Ansvarsområden

  • Förskola

    Förskolan är en frivillig skolform och riktar sig till barn mellan ett och fem år. Syftet med förskolan är att stimulera barns utveckling och lärande samt att erbjuda barn en trygg omsorg.

  • Fritidshem

    Fritidshem riktar sig till skolbarn mellan sex och tolv år. Fritidshemmets uppgift är att komplettera skolan och stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda en meningsfull fritid och rekreation.

  • Förskoleklassen

    Förskoleklassen är en frivillig skolform inom skolväsendet. Kommunerna är skyldiga att erbjuda elever förskoleklass från och med höstterminen det år då barnet fyller sex år till dess barnet ska börja fullgöra sin skolplikt. Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande samt förbereda dem för fortsatt utbildning.

  • Grundskola och övriga obligatoriska skolformer

    Till den obligatoriska skolan räknas grundskolan, sameskolan, specialskolan och grundsärskolan. Undervisningen är avgiftsfri. Principen är att föräldrarna inte har kostnader för exempelvis läromedel, skolmåltider, hälsovård och skolskjuts.

  • Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning, ska tas emot i grundsärskolan. Grundsärskolan består av nio årskurser. Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som benämns träningsskola.

  • Specialskolan omfattar tio årskurser och ska så långt som möjligt motsvara den utbildning som ges i grundskolan eller grundsärskolan. Specialskolan finns för barn som är döva eller hörselskadade, dövblinda, barn som har en synskada i kombination med ytterligare funktionsnedsättning och barn med grav språkstörning.

  • Samers barn kan få utbildning med samisk inriktning i sameskolan. Utbildningen motsvarar grundskolans första sex år.

  • Gymnasieskola

    Från höstterminen 2011 består den reformerade gymnasieskolan av 18 treåriga nationella program, som kan vara yrkesprogram eller högskoleförberedande program. Gymnasieexamen från högskoleförberedande program ger grundläggande behörighet att studera vidare på högskolan. Det gör även yrkesexamen från yrkesprogram om eleven har läst de kurser i svenska och engelska som krävs för högskoleförberedande examen. Vid sidan av de nationella programmen finns introduktionsprogram för elever som inte är behöriga till nationella program.

  • Studiefinansiering

    Studiestödet finansierar i huvudsak den studerandes levnadsomkostnader under utbildningen. Administrationen kring studiestöd sköts av Centrala studiestödsnämnden, CSN. De stöd som når flest personer är studiehjälp och studiemedel. Studiehjälp ges främst till unga studerande i gymnasieskolan. Studiemedel är ett samlat stöd som omfattar studerande på högskolenivå och annan eftergymnasial nivå samt vuxna studerande på grundskole- och gymnasienivå. Inom studiemedelssystemet finns också möjlighet för vissa studerande att få tilläggslån och merkostnadslån. För studerande med barn utgår ett tilläggsbidrag.

  • Universitet och högskola

    I Sverige är universitet och högskolor egna myndigheter, som lyder direkt under regeringen.

  • Det finns 14 universitet och 20 högskolor med statlig huvudman, vilket betyder att staten är ytterst ansvarig. Dessutom finns det 17 enskilda utbildningsanordnare bland annat Chalmers tekniska högskola AB, Stiftelsen högskolan i Jönköping och Handelshögskolan i Stockholm.

  • De statliga universitetens och högskolornas huvuduppgift är att anordna utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund och beprövad erfarenhet.

  • Jämställdhet

    Samordningsansvar för regeringens jämställdhetsarbete.

  • Politik för det civila samhället

    Målet för politiken för det civila samhället är att förbättra villkoren för det civila samhället som en central del av demokratin. Politiken omfattar allmänna frågor om förutsättningar för det civila samhällets organisationer, samordning av statsbidrag till det civila samhället organisationer och bidrag till allmänna samlingslokaler.

  • Ungdomspolitik

    Ungdomspolitiken syftar till att förbättra levnadsvillkoren för Sveriges cirka 1,5 miljoner ungdomar. Målen för politiken är att alla ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd och verklig tillgång till makt. Ungdomspolitiken är sektorsövergripande och omfattar alla de beslut och åtgärder som påverkar villkoren för ungdomar. Arbetet med samordning och redovisning för att uppnå de övergripande målen sker inom fem huvudområden:

  • - Utbildning och lärande
    - Arbete och försörjning
    - Hälsa och utsatthet
    - Inflytande och representation
    - Kultur och fritid

  • Forskning

    Forskningspolitiken syftar till att stärka Sveriges ställning som forskningsnation och därmed stärka konkurrenskraften i en globaliserad värld.

  • Vuxenutbildning och folkbildning

    Svensk vuxenutbildning är omfattande och har lång tradition. Det finns många olika former av vuxenutbildning, alltifrån statlig eller kommunal vuxenutbildning till arbetsmarknadsutbildning och personalutbildning eller kompetensutveckling i arbetslivet.

  • Folkbildningen har en lång historia i svensk vuxenutbildning. Folkbildningen kännetecknas av att den är "fri och frivillig", det vill säga fri från statlig styrning och frivillig för deltagarna. Till folkbildning räknas framför allt verksamhet inom folkhögskolor och studieförbund.