Debattartikel
SvD Brännpunkt 27 maj 2011
Anna-Karin Hatt, It- och energiminister

Sverige är bra på att skydda upphovsrätten

Kristina Ahlinder och Per Strömbäck har fel när de hävdar att Sverige internationellt sett skulle vara ett undantag som inte skyddar immaterialrätten på nätet. Det stämmer helt enkelt inte. Sverige har genomfört ett antal åtgärder för att stärka skyddet, exempelvis EU-direktivet om civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område. I internationella mätningar rankas Sveriges skydd för immaterialrätt väldigt högt. Exempelvis rankades nyligen Sveriges skydd för upphovsrätten som bäst av 138 granskade länder av World Economic Forum.

Internet är i dag en del av vårt vardagsliv - vi kommunicerar, studerar, hanterar information och kultur på nätet. Den omställningen har kunnat ske eftersom den tekniska utvecklingen de senare åren varit rasande snabb. Allt fler traditionella medier och användningsområden har flyttat eller flyttar ut på nätet. I dag tittar allt fler på tv-program med SVT Play, på filmer med Voddler, pratar i telefon via Skype och lyssnar på musik via Spotify.

Det som tidigare var slutna webbsidor är nu öppna webbtjänster. I dag lägger amerikanska toppuniversitet ut sina allra bästa kurser på nätet - helt fria för vem som helst att ta del av. Och olika former av sociala nätverk är nu större tjänster än e-post. Det innebär att människor kan kommunicera, sprida information och skapa tjänster på ett mycket bättre och mycket enklare sätt än någonsin tidigare. Och nya tekniker ger människor möjlighet att förhållandevis enkelt dela med sig av sitt skapande till miljoner andra. Det är en utveckling som saknar motstycke i historien. I snabb takt förskjuts makten till medborgarnas fördel - som konsumenter, kulturskapare eller samhällsdebattörer.

Internet har utvecklats till en informationsbärare för alla delar av samhällslivet, och det är svårt att tänka sig ett liv utan internet. Vi bokstavligt talat lever i informationssamhället.

Det, informationssamhället, är ett samhälle som ger stora vinster i form av ekonomisk tillväxt och stärkt demokrati, men det innebär också stora utmaningar för alla de som lever på att skapa film, musik, datorspel och andra produkter och tjänster som kan distribueras digitalt. Kreatörer som alldeles självklart ska ha rätt att bestämma över hur deras material sprids och som har rätt att kunna få betalt för sitt arbete. Även om distributionen till slutkunderna sker i digital form. Det är just därför, för att säkerställa att duktiga kreatörer kan få betalt för det jobb de lagt ner, som den illegala spridningen av upphovsrättskyddat material måste motverkas.

Ska vi lyckas med det behövs en balans mellan rimliga och effektiva sanktioner å ena sidan och å andra sidan andra vägar för att minska förekomsten av upphovsrättsintrång. Just den kombinationen är viktig, inte minst för att de kreativa näringarna ska kunna utvecklas och moderniseras. Om upphovsrätten i första hand skulle användas till att försvara föråldrade affärsmodeller, som inte längre efterfrågas, skulle den i längden bli väldigt svår att försvara.

Vi vet att marginalkostnaden för att sprida en film eller ett datorspel i digital form är försvinnande liten, samtidigt som investeringskostnaderna många gånger är betydande. Ska man kunna räkna hem de investeringarna måste många människor få tillgång till, och betala för, utbudet. Det kräver rejäla initiativ som full ut nyttjar de fantastiska möjligheter som internet erbjuder.

Ett av de hinder som finns för en sådan utveckling är att en entreprenör som exempelvis vill distribuera en musiktjänst via internet, och vill nå ut till konsumenter på hela EU:s inre marknad, behöver förhandla om rättigheter med ett stort antal företag i 27 olika länder. Det är inte rimligt. Därför väntar vi med spänning på det kommande förslaget från Europeiska kommissionen om ett ramdirektiv för kollektiv rättighetsförvaltning.

Ska vi lyckas förverkliga idén om en europeisk inre marknad krävs det ett fungerande system för europatäckande rättighetslicenser. Här har också branschen ett ansvar att arbeta för modernisering.

Regeringen tar politiskt ansvar för att underlätta för kreatörer och andra som förvaltar kreatörernas rättigheter genom att minska regelkrånglet, verka för konkurrenskraftiga skattenivåer och stå upp för en fungerande upphovsrätt. För att vi ska få en fungerande marknad för kreativa tjänster via internet - där polisens insatser kan riktas mot allvarliga intrång i upphovsrätten och där förekomsten av intrång stoppas - krävs att ansvar också tas av rättighetsinnehavarna.

Om vi från politiken gör vad vi ska, och branschen vad den kan, kan teknikens nya möjligheter bli det som skapar nya affärsmöjligheter och nya möjligheter för kreatörer att kunna leva på frukten av sitt eget arbete.