Hedersrelaterat våld och förtryck

Hedersrelaterat våld och förtryck drabbar många människor i vårt samhälle. Tusentals individer lever i ofrihet och rädsla för att utsättas för hot, tvång eller våld av föräldrar, syskon eller andra anhöriga. I två handlingsplaner satsar regeringen på åtgärder för att förebygga och förhindra hedersrelaterat våld och förtryck.

Foto: Nordic Photos

Socialstyrelsen och Ungdomsstyrelsen har i varsin kartläggning ("Frihet och ansvar - om gymnasieungdomars upplevda frihet att själva bestämma över sina liv" 2007, respektive "Gift mot sin vilja" 2009) visat att det finns ett samband mellan hedersrelaterat våld och förtryck och att bli gift mot sin vilja. Barn och unga utgör en särskild riskgrupp.

Unga är oroliga för att inte själv kunna välja vem de ska gifta sig med

  • Enligt en gjord uppskattning upplever cirka 70 000 personer mellan 16-25 år att föräldrars uppfattningar, religion eller kultur sätter gränser för vem de kan gifta sig med.
  • Uppskattningsvis 8500 av dessa är oroliga över att inte själva kunna välja vem de ska gifta sig med.
  • Det finns indikationer på att ungas utsatthet kan vara mer utbredd i vissa stadsdelar.
  • Det finns indikationer på att myndigheter gör insatser först när situationen blir hotfull för den unga personen.

Två handlingsplaner för att motverka våld och förtryck

Kampen mot våld och förtryck är en prioriterad fråga för regeringen. Under perioden 2007-2010 har två handlingsplaner antagits; "Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer" (skr. 2007/08:39) och "Handlingsplan för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja" (skr. 2009/10:229). Regeringen har satsat drygt en miljard kronor för att förbättra det förebyggande arbetet, öka skyddet och stödet till personer som utsätts, höja kvaliteten och effektiviteten i rättsväsendet, utveckla insatser riktade till personer som utövar våld, öka samverkan mellan olika myndigheter och stärka kunskapsutvecklingen.

Det hedersrelaterade våldet och förtrycket drabbar även homo-, bi-, eller transexuella personer, det visar bland annat Ungdomsstyrelsens rapport Hon, hen, han - en analys av hälsosituationen för homosexuella och bisexuella ungdomar samt för unga transpersoner (2010).

Hedersrelaterat våld och förtryck

Hedersrelaterat våld och förtryck, liksom mäns våld mot kvinnor generellt, har sin grund i kulturella föreställningar om kön, makt och sexualitet. I hederstänkandet står föreställningar om oskuld och kyskhet i fokus och familjens rykte och anseende ses som avhängigt flickors och kvinnors faktiska eller påstådda beteende. Kontrollen kan sträcka sig från begränsningar i vardagen som rör exempelvis klädval, socialt umgänge och rörelsefrihet till livsval som utbildning, jobb, giftermål och skilsmässa. Pojkar samt homosexuella, bisexuella och personer med könsöverskridande identitet och uttryck kan också drabbas. I sin extrema form kan kontrollen leda till hot om våld och våld, inklusive dödligt våld.