Frågor och svar: svenskt bidrag till Libyeninsats

Här hittar du frågor och svar om ett svenskt deltagande i den internationella militära insatsen i Libyen.

Har vi fått en förfrågan att bidra?

Ja, Nato har bjudit in Sverige att delta.
Natos generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen har vänt sig till Sverige med en skriftlig förfrågan den 29 mars.

Upp

När ska insatsen inledas?

Efter att Riksdagen lämnat sitt medgivande kan insatsen inledas redan inom några dagar.

Regeringen har i propositionen föreslagit att Riksdagen beslutar att motionstiden begränsas till en dag på grund av det brådskande behovet.

Upp

Hur länge ska bidraget pågå?

Den svenska styrkan ska delta i insatsen i högst tre månader, varav två månader med full förmåga.

Övrig tid avser förberedelser, transporter, inledning samt avveckling av insatsen.

Upp

Vad ingår i det svenska bidraget?

Det svenska bidraget kommer att omfatta högst åtta (8) JAS Gripen-plan, ett transportflygplan av typen Hercules, som även kan användas för lufttankning, samt spanings- och stödresurser.

Styrkan kommer att uppgå till ca 130 personer.

En särskild undsättnings- och räddningsstyrka kommer att finnas i beredskap att sättas in vid behov. Därför har regeringen begärt att den totala styrkan tillfälligt ska kunna uppgå till 250 personer.

Upp

Vad ska Sverige göra i Libyen?

Sverige ska delta i den internationella militära insatsen i Libyen för att upprätthålla en flygförbudszon i Libyen.

Nato leder den övergripande internationella militära insatsen för att skydda civila i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 1973, inklusive att upprätthålla en flygförbudszon, skydda civila och områden med civilbefolkning samt för att upprätthålla ett vapenembargo.

Upp

Vad kostar det?

Kostnaden för det svenska bidraget beräknas uppgå till högst 200 miljoner kronor. Finansieringen sker inom ramen för Försvarsmaktens anslag (utgiftsområde 6) i statsbudgeten.

Upp

Hur påverkas den nordiska stridsgruppen (NBG)?

Flygkomponenten i det svenska bidraget står i dag i beredskap att sättas in på EU:s beslut till stöd för den nordiska stridsgruppen. Regeringen bedömer att den nordiska stridsgruppen kan stå kvar i beredskap som planerat till slutet av juni. Styrkan kommer ändå att kunna lösa sin uppgift om den kallas in. Om det krävs flygunderstöd kan det täckas från annat håll.

Vi har informerat de andra truppbidragarländerna Estland, Finland, Irland och Norge.

Upp

Vad har Sverige bidragit med humanitärt?

Som en av de största humanitära givarna bidrar Sverige genom olika humanitära insatser via FN-organisationer, Röda korset etc. Sida har så här långt avsatt 50 miljoner kronor. Det handlar framför allt om stöd till FN:s blixtappell med 20 miljoner kronor till UNHCR, Unicef och Islamic Relief och stöd till UNHCR och IOM med humanitär evakuering av tredjelands-medborgare. MSB har också bidragit med personal och material till stöd för de humanitära insatserna. Bland annat har de, tillsammans med andra länder bidragit med en flexibel kontorslösning för de FN-organisationer som verkar vid gränsen.

Upp

Vad är syftet? Vad är strategin?

Syftet med den internationella militära insatsen är att skydda civila i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 1973, inklusive att upprätthålla en flygförbudszon. När detta är uppnått ska de militära insatserna avslutas.

Upp

Vad är den politiska målsättningen?

Den politiska målsättningen för Sverige och EU i Libyen är att nå en politisk process som kan leda till fred och en demokratisk, ekonomisk och social utveckling. EU har tydligt sagt att det måste ske utan Gaddafi.

Upp

Vad är exit-strategin?

En långsiktigt lösning på konflikten kräver en libysk politisk process, och ett långsiktigt engagemang för att bygga fred, demokrati och ekonomisk och social utveckling. I dag (tisdag 29 mars) deltar utrikesminister Bildt i ett möte med företrädare för många länder i London för att diskutera hur den politiska processen ska drivas. Det ska vi också stödja.

Upp

Vad har Sverige för inflytande på insatsen?

Den internationella militära insatsen leds av Nato under FN:s mandat. Vi har ett nära samarbete när det gäller fredsfrämjande insatser, och väl inarbetade rutiner för insyn och konsultationer. Det är inte första gången vi deltar i en insats ledd av Nato, i dagsläget gör vi det såväl i ISAF i Afghanistan som i KFOR i Kosovo.

Den övergripande politiska strategin utformas också på utrikesministernivå bland samtliga deltagande länder. Detta görs med början i dag i mötet i London.

Upp

Kan flyginsatsen användas för att upprätta humanitära korridorer?

Nej, den svenska insatsen ska enbart bidra till att upprätthålla flygförbudszonen.

Upp

Vad har FN beslutat om?

FN:s säkerhetsråd antog den 17 mars 2011 resolution 1973. I resolutionen krävde säkerhetsrådet ett omedelbart eldupphör och att våldet mot civila måste upphöra.

I syfte att skydda civilbefolkningen ger resolutionen ett mandat att vidta alla nödvändiga åtgärder, inklusive att upprätta en flygförbudszon.

Rådet har också inrättat ett vapenembargo, infört reseförbud, finansiella sanktioner och ett flygförbud för libyska flyg.

Upp

Vad är den folkrättsliga grunden för insatsen?

Den folkrättsliga grunden för insatsen är FN:s säkerhetsråds resolution 1973. Den ger ett mandat att tillgripa alla nödvändiga åtgärder inklusive användning av våld i syfte att skydda civilbefolkningen i Libyen, inklusive att upprätta en flygförbudszon.

Deltagande staters rätt att använda våld grundas ytterst på säkerhetsrådets mandat i enlighet med FN-stadgans kapitel VII och måste stå i överensstämmelse med den internationella humanitära rätten och de mänskliga rättigheterna.

Upp