Debattartikel
Expressen 22 december 2011
Peter Norman, Finansmarknadsminister

Finansinspektionen ska granska bankernas bolån

Ordning och reda i det finansiella systemet är en förutsättning för full sysselsättning och ökad välfärd. När ansvarslösa finansaktörer tar allt för stora risker kan stabiliteten hotas och ekonomier lamslås. Vi vet från studier att finanskriser är de kanske mest förödande av de kriser som ett land kan drabbas av. De vandrar från banker ut till hushåll och företag och sätter viktiga samhällsekonomiska funktioner som sparande och lånemöjligheter ur spel. De river ned förtroenden på känsliga marknader, krossar gradvis arbetsmarknaden och försvagar kraftigt offentliga finanser med svåra följder för välfärden.

Dessa hotande förlopp riskerar att drabba många länder, men Sverige - med ett av Europas största banksystem i förhållande till BNP - är mer sårbart än de flesta andra länder.

Därför anser regeringen att det nya global regelverket som är på väg att etableras - Basel III - inte ger Sverige tillräcklig trygghet. Sverige behöver större säkerhetsmarginaler. Regeringen har därför förslagit högre kapitaltäckningskrav för de fyra storbankerna.

Från och med 2013 kommer dessa behöva hålla ett buffertkapital (också kallat för eget kapital) som motsvarar minst 10 procent av de riskvägda tillgångarna, och från och med 2015 stiger kraven till 12 procent. Det är 5 procentenheter högre än de minimikrav som ska gälla enligt Basel III.

Mer motståndskraftiga banker gör att systemet blir mer robust och riskerna för ägarna lägre. Därmed kan vinstkraven sänkas. Här kan det uppstå en konflikt mellan bankernas vinstintressen och kundernas villkor för olika banktjänster. Det är inte rimligt, menar jag, att bankerna med förslaget om höjda kapitaltäckningskrav och ökad stabilitet som förevändning belastar kunderna med t.ex. högre bolånemarginaler.

De svenska bankerna är idag lönsamma och välkapitaliserade. En anpassning till de nya kraven bör kunna ske utan att hushållens och företagens villkor för banktjänster påverkas i någon större utsträckning.

För att följa detta har Finansinspektionen idag fått i uppdrag att övervaka bankernas anpassning till de nya reglerna, bland annat bolånemarginalernas utveckling. Behovet av ett sådant uppdrag har tydliggjorts under de senaste dagarnas diskussion.

Hårdare kapitaltäckningsregler är en del i regeringens ramverk för finansiell stabilitet, som syftar till att hindra uppkomsten av finansiella kriser, och att minska skadeverkningarna på ekonomin och medborgarna när dessa väl uppstår.

Ramverket består av ett skärpt regelverk för mer robusta banker och minska skadligt risktagandet. Utöver hårdare kapitaltäckningskrav regleras nu bland annat bonussystemen hårdare för att stävja den girighetskultur som förekommit. Dessutom har insättningsgarantin höjts.

Men finansmarknadens aktörer kommer även framöver att försöka komma runt de regler som satts upp. Därför behöver ramverket också innehålla en stärkt tillsyn, och Finansinspektionen har fått kraftigt ökade resurser.

Dessutom är ett effektivt, trovärdigt och transparent system för krishantering en central del av ramverket. Principerna är tydliga. Systemet ska räddas, inte bankernas ägare. Skattebetalarnas pengar ska inte gå till aktieägarna, eller till lön och bonus för finansaktörer som misslyckats med sin uppgift.

Sverige behöver ett robust ramverk för finansiell stabilitet för att minska hotet mot jobb, tillväxt och välfärd. Hårdare kapitaltäckningsregler är regeringens senaste åtgärd för att Sverige ska stå starkt i framtida kriser.

Peter Norman (m)
Finansmarknadsminister