Regeringens nyhetsbrev: Skogsbranden i Västmanland
7 augusti 2014

Skogsbranden i Västmanland

Skogsbranden i Västmanland. Foto: Jocke Berglund/TT

Branden i Västmanland pågår fortfarande. Fokus ligger fortsatt på att bekämpa branden och skydda liv och egendom. Men när det akuta krisskedet är över är det viktigt att påbörja arbetet med att se vilka lärdomar som kan dras. Det är viktigt vid varje kris, och särskilt vid en händelse av detta exceptionella slag. Regeringen vill nu tillsätta en sådan utredning.

Branden påverkar många människor, och ett stort antal professionella och frivilliga deltar i släckningsarbetet. Regeringen har hela tiden följt händelseutvecklingen och uppdaterar sig löpande, bland annat via kontakter mellan de ansvariga myndigheterna och Regeringskansliet. I tisdags var försvarsminister Karin Enström och landsbygdsminister Eskil Erlandsson på plats, och i dag är statsminister Fredrik Reinfeldt i de drabbade områdena för att ytterligare informera sig om läget.

Utredningen

Frågor som ska belysas i utredningen är bland annat:

  • Samordning och ledning av insatsen; lokalt, regionalt och nationellt.
  • Förutsättningar för användning av brandflyg, t ex eventuellt behov av samövningar eller ökad tillgänglighet.
  • I dag ska alla samhällets resurser kunna användas vid större kriser. Det bör ses över hur detta fungerar i praktiken.
  • Förutsättningar för att förbättra kommunikationen och information till allmänheten under kriser. Det gäller bland annat information vid en evakuering.
  • Fortsatt kartläggning och samordning av arbetet mellan olika myndigheter med att möta exceptionella händelser.
  • Krisberedskapen inom jord- och skogsbruket.

Därutöver vill regeringen ge Trafikverket i uppdrag att analysera skadeverkningar på den lokala infrastrukturen.

Branden får även ekonomiska konsekvenser. Finansdepartementet har inlett ett arbete med att kartlägga dessa.

Stärkt krisberedskap sedan 2006

Sedan 2006 har regeringen förstärkt Sveriges krisberedskap med bland annat följande åtgärder:

  • Myndigheten för samhällsskydd och beredskap med ansvar att driva på och ge stöd i frågor rörande skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar inrättades 2009.
  • Kansliet för krishantering inrättades i Regeringskansliet 2008.
  • Kriskommunikation och krisinformation har utvecklats (larmfunktioner, krisinformation, informationsnumret 11313, användningen av Rakel).
  • Förmågan att ge och ta emot internationellt stöd vid katastrofer och kriser utvecklas (Hagadeklarationen i Norden, civilskyddslagstiftningen inom EU, internationella katastrofinsatser).
  • Förbättrad förmåga inom CBRNE/farliga ämnen (förstärkt samverkan vid olyckor med farliga ämnen).
  • Fortsatt anpassning av brandskyddsarbetet.

Så fungerar krisberedskapen i Sverige

I Sverige utgår samhällets krisberedskap från den så kallade ansvarsprincipen. Det innebär att den organisation (till exempel kommun, landsting eller statlig myndighet) som ansvarar för en viss verksamhet under normala förhållanden även har det ansvaret i en krissituation.

Det innebär att ansvariga myndigheter och verksamheter ska ha en organisation som är förberedd på att hantera en eventuell kris. Enligt ansvarsprincipen har varje aktör även ett ansvar för att samverka och arbeta tillsammans med andra för att hantera och lösa krisen.

Regeringens uppgift är att följa händelseutvecklingen, att säkerställa att ansvariga myndigheter har de resurser som behövs samt att fatta nödvändiga regeringsbeslut.