Regeringens satsning mot ungdomsbrott

Regeringen gav Rikspolisstyrelsen i uppdrag att under 2011-2012 driva en pilotverksamhet med sociala insatsgrupper riktad mot unga som riskerar att bli kriminella. Det är den största riktade satsningen mot ungdomsbrottslighet som regeringen har gjort på många år. I utvärderingen av pilotverksamheten framgår bland annat att flera individer minskat eller totalt upphört med sina kriminella aktiviteter under den tid de haft stöd från en social insatsgrupp. Regeringen beslutade därför i februari 2013 att ge Rikspolisstyrelsen i uppdrag att aktivt stödja arbetet med sociala insatsgrupper. Med uppdraget tar regeringen ytterligare ett steg för att bekämpa ungdomsbrottslighet genom tidiga och tydliga insatser mot unga som begår brott.

Sociala insatsgrupper bygger på förbättrad samverkan på lokal nivå, men ett framgångsrikt arbete förutsätter stöd även på nationell nivå. Justitieminister Beatrice Ask och barn- och äldreminister Maria Larsson bjöd därför, i samband med beslutet om regeringsuppdraget till Rikspolisstyrelsen, in de ansvariga för nio myndigheter och organisationer, (bland andra Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen, Skolverket och Sveriges Kommuner och Landsting) till ett rundabordssamtal om hur dessa nationella aktörer kan stödja kommunernas arbete med sociala insatsgrupper på bästa sätt.

- Redovisningen av pilotprojektet visar att flera ungdomar har minskat eller totalt upphört med sina kriminella aktiviteter under den tid de haft stöd från en social insatsgrupp. För mig är det skäl nog att fortsätta stödja arbetet med sociala insatsgrupper, säger Beatrice Ask.

- Regeringens förhoppning är nu att de stadsdelar och kommuner som har kriminellt belastade ungdomar i behov av stöd från en social insatsgrupp ska tillhandahålla det, säger Maria Larsson.

Bakgrund

Ungdomar är den mest brottsaktiva gruppen i samhället i förhållande till sin andel av befolkningen. I de allra flesta fall går det bra även för ungdomar som är stökiga under tonåren. Men ett antal fortsätter. Nästan alla tungt kriminella har en gång startat sin kriminella bana genom att begå småbrott som ungdomar. Många har också skolkat från skolan. I betänkandet Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp (SOU 2010:15) framkommer det att det är bland de mesta brottsaktiva ungdomarna som den organiserade brottsligheten har sin rekryteringsbas.

I betänkandet framkom också att de yrkeskriminella anser att samhället reagerade för sent. Ur deras perspektiv hade de hunnit begå en mängd brott innan samhällets första ordentliga reaktion kom.

Huvudansvaret för arbetet i de sociala insatsgrupperna har legat på socialtjänsten i den kommun där den unge bor och socialtjänsten har även varit ansvarig för att andra myndigheter och organisationer gjorts delaktiga utifrån den unges egna behov. Arbetet går ut på att stärka hela det sociala skyddsnätet kring den unge i skola, arbete och under fritiden. I arbetet ska den lokala polisen, socialtjänsten, föräldrar och omgivning, skolan, frivilligorganisationer och andra goda krafter kunna samarbeta mer okonventionellt än vad som sker i dag. Pilotverksamheten har bedrivits på tolv platser i landet. Med hänsyn till senare års utveckling i stadsdelar med utbrett utanförskap beslutade regeringen att insatsgrupper skulle inrättas i minst ett sådant område i Stockholm, Malmö, Göteborg och Uppsala.

Pilotverksamheten

Pilotverksamheten har bedrivits i tolv kommuner och varit inriktad på unga i åldern 15-25 år.

Rikspolisstyrelsen upprättade en projektplan med en beskrivning av vilka kommuner som ingick, vilka myndigheter och övriga aktörer som deltog samt en beskrivning av hur arbetet skulle bedrivas.

Utgångspunkten för deltagande kommuner var att socialtjänsten skulle vara en sammanhållande kontaktpunkt. Projektplanen innehöll även en redovisning av hur Socialstyrelsen avser genomföra sina delar av uppdraget.

Rikspolisstyrelsen såg till att en oberoende utvärdering av projektet påbörjas parallellt med att projektet inleds.

Slutredovisningen innehöll en utvärdering av projektet med fokus på att identifiera de faktorer som är viktiga för ett effektivt och sammanhållet arbete med unga som riskerar att utveckla en kriminell livsstil.

Uppdraget och utvärderingen slutredovisades den 1 november 2012. Bedömningsinstrumentet ska redovisas den 31 oktober 2013.

Vägledning för sociala insatsgrupper

Den 1 november 2012 återrapporterades uppdraget om sociala insatsgrupper till justitieminister Beatrice Ask och barn- och äldreminister Maria Larsson.

Pilotverksamheten med sociala insatsgrupper inleddes i juni 2011 och har bedrivits på tolv olika platser i landet.

Sociala insatsgrupper innebär dels en organisatorisk samverkansform, dels ett uthålligt och fokuserat samarbete kring en ung människa i riskzonen för att bli kriminell eller som behöver stöd och hjälp för att bryta med kriminella nätverk.

Skillnaden på verksamheten i de sociala insatsgrupperna jämfört med traditionell samverkan är att samverkan i sociala insatsgrupper sker på individnivå utifrån ett samtycke till informationsutbyte. I en social insatsgrupp har därmed alla myndigheter och organisationer samma kunskap om en ung person, vilket ökar förutsättningarna för att rätt myndighet gör rätt sak, och att det sker i rätt ordning.

Av utvärderingen framgår att projektet på vissa ställen skapat samarbeten som tidigare inte fanns och på andra ställen har det stärkt redan befintligt samarbete. Många som arbetar med sociala insatsgrupper har uttryckt att arbetssättet är bra och ger goda förutsättningar för bra samverkan kring individer.

I utvärderingen framgår också att flera individer minskat eller totalt upphört med sina kriminella aktiviteter under den tid de haft stöd från en social insatsgrupp.

Deltagare i projektet

De stadsdelar/kommuner och polismyndigheter som deltog i pilotprojektet var:

1. Stadsdelen Gottsunda (Uppsala) - Polismyndigheten i Uppsala län
2. Stadsdelen Hyllie (Malmö) - Polismyndigheten i Skåne
3. Lund - Polismyndigheten i Skåne
4. Stadsdelen Västra Hisingen (Göteborg) - Polismyndigheten i Västra Götaland
5. Spånga/Tensta stadsdelsförvaltning (Stockholm) - Polismyndigheten i Stockholms län
6. Södertälje - Polismyndigheten i Stockholms län
7. Botkyrka - Polismyndigheten i Stockholms län
8. Karlskrona - Polismyndigheten i Blekinge län
9. Borlänge - Polismyndigheten Dalarna
10. Linköping - Polismyndigheten i Östergötlands län
11. Örebro - Polismyndigheten i Örebro län
12. Boden - Polismyndigheten i Norrbotten