Sveriges förhållande till Arktis

Syftet med regeringens strategi för den arktiska regionen är att ur ett internationellt perspektiv presentera Sveriges förhållande till Arktis, prioriteringar och hur Sveriges Arktispolitik bör utvecklas. Inledningsvis ges en sammanfattning som följs av en introduktion till Sverige som arktiskt land. Därefter anges hur och genom vilka internationella samarbetsorgan och bilaterala kanaler som regeringen bör verka för att uppnå sina Arktismål. Avslutningsvis diskuteras huvudprioriteringar inom strategins tre tematiska områden; klimat och miljö, ekonomisk utveckling och den mänskliga dimensionen. Detta är den första strategi som Sveriges regering har antagit som gäller Arktis i dess helhet och bör ses som ett avstamp för fortsatt utveckling av samarbeten i regionen.

Miljöfrågor i fokus

Den arktiska regionen genomgår omfattande förändringar. Klimatförändringarna skapar nya utmaningar men också möjligheter som Sverige måste förhålla sig till och påverka. Nya förutsättningar för att bedriva sjöfart, jakt, fiske, handel och energiutvinning växer fram och parallellt med detta uppstår nya behov av fungerande infrastruktur. Andra typer av gränsöverskridande flöden kommer att växa fram. Närvaron av statliga och kommersiella aktörer ökar därmed och nya beroendeförhållanden uppstår. Det fördjupade nordiska och europeiska samarbetet gör dessutom att Sverige allt tydligare påverkas av andra länders politik och prioriteringar rörande Arktis. Det är ett svenskt intresse att nya framväxande aktiviteter styrs av gemensamma och robusta regelverk och framförallt att de har ett miljömässigt hållbarhetsfokus.

Internationellt samarbete

Sverige ska verka för att Arktis förblir ett säkerhetspolitiskt lågspänningsområde. Sverige bör i bilaterala och multilaterala sammanhang betona vikten av en ansats baserat på det breda säkerhetsbegreppet och att användningen av civila instrument är att föredra framför militära medel. Arktiska rådets roll som det centrala multilaterala forumet för Arktisfrågor bör stärkas. Rådet bör mer aktivt utveckla gemensam politik och konkreta projekt till förmån för regionen. Sverige ska aktivt bidra till den successiva utvecklingen av en EU-politik om arktiska frågor. Samarbeten och synergier mellan Barentsrådet (Barents Euro-Arctic Council, BEAC) och Arktiska rådet ska utnyttjas, liksom med EU:s olika samarbetsprogram och de medel dessa tillhandahåller. I Nordiska ministerrådet ska Sverige verka för ökad fokusering av projektverksamheten med arktisk inriktning. Aktiviteter och samarbeten i Arktis ska utövas i enlighet med folkrätten, inklusive FN:s havsrättskonvention samt övriga relevanta internationella överenskommelser.

Hållbar utveckling

Sverige vill främja en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling i hela den arktiska regionen. Sverige ska verka för väsentligt minskade globala utsläpp av växthusgaser och kortlivade klimatpåverkande ämnen. Sverige ska i samarbete med andra arktiska länder bidra till att kunskapsunderlag och åtgärdsförslag tas fram för att långsiktigt stärka förvaltning och anpassning av arktiska samhällen och miljöer till ett förändrat klimat. Detta ökar motståndskraften mot klimatförändringarna och skapar förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling i regionen. Utsläppen av organiska miljögifter med bioackumulerande verkan behöver minskas. Sverige ska bidra till att den biologiska mångfalden i Arktis bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt. Miljökonsekvensbeskrivningar och miljöbedömningar bör användas i ökad utsträckning. Nätverk av skyddade områden för växt- och djurliv bör upprättas i bland annat Barentsregionen. Sverige ska fortsatt vara en ledande forskningsnation inom områdena klimat och miljö och fokusera på klimatförändringarnas påverkan på människor.

Tillväxt och konkurrenskraft

Sveriges tillväxt och konkurrenskraft kan främjas genom ökad frihandel och proaktivt arbete mot tekniska handelshinder i den arktiska regionen. Sverige ska verka för att den förväntade utvinningen av olja, gas och andra naturtillgångar sker på ett hållbart sätt, såväl miljömässigt som ekonomiskt och socialt. Det är angeläget att utvecklingen av ett regionalt gränsöverskridande samarbete inom sjö- och flygräddningsområdet fortsätter. Skärpta säkerhetskrav för sjötransporter och tillvaratagande av Sveriges miljötekniska kunnande inom flera sektorer behöver komma till stånd. Exportrådets kontor i Danmark, Norge, Finland, Ryssland, USA och Kanada, liksom i norra Sverige, bör ges i uppdrag att bygga upp kompetens för att främja svenska kommersiella intressen i Arktis. Turismsektorn bör utvecklas, dock med hänsyn till miljö och urfolkens traditionella livsstil. Kommunikationer mellan turistdestinationer bör förbättras på ett hållbart sätt. Svenska isbrytare har en unik möjlighet att stödja arktisk forskning samt övervaka den sårbara marina miljön.

Mänskliga dimensionen

Sverige ska verka för att den mänskliga dimensionen och jämställdhetsperspektivet lyfts i Arktisrelaterade samarbetsorgan. Negativa hälsorelaterade och sociala effekter av klimatförändringar, miljögifter och av det förväntat ökande nyttjandet av arktiska naturresurser behöver motarbetas. Urfolkens rätt att bevara och utveckla sin identitet, kultur, kunskapsöverföring och traditionella näringar behöver vidmakthållas. De samiska språken och andra arktiska urfolksspråk behöver bevaras. Det samiska forskningsprogrammet bör utnyttja de Arktisrelaterade samarbetena för att öka effekten av forskningsinsatserna.