Ansvarsområden

• Förskola

  Förskola riktar sig till barn mellan ett och fem år.

• Fritidshem

  Fritidshem riktar sig till skolbarn mellan sex och tolv år. Fritidshemmets uppgift är att komplettera skolan och stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda en meningsfull fritid och rekreation.

• Förskoleklassen

  Förskoleklassen är en frivillig skolform inom det offentliga skolväsendet. Kommunerna är skyldiga att erbjuda elever förskoleklass från och med höstterminen det år då barnet fyller sex år till dess barnet ska börja fullgöra sin skolplikt.

• Om skolväsendet

  Enligt den svenska skollagen ska alla barn och ungdomar ha lika tillgång till en likvärdig utbildning oberoende av kön, geografisk hemvist, sociala och ekonomiska förhållanden. I Sverige gäller nioårig skolplikt från sju eller sex år och undervisningen i hela det offentliga skolsystemet är avgiftsfri. Vid sidan av kommunala skolor finns fristående skolor som är öppna för alla. Enligt skollagen ska fristående skolor vara godkända av Statens skolverk.

• Grundskola och övriga obligatoriska skolformer

  Till den obligatoriska skolan räknas grundskolan, sameskolan, specialskolan och grundsärskolan. Undervisningen är avgiftsfri. Principen är att föräldrarna inte har kostnader för exempelvis läromedel, skolmåltider, hälsovård och skolskjuts. Barn i allmänhet ska tas emot i grundskolan.

• Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål därför att de är utvecklingsstörda ska tas emot i grundsärskolan. Grundsärskolan består av nio årskurser. Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som benämns träningsskola. Eleverna i grundsärskolan har rätt till ett tionde skolår.

• Specialskolan omfattar tio årskurser och ska så långt som möjligt motsvara den utbildning som ges i grundskolan eller grundsärskolan. Specialskolan finns för barn som är döva eller hörselskadade, dövblinda, barn som har en synskada i kombination med ytterligare funktionsnedsättning och barn med grav språkstörning.

• Samers barn kan få utbildning med samisk inriktning i sameskolan. Utbildningen motsvarar grundskolans första sex år.

• Gymnasieskola

  Från höstterminen 2011 består den reformerade gymnasieskolan av 18 treåriga nationella program, som kan vara yrkesprogram eller högskoleförberedande program. Gymnasieexamen från högskoleförberedande program ger grundläggande behörighet att studera vidare på högskolan. Det gör även yrkesexamen från yrkesprogram om eleven har läst de kurser i svenska och engelska som krävs för högskoleförberedande examen. Vid sidan av de nationella programmen finns introduktionsprogram för elever som inte är behöriga till nationella program.

• Studiefinansiering

  Studiestödet finansierar i huvudsak den studerandes levnadsomkostnader under utbildningen. Administrationen kring studiestöd sköts av Centrala studiestödsnämnden, CSN. De stöd som når flest personer är studiehjälpen för unga studerande i gymnasieskolan och studiemedel som är ett samlat stöd som omfattar studerande på högskole- och annan eftergymnasial nivå samt vuxna studerande på grundskole- och gymnasienivå. Inom studiemedelssystemet finns också möjlighet för vissa studerande att få tilläggslån och merkostnadslån. För studerande med barn utgår ett tilläggsbidrag. Det finns också vissa stöd som riktar sig till speciella grupper i samhället.
  

• Universitet och högskola

  I Sverige är universitet och högskolor egna myndigheter, som lyder direkt under regeringen.

• Det finns 14 universitet och 22 högskolor med statlig huvudman, vilket betyder att staten är ytterst ansvarig. Dessutom finns det ett drygt 10-tal enskilda utbildningsanordnare bland annat Chalmers tekniska högskola AB, Stiftelsen högskolan i Jönköping och Handelshögskolan i Stockholm.

• De statliga universitetens och högskolornas huvuduppgift är att anordna utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund och beprövad erfarenhet.

• Jämställdhet

  Samordningsansvar för regeringens jämställdhetsarbete.

• Politik för det civila samhället

  Målet för politiken för det civila samhället är att förbättra villkoren för det civila samhället som en central del av demokratin. Politiken omfattar allmänna frågor om förutsättningar för det civila samhällets organisationer, samordning av statsbidrag till det civila samhället organisationer och bidrag till allmänna samlingslokaler.

• Ungdomspolitik

  Ungdomspolitiken syftar till att förbättra levnadsvillkoren för Sveriges 1,4 miljoner ungdomar. Målen för politiken är att alla ungdomar ska ha lika tillgång till välfärd och inflytande. Ungdomspolitiken är sektorsövergripande och omfattar alla de beslut och åtgärder som påverkar villkoren för ungdomar, såsom exempelvis frågor om utbildning, arbete, hälsa och inflytande.

• Forskning

  Forskningspolitiken syftar till att stärka Sveriges ställning som forskningsnation och därmed stärka konkurrenskraften i en globaliserad värld.

• Vuxenutbildning och folkbildning

  Svensk vuxenutbildning är omfattande och har lång tradition. Det finns många olika former av vuxenutbildning, alltifrån statlig eller kommunal vuxenutbildning till arbetsmarknadsutbildning och personalutbildning eller kompetensutveckling i arbetslivet.
  Folkbildningen har en lång historia i svensk vuxenutbildning. Folkbildningen kännetecknas av att den är "fri och frivillig", det vill säga fri från statlig styrning och frivillig för deltagarna. Till folkbildning räknas framför allt verksamhet inom folkhögskolor och studieförbund.