Regeringens nyhetsbrev: Kunskap för stärkt arbetskraft
9 april 2014

Kunskap för stärkt arbetskraft

En vuxen man som undervisar barn Foto: Johnér

I dag presenterar regeringen den ekonomiska vårpropositionen samt ett sysselsättnings- och tillväxtpaket på 5 miljarder kronor för 2015. Regeringen fortsätter att arbeta för fler i arbete genom att satsa på bättre kunskaper i skolan, ökad tillgänglighet och kompetens i vården samt ett ytterligare förbättrat företagsklimat.

Efter en lång rad krisår med omfattande stimulanser av den svenska ekonomin fortsätter regeringen att arbeta för fler i arbete. Jobben är fortfarande den största utmaningen för det svenska samhället och påverkar de allra flesta av oss. Via våra jobb bidrar vi med resurser till vår välfärd. Att försörja sig själv skapar också ökade möjligheter för enskilda och familjer att bestämma över den egna vardagen.

I höstens budget avser regeringen därför att föreslå satsningar på utbildning för 3,8 miljarder kronor. Dessutom avser regeringen att föreslå satsningar på 0,5 miljarder kronor för att öka kvaliteten och tillgängligheten inom vården samt 0,8 miljarder kronor för att förbättra företagsklimatet.

Gradvis återhämtning i Sverige och i omvärlden

Efter flera svaga år bedömer nu regeringen att tillväxten gradvis tar fart de kommande åren när utvecklingen i omvärlden blir allt starkare och svenska hushåll och företag blir mer optimistiska. Därmed antas sysselsättningen fortsätta att öka och så småningom leda till en lägre arbetslöshet, när sysselsättningen väl växer snabbare än arbetskraften. Regeringen bedömer också att de offentliga finanserna förbättras från och med nästa år.

Men det råder fortfarande stor osäkerhet om den framtida konjunkturutvecklingen till följd av det osäkra läget i världsekonomin. Återhämtningen är därmed fortfarande bräcklig.

Tillbaka till överskott - ny fas i finanspolitiken

Till skillnad från många andra länder gick Sverige in i krisen med starka offentliga finanser. Det var därmed möjligt för regeringen att sätta in kraftfulla åtgärder för att motverka krisens effekter, samtidigt som andra länder fick ägna sig åt dramatiska åtstramningar.

Men eftersom krisen har medfört en långvarig lågkonjunktur så har de offentliga finanserna gått från över- till underskott även i Sverige. Prognoserna tyder på att denna lågkonjunktur kommer att ha varat i totalt nio år innan konjunkturen vänder igen framåt 2018.

I förhållande till andra länder är underskottet i de offentliga finanserna fortfarande litet. Överskottsmålet innebär emellertid att sparandet ska anpassas efter läget i konjunkturen. När ekonomin nu väntas återhämta sig igen ska finanserna alltså tillbaka till balans och överskott. Finanspolitiken går därmed in i en ny fas med siktet inställt på att bygga upp nya skyddsvallar. Men samtidigt som det finns ett behov att bygga upp dessa vallar, får återgången till överskott inte bli så snabb att den fortfarande ganska bräckliga återhämtningen kommer av sig.

Regeringens samlade bedömning är därför att de åtgärder som föreslås i budgetpropositionen i höst varken bör försvaga eller förstärka det finansiella sparandet - åtgärderna ska vara finansierade fullt ut. Om alla åtgärder är finansierade fullt ut - krona för krona - förväntas den offentliga sektorns finansiella sparande förbättras från mellan 2014 och 2015 och nå ett överskott 2018 igen.

Regeringens reformer sedan 2006

Regeringens mål har varit att få fler i arbete och minska utanförskapet. Målet har varit en stabil och väl fungerande ekonomi som ger en trygg grund för att samhället ska hålla ihop och kunna möta framtidens utmaningar.

Kärnan har varit åtgärder för att det ska skapas fler jobb i Sverige och att fler ska vilja arbeta. Regeringen har därför infört jobbskatteavdraget och förändrat arbetslöshets- och sjukförsäkringarna för att göra det mer lönsamt att arbeta och öka utbudet av arbetskraft. Sänkta kostnader för att anställa tillsammans med åtgärder för att göra det enklare och mer attraktivt att starta och driva företag har genomförts för att öka efterfrågan på arbetskraft. Investeringar i infrastruktur och forskning liksom reformer av bostadsmarknaden har också genomförts för att öka sysselsättningen och tillväxten. Dessutom har regeringen vidtagit omfattande åtgärder för att förbättra kunskaperna i den svenska skolan.

Till det kan läggas betydande åtgärder för att stärka bankernas motståndskraft och därmed minska riskerna för nya kriser. Regeringen har också arbetat målmedvetet för att minska hushållens sårbarhet på de finansiella marknaderna. Omfattande åtgärder har också genomförts för att värna sammanhållningen i samhället genom krisåren. Regeringen har dessutom satt upp ambitiösa energi- och klimatmål.

Trots krisen har sysselsättningen ökat med över 250 000 människor sedan 2006 och 200 000 färre befinner sig i utanförskap. Fattigdomen har också minskat samtidigt som välfärden fått ökade resurser.