Regeringens nyhetsbrev: Ekonomin fortsatt i fokus i EU
24 februari 2012

Ekonomin fortsatt i fokus i EU

Det lär inte ha undgått många att den ekonomiska krisen biter sig fast i Europa. Inte minst i Grekland har krisen slagit hårt mot människors vardag. Men även andra länder bär på stora statsskulder och behöver genomföra betydande reformer. Just den ekonomiska krisen är återigen det tunga ämnet på dagordningen när EU:s stats- och regeringschefer möts för nytt toppmöte i Bryssel i nästa vecka, den 1-2 mars.

De senaste åren har den ekonomiska krisen varit det envist återkommande samtalsämnet bland politiker i Europas huvudstäder. EU-toppmötena är ett sådant forum där krisen ständigt står på agendan. I Bryssel i nästa vecka ska man utöver att prata om den akuta krishanteringen också prata om mer långsiktiga tillväxtfrågor. Bland annat ska man diskutera de förslag som EU-kommissionen la fram i sin årliga tillväxtrapport förra året om hur man främjar sysselsättning och tillväxt fram till år 2020. Målet är att fastställa övergripande prioriteringar för vilka åtgärder som EU:s länder måste vidta för att nå dit.

Europeisk termin ska motverka fördjupad kris

Även den så kallade europeiska terminen står på dagordningen. Den beslutade man om 2010 och innebär en årlig granskning av medlemsstaternas budget- och strukturpolitik. Syftet är att kunna upptäcka framväxande obalanser i tid för att förhindra ytterligare fördjupning av krisen. I slutet av april ska medlemsländerna meddela EU-kommissionen vilka åtgärder man tänker vidta, så att kommissionen framåt senvåren kan dela ut rekommendationer för hur var och en av EU:s medlemsländer på bästa sätt bör gå vidare.

Ökat samarbete ger ökad tillväxt

Den svenska regeringen stödjer ett effektivt genomförande av den europeiska terminen och ställer sig bakom de övergripande budskapen i kommissionens tillväxtrapport. Från svenskt håll anser man att kraftfulla budskap från EU är nödvändigt för att minska krisen - både på nationell nivå och på EU-nivå. För att nämna några exempel så anser Sverige att det är viktigt att EU:s medlemsländer genomför reformer för att främja ökad sysselsättning för unga och öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. På EU-nivå behövs dessutom åtgärder för att stärka den inre marknaden och ytterligare främja öppen handel mellan länder.

Studier visar att en väl fungerande digital inre marknad skulle kunna öka EU:s BNP-tillväxt med fyra procent till år 2020. En utbyggd inre marknad för tjänster skulle kunna öka EU:s BNP med ytterligare en och en halv procent. Och om kvinnor skulle förvärvsarbeta i samma utsträckning som män skulle euroområdets BNP kunna öka med mellan tio och femton procent enligt vissa studier. Men för att detta ska bli verklighet krävs alltså ytterligare reformer.

Utvidgning åter på agendan

Ett annat ämne som ska diskuteras av EU-ledarna i nästa vecka är unionens fortsatta utvidgning. Stats- och regeringscheferna väntas ta ställning till om Serbien ska få bli så kallat kandidatland, vilket innebär en förberedelsefas för att inleda förhandlingar om EU-medlemskap. Ett villkor för detta är att Serbien gör framsteg i sina samtal med Kosovo, något som den svenska regeringen anser att Serbien redan har gjort i tillräckligt stor utsträckning. Om Serbien får klartecken att bli kandidatland vore det av stor betydelse för hela Balkanregionens utveckling och närmande till EU.

Från arabisk vår till syrisk vinter

Utvecklingen i unionens sydliga grannländer står fortsatt på EU:s dagordning. Det är nu drygt ett år sedan den så kallade arabiska våren tog fart. Medan omvärlden har bevittnat vissa välkomna framsteg i länder som Tunisien och Egypten är det fortsatt oroligt i Libyen. I Syrien är läget oacceptabelt. I flera månader har befolkningens krav på frihet och demokrati besvarats med våld från den styrande regimen. Detta kommer EU-ledarna att prata om, det vill säga vad som kan göras för att få slut på våldet i Syrien och på vilket sätt EU kan fortsätta att bistå alla dessa länder i övergången till öppna och demokratiska samhällen.

EU driver på inför Rio

Förberedelserna inför det så kallade Rio+20-toppmötet om hållbar utveckling kommer också att komma upp i nästa vecka. Riomötet äger rum i Brasilien i slutet av juni och markerar, som namnet också antyder, att det är 20 år sedan det första klimattoppmötet hölls i samma stad. I juni ska man prata om vägen framåt, och vad som konkret kan göras för att påskynda övergången till en mer hållbar ekonomi som värnar vårt klimat och vår miljö. EU har länge intagit en ledande position i de internationella klimatförhandlingarna. Även inför Riomötet väljer EU att inta en ledande och drivande roll.