Svenska prioriteringar i Arktiska rådet: Befolkningen

Norr om polcirkeln bor det cirka fyra miljoner människor inklusive urfolken. Det svenska ordförandeskapet för Arktiska rådet ser det som viktigt att lyssna på urfolkens åsikter och att ha en tydlig agenda för att aktivt främja deras intressen i frågor av mellanstatlig relevans. Urfolksrepresentanternas deltagande i Arktiska rådets alla organ är unikt och värdefullt för att forma rådets verksamhet i alla frågor.

Fiskare i Nuuk, Grönland. Foto: Comawe/Flickr (Creative Commons)

En positiv framtidsagenda för de boende i Arktis måste ha en bred ansats. Arktiska rådet bör fokusera på aspekter där det kan skapa konkreta resultat. En prioriterad uppgift för det svenska ordförandeskapet blir att stärka Arktiska rådets arbetsgrupp Sustainable Development Working Group (SDWG), som bl.a. arbetar med frågor om den mänskliga dimensionen. Även jämställdhetsperspektivet ska beaktas.

En positiv ekonomisk utveckling är förstås en kärnfråga för befolkningen i Arktis. Arktiska rådet bör i samarbete med näringslivet initiera en diskussion om hur olika branscher kan agera för en hållbar ekonomisk utveckling i regionen.

Språket är viktigt för urfolken i Arktis. Det är en bärare av traditioner, kunskap och erfarenheter och är en viktig faktor i det dagliga livet och näringsutövningen. Urfolksspråken riskerar dock att utarmas eller helt försvinna. För att motverka detta behöver språkfrågorna uppmärksammas genom olika aktiviteter. Bara genom att hålla språken levande kan kultur och kunskap bevaras och utvecklas.

Frågan om tillgång till säkra livsmedel och vatten av god kvalitet i Arktis är ständigt aktuell för invånarna och är nära kopplad till klimatförändringarna och andra miljöstörningar. Främst för urfolken kan det gälla tillgång till vatten och till traditionella livsmedel, såsom ren i Norden och Ryssland eller säl och val i Nordamerika. Brist på traditionell mathållning kan i sådana situationer medföra att man går över till mer västerländsk kost, vilket vid olämpligt val av födoämnen och minskad fysisk aktivitet kan öka risken för exempelvis övervikt och därmed hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes. Det finns också exempel på höga halter av miljögifter i djur och växter som kan vara ett allvarligt hot  inte bara för djuren och växterna utan också för människors hälsa.

Forskning är centralt för utvecklingen i Arktis. Ett starkt stöd för forskningen i denna del av världen ger underlag för beslutsfattare att effektivt kunna möta utmaningar i en snabbt föränderlig region. Det är också viktigt att tillvarata den kunskap som finns hos de boende i regionen.

Under det svenska ordförandeskapet kommer projektet "Arctic Human Development Report II: Regional processes och global linkages" att initieras. Projektet är en uppföljning av Arctic Human Development Report från 2004 och syftar till att öka kunskapen och förståelsen kring samspelet mellan fysiska och sociala förändringsprocesser och hur de påverkar människans levnadsvillkor och anpassningsförmåga i Arktis.

Utrikesdepartementet (e-post till departementet)
Publicerad 3 maj 2011
Uppdaterad 13 maj 2013