Sommaren 2012 var havsisens utbredning i Arktis den minsta i modern tid, vilket är ännu en påminnelse om de klimatförändringar som pågår. Arktis är en region rik på biologisk mångfald och hem för många arter av stor global betydelse. Regionen förändras nu snabbt och vi kan förvänta oss ytterligare dramatiska förändringar i människors liv och välbefinnande i norr. Dessa frågor var i fokus under det svenska ordförandeskapets arktiska miljöministermöte i Jukkasjärvi 5-6 februari.

Mötet innehöll en vetenskapligt baserad dialog om hur alla förändringsprocesser i Arktis är sammankopplade och hur utvecklingen i Arktis är kopplad till förändringar på global nivå. Viktiga frågor på Arktiska rådets agenda behandlades också, däribland kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar samt skydd av biologisk mångfald i Arktis.

Oljeutsläpp

Den framtida ökade råvaruutvinningen i Norra ishavet medför en ökad risk för olyckor vid transport och utvinning av olja. I Arktiska rådets rapport Arctic Marine Shipping Assessment från 2009 konstaterades att det råder brist på beredskap vid föroreningsolyckor i Arktis.

Det svenska ordförandeskapet kommer därför att prioritera arbetet med att utveckla rekommendationer när det gäller att förebygga och ha beredskap inför eventuella oljeutsläpp samt utveckla ett instrument för att säkra de arktiska staternas samordning och kapacitet vid sådana händelser.

Klimatförändringar

Arktis är ett av de områden i världen som är mest utsatt för klimatförändringar. Medeltemperaturen i Arktis har ökat dubbelt så mycket som den globala medeltemperaturen under de senaste 100 åren, vilket redan nu utsätter samhällen och ekosystem för stora påfrestningar.

Den viktigaste åtgärden för att begränsa uppvärmningen av Arktis är att minska utsläppen av de långlivade klimatgaserna, i första hand koldioxid. Sverige kommer därför att bidra till att i högre grad synliggöra arktiska frågor i internationella forum med syfte att åstadkomma mer ambitiösa globala utsläppsreduktioner. I det korta tidsperspektivet kan också åtgärder som minskar förekomsten av kortlivade klimatpåverkande ämnen (Short Lived Climate Forcers, SLCF) såsom sot, troposfäriskt ozon och metan ha betydelse för att begränsa klimatförändringarna, i synnerhet på regional nivå. Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) konstaterade 2007 att sot kan ha en betydande värmande effekt, särskilt i alpina regioner och Arktis. Det gäller både genom direkt uppvärmning av atmosfären och genom påskyndad avsmältning av is och snö. En minskning av utsläppen av särskilt sot och kortlivade klimatgaser, skulle därför kunna begränsa den snabba uppvärmningen av Arktis och bidra till att takten i havsisens avsmältning begränsas. Sverige avser att prioritera arbetet med denna fråga.

Resiliens

Arktis befinner sig i en snabb och osäker utvecklingsfas. Klimatförändringarna är den faktor som har omnämnts mest, men ökad råvaruutvinning och annan kommersiell aktivitet är också betydande förändringsfaktorer i området. Det är viktigt att bättre förstå hur alla dessa faktorer inverkar på Arktis och hur det är möjligt att minska de risker som de kan medföra. Därför kommer det svenska ordförandeskapet att driva ett projekt om naturens och samhällens resiliens, dvs. deras förmåga att klara och övervinna störningar.

Resiliensprojektet är ett delprojekt i det föreslagna större projektet Arctic Change Assessment (ACA) vilket syftar till att kartlägga vilka processer det är som påverkar Arktis och belysa hur vi kan stärka systemens förmåga att anpassa sig till framtida förändringar. Det övergripande målet för ACA är att utarbeta en integrerad konsekvensanalys av pågående och förväntade förändringar i Arktis.

Biologisk mångfald

Förändringar i klimatförhållanden och global kemikaliespridning kan få allvarliga konsekvenser för den biologiska mångfalden i Arktis. Den minskande utbredningen av havsis leder till problem för de arter som lever på och runt isen. Mer öppet och varmare vatten leder till ökade indirekta hot. Nuvarande artsammansättning förändras genom att sydliga arter börjar tränga ut högarktiska arter. Större möjligheter att utvinna fossila bränslen i känsliga områden innebär en ökad risk för störningar och olyckor.

Kunskapen om arters och ekosystems förekomst behöver stärkas liksom kunskapen om hur den biologiska mångfalden kan bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt. Sverige avser därför att verka för att Arktiska rådet bidrar till det fortsatta arbetet inom konventionen om biologisk mångfald. Ett centralt bidrag blir rapporten Arctic Biodiversity Assessment från Arktiska rådets arbetsgrupp Conservation of Arctic Flora and Fauna (CAFF) som ska levereras till utrikesministermötet 2013.

Miljöskydd

Ökad ekonomisk aktivitet i Arktis kan medföra risker för miljön. Det behövs därför ett gemensamt arbete för att öka hänsynen till och skyddet av den unika arktiska miljön. Särskilt känsliga områden ska skyddas från exploatering och de rapporter som tas fram av Arktiska rådet bör fokusera på att höja skyddsnivån. Sverige ska även verka för att miljökonsekvensbeskrivningar och miljöbedömningar används i ökad utsträckning i Arktis, t.ex. inom gruvnäring, fartygstrafik och oljeutvinning.

Arbetet med att se över det rättsliga regelverket för Arktis marina miljö inom Arctic Ocean Review kommer att slutföras under det svenska ordförandeskapet. Arktiska rådets arbetsgrupp Protection of the Arctic Marine Environment (PAME) kommer då att arbeta med ett projekt som syftar till att belysa vikten av utökade miljökonsekvensanalyser vid prospektering och utvinning av mineraler i Arktis.

Under det svenska ordförandeskapet kommer Arktiska rådet att undersöka möjligheten att initiera ett arbete om ekosystembaserad förvaltning för att betona vikten av ett brett perspektiv vid hantering av resurser både till havs och på land.

Spridningen av miljögifter till och inom Arktis har uppmärksammats och ökad kunskap behövs. Globala regler är nödvändiga och det svenska ordförandeskapet kommer att stödja förhandlingarna om en ambitiös och effektiv internationell överenskommelse för att minimera, och där så är möjligt, slutligen eliminera användningen och utsläppen av kvicksilver. Vidare kommer det svenska ordförandeskapet att verka för att Arktiska rådets projektfinansieringsfond, Project Support Instrument (PSI), blir operativt som stöd för Arktiska rådets prioriterade projekt för miljöskydd.

En rapport om hur koldioxidutsläppen påverkar de arktiska havens försurning, Arctic Ocean Acidification, kommer att lämnas under utrikesministermötet i Sverige 2013. Sverige kommer aktivt att stödja detta arbete i Arktiska rådets arbetsgrupp Arctic Monitoring Assessment Programme (AMAP).