Regeringens satsning mot ungdomsbrott

Ungdomar är den mest brottsaktiva gruppen i samhället i förhållande till sin andel av befolkningen. I de allra flesta fall går det bra även för ungdomar som är stökiga under tonåren. Men ett antal fortsätter. Nästan alla tungt kriminella har en gång startat sin kriminella bana genom att begå småbrott som ungdomar. Många har också skolkat från skolan. I betänkandet Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp (SOU 2010:15) framkommer det att det är bland de mesta brottsaktiva ungdomarna som den organiserade brottsligheten har sin rekryteringsbas.

I betänkandet framkom också att de yrkeskriminella anser att samhället reagerade för sent. Ur deras perspektiv hade de hunnit begå en mängd brott innan samhällets första ordentliga reaktion kom.

Rikspolisstyrelsen har nu regeringens uppdrag att tillsammans med ett antal kommuner initiera en pilotverksamhet med sociala insatsgrupper för unga som riskerar att bli kriminella. De sociala insatsgrupperna ska samordnas under ledning av socialtjänsten. Arbetet ska gå ut på att stärka hela det sociala skyddsnätet kring den unge i skola, arbete och under fritiden. Stöd i skolarbetet och yrkesträning är några av de åtgärder som kan bli aktuella.

I arbetet ska den lokala polisen, socialtjänsten, föräldrar och omgivning, skolan, frivilligorganisationer och andra goda krafter kunna samarbeta mer okonventionellt än vad som sker i dag. Pilotverksamheten ska bedrivas i minst sex och högst tolv kommuner i landet. Med hänsyn till senare års utveckling i stadsdelar med utbrett utanförskap beslutar regeringen att insatsgrupper ska inrättas i minst ett sådant område i Stockholm, Malmö, Göteborg och Uppsala.

Uppdraget att inrätta sociala insatsgrupper m.m. - sammanfattning

Rikspolisstyrelsen ska:

• initiera en pilotverksamhet med sociala insatsgrupper för unga som riskerar att bli kriminella.

Pilotverksamheten ska bedrivas i minst sex och högst tolv kommuner och vara inriktade på unga i åldern 15-25 år. Rikspolisstyrelsen ska vid genomförandet av pilotverksamheten samråda med Socialstyrelsen, Statens skolverk, Arbetsförmedlingen, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse, Ungdomsstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och de övriga berörda myndigheter som Rikspolisstyrelsen finner angelägna att knyta till projektet.

Socialstyrelsen ska, efter samråd med Rikspolisstyrelsen och andra berörda myndigheter:

• utveckla en riskbedömningsmanual för att bättre kunna identifiera vilka unga som löper risk att rekryteras till kriminella nätverk eller som vill hoppa av ett kriminellt nätverk,
• ta fram en vägledning för vilka stödinsatser som bör gälla för de unga som ingår i de sociala insatsgruppernas arbete.

Rikspolisstyrelsen ska upprätta en projektplan med en beskrivning av vilka kommuner som ska ingå i pilotverksamheten. I projektplanen ska också anges vilka myndigheter och övriga aktörer som kommer att delta i verksamheten samt en beskrivning av hur arbetet ska bedrivas. Utgångspunkten för deltagande kommuner ska vara att socialtjänsten är sammanhållande kontaktpunkt. Projektplanen ska även innehålla en redovisning av hur Socialstyrelsen avser genomföra sina delar av uppdraget. Pilotverksamheten ska ha inletts den 15 juni 2011.

Rikspolisstyrelsen ska se till att en oberoende utvärdering av projektet påbörjas parallellt med att projektet inleds. Slutredovisningen ska innehålla en utvärdering av projektet med fokus på att identifiera de faktorer som är viktiga för ett effektivt och sammanhållet arbete med unga som riskerar att utveckla en kriminell livsstil.

Uppdraget och utvärderingen ska slutredovisas senast den 31 oktober 2012. Bedömningsinstrumentet ska redovisas den 31 oktober 2013.