjänsterna, utan att vår uppgift är att tillhandahålla offentliga data på ett enkelt och tillgängligt sätt.

För det tredje; det behövs infrastruktur.

Om det ska vara möjligt att använda och erbjuda digitala tjänster krävs det tillgång till bra fysisk infrastruktur runt om i landet, och att den infrastrukturen är robust. Men det innebär också att internet, som bärare av tjänster, måste vara tillgängligt och stabilt och den information som skickas över nätet måste behandlas på ett säkert och tillförlitligt sätt. Det är minst lika viktigt. Utan öppna nät hade internet aldrig blivit en sådan fenomenal succé. För att vi även framöver ska kunna använda oss av den öppna plattform som internet är måste vi slå vakt om den öppenheten.

Den digitala agendan handlar framförallt om hur vi ska använda informationstekniken, inte om infrastrukturen som sådan. Men utan infrastruktur står vi oss ganska slätt, oavsett hur bra vi är på allt annat. Den utbyggnad som ska ske, och som måste ske, ska främst ske på marknadens villkor i fungerande konkurrens, men i de områden där det inte finns marknadsmässiga förutsättningar för utbyggnad har det offentliga ett ansvar. Just därför har vi från regeringen i budgeten avsatt närmare en halv miljard kronor de kommande tre åren för att se till så att hela landet kan få tillgång till bredband i världsklass.

Det fjärde och sista strategiska området i agendan är hur it påverkar samhällsutvecklingen.

Vi befinner oss mitt i ett historiskt paradigmskifte, där vi förmodligen ännu inte riktigt har sett vidden av vad informationstekniken kommer innebära för samhällsutvecklingen.

Det finns många runt om i världen som ser just det som ett hot. Och när de rösterna höjs måste Sverige stå upp till frihetens försvar. Vår uppgift är att stå upp för en stärkt frihet på nätet och att verka för att de mänskliga rättigheterna respekteras på internet. Sveriges självklara position är att stå upp för principen att respekten för de mänskliga rättigheterna ska gälla alltid, off-line som on-line.

Den digitala tekniken och användningen av internet ger fler människor och företag möjlighet att skapa och sprida resultaten av sitt skapande. Företag har större möjligheter att utveckla och distribuera kreativt innehåll. Detta ställer krav på en upphovsrättslig lagstiftning som förenklar förutsättningarna för att få tillgång till upphovsrättsligt skyddat material samtidigt som rättighetshavarnas intressen tillgodoses. De kreativa näringarna har på relativt kort tid fått se sina affärsmodeller skakas om i grunden. Allt fler konsumenter räknar nu med att man faktiskt ska kunna komma åt sin musiksamling var man än befinner sig, utan att behöva släpa med sig sina CD-skivor.

Det finns ett gammalt ordspråk som säger att när det blåser bygger en del vindskydd medan andra bygger väderkvarnar. Vi har sett hur musikindustrin har hanterat den här omvälvningen, med nya och användarvänliga tjänster, och konsumenter som strömmar till. Trots att de farhågor som fanns var helt andra så är sanningen att försäljningen av musik de facto nu ökar på nätet.

Vi måste ha en modern lagstiftning som underlättar för nya tjänster att växa fram så att framgångsrika och lagliga tjänster kan slå igenom, inte bara för musikbranschen.

Som nyutnämnd energiminister vill jag även understryka hur mycket vi kan vinna på så kallade smartare el-nät, där elintensiva maskiner tas i bruk när konsumtionen är låg och med nettodebitering där de konsumenter som har möjlighet kan sälja tillbaka egenproducerad el. Med smarta elnät minskar vårt beroende av balanskraft från olja och kol, de energikällor som är mest miljöförstörande och dessutom dyrast.

De fyra strategiska områdena - Lätt och säkert att använda it, Tjänster som skapar nytta. Det behövs infrastruktur och It påverkar samhällsutvecklingen, är de områden som vi har identifierat som absolut viktigast i den digitala agendan och det är de som kommer vägleda vårt fortsatta arbet. För att genomföra agendan och hålla gott tempo i det arbetet kommer regeringen att inrätta en Digitaliseringskommission, som ska se till så att målet och ambitionerna i digitala agendan uppnås.
Det ska bli en kommissionen som ska följa och analysera utvecklingen mot målet och rapportera det tillbaka till oss i regeringen. Men den ska också lämna förslag på åtgärder som kan bidra till att förverkliga den digitala agendans mål.

Och samtidigt; Digitaliseringskommissionen kan inte ensam uträtta stordåd. Om Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter så har alla ett ansvar - medborgare, företag och ideella organisationer, likväl som kommuner, regioner, landsting och statliga myndigheter. Det är först om var och en bidrar, och om vi arbetar tillsammans, som det på allvar är möjligt få saker att hända. För den här digitala agendan den är inte bara regeringens, eller den offentliga sektorns, agenda. Utan den är vår gemensamma och Sveriges digitala agenda.

Ett sätt att manifestera denna samverkan är de som idag har valt att signera agendan. Och jag är väldigt glad över att så många företag och organisationer har valt att ställa upp på den principförklaringen. Marita Ljung som tills i fredags var min statssekreterare och som har jobbat mycket intensivt med den digitala agendan kommer att prata mer om signatärskapet senare idag. Hon kommer framöver vara statssekreterare för näringsminister Annie Lööf istället, men jag är väldigt glad att Marita ville vara här med oss idag. I hennes ställe kommer Daniel Johansson att ta vid, som från och med nu är statssekreterare hos mig med ansvar för både it- och energipolitik.

Jag förväntar mig att ni kommer att fortsätta ert arbete också framöver. En av de viktiga förklaringarna till att Sverige idag är ett föregångsland är att vi har en unik förmåga att samlas kring gemensamma utmaningar, att tänka fritt och klarar av att undvika att hamna i alltför stora låsningar. Det är en väg som jag hoppas att vi kan fortsätta på. Med rätt sorts stimulanser, och med rätt sorts partnerskap mellan entreprenörer och eldsjälar, teknikfantaster och dugliga ämbetsmän, mellan it-företag och användarkompetens kommer vi kunna fortsätta vara ett digitalt föregångsland Detta är jag helt övertygad om, främst på grund av det enorma gensvar som jag, under den här processen, har fått. Från skolan i Nacka som själva hörde av sig till mig och ville anordna ett rundabordssamtal, till de tusentals inlägg på twitter med hashtaggen #dafs.

Som jag nämnde tidigare, våra möjlighet är gränslösa.

Om våra entreprenörer får tillgång till fri data, då finns det inga gränser för vilka nya tjänster och applikationer som kommer kunna se dagens ljus.

Om våra barn får en modern och kvalificerad utbildning där it är en naturlig och integrerad del, då finns det inga gränser för hur långt de kan gå på en global arbetsmarknad.

Om våra företag kan dra full nytta av forskningen kring it-, miljö- och energiteknik, då finns det inga gränser för deras kommande exportframgångar.

Mina vänner,

Om vi tar vara på digitaliseringens fulla möjligheter så kan it sudda bort de gränser som hämmar människors vilja och möjligheter att växa. Nu ska vi inspireras, knyta kontakter och ha trevligt. I morgon börjar arbetet på allvar. Med att se till så att Sverige blir bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.