Regeringens nyhetsbrev: Längre liv, längre arbetsliv
16 maj 2012

Längre liv, längre arbetsliv

En äldre man i vit skjorta, slips och läkarrock med ett stetoskop hängandes på axeln sitter vid en dator Foto: Johnér

Modern svensk välfärdspolitik fyller 100 år den här mandatperioden. Med den första allmänna pensionen 1913 inleddes ett sekel av sociala reformer. Välfärdspolitiken blev - till skillnad från i andra länder - "generell". Däremot inte överdrivet generös: Pensionsåldern blev 67 år, medellivslängden var ännu bara 59 år.

100 år senare är utmaningarna för välfärdspolitiken annorlunda, samtidigt som några grundläggande sanningar består: Bara ett samhälle där de allra flesta arbetar och försörjer sig själva har i längden råd att generöst hjälpa dem som inte kan det. Rättigheter och skyldigheter måste hänga ihop. Arbete, självständighet och egna inkomster är den grundläggande välfärdspolitiken. Men det saknas inte viktiga välfärdsutmaningar inför 100-årsjubileet.

På snart hundra år har Sverige byggt en välfärdsmodell som väcker beundran och inger respekt. Sverige är långt ifrån felfritt men vi har skäl att vara stolta, både över framgångar och förmågan att ta oss samman och förändra när något inte längre duger. Den svenska pensionsreformen är ett bra exempel på just den pragmatiska reformviljan.

En man i målarbyxor går med en målarburk i ena handen och trappstege i andra handen. Foto: Johnér

Utredning föreslår justeringar för längre arbetsliv

Det reformerade pensionssystemet ställer Sverige inför nya utmaningar. Pensionsöverenskommelsen hyllas på goda grunder, men vi kan inte slå oss till ro. Vi svenskar lever allt längre och många lägger nya friska år till livet. Bara sedan reformen har medellivslängden för män ökat med två år. Om vi inte börjar jobba längre när vi lever längre riskerar det stabila pensionssystemet att betyda allt lägre pensioner när vi väl går i pension. Pensionsåldersutredningen har lämnat sitt delbetänkande. Utredningens analyser visar att förutsättningarna för äldre att arbeta längre är allt bättre, men det finns ännu hinder som behöver mötas med breda och ömsesidigt förstärkande åtgärder.

Arbetsförhållanden behöver förbättras och anpassas till de äldres behov. Reglerna i allmänna och avtalade pensioner behöver ses över för att underlätta ett längre arbetsliv. Myndigheter, arbetsgivare och parter på arbetsmarknaden behöver ändra attityd till att anställa äldre.

Utredningen redovisar i detta delbetänkande en kunskapsöversikt av förutsättningarna och hindren för ett längre arbetsliv för äldre och en höjning av den faktiska pensionsåldern.

Webbintervju med socialförsäkringsminister Ulf Kristersson

Intervju om pensionsåldersutredningens delbetänkande, hur informationen till framtida pensionärer kan förbättras och vad som behöver hända med premiepensionen.

Höjt bostadstillägg till pensionärer

År 2012 har regeringen förbättrat ekonomin för de pensionärer som har lägst inkomst. Ålderspensionärer som har bostadstillägg till pensionärer (BTP) får höjt BTP med 170 kronor i månaden. Motsvarande förbättring görs även för personer som får särskilt bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd. Föregående tre år har regeringen sänkt skatten för pensionärer med tyngdpunkt på de med låga inkomster. En garantipensionär har fått sänkt skatt med runt 6000 kronor per år.

Så har pensionärerna det i Sverige

Mönstret för när man slutar jobba har börjat förändras. Den gamla 65-årsgränsen är inte lika självklar längre, vilket får konsekvenser för inkomsterna för allt fler äldre. Socialdepartementets rapport "Pensionärernas levnadsförhållanden Efter 65 - inte bara pension" belyser den ekonomiska situationen för de äldre i Sverige, och hur den har utvecklats under senare år.

Pensioner i Sverige: Så fungerar det

Det svenska pensionssystemet består av flera olika delar: inkomstpension, premiepension och garantipension. Utöver detta tillkommer för de flesta avtalspension/tjänstepension och eventuellt eget pensionssparande. Pensionen grundas på hela livsinkomsten. Pensionen är kopplad till Sveriges ekonomiska tillväxt och systemet ska tåla befolkningsmässiga förändringar.

Så arbetar pensionsgruppen

Pensionsgruppen består av företrädare för de fem partierna som står bakom pensionsöverenskommelsen (S, M, FP, C och KD) med socialförsäkringsminister Ulf Kristersson som ordförande. Den ska värna överenskommelsen och vårda pensionsreformen och dess grundläggande principer.

För att prenumerera eller ändra i din prenumeration besök Prenumerera på nyheter

Regeringen
103 33 Stockholm
 work08-405 10 00
e-post till regeringen

Tidigare nyhetsbrev