Föräldraförsäkringen och bidragen till föräldrar i Sverige

De familjeekonomiska stöden är en del av den svenska socialförsäkringen. Syftet är att ge ekonomisk trygghet till familjer med barn under den period de har stor försörjningsbörda. Ansvarig myndighet är Försäkringskassan.

Så fungerar det

"Så fungerar det" beskriver hur området styrs i form regler och vilka som är de grundläggande principerna. Du hittar också ansvariga myndigheter. Genom länken under Relaterat i högerspalten hittar du information om hur socialförsäkringen fungerar generellt och hur EU-länderna samordnar sina regler.

De familjeekonomiska stöden bidrar till förbättrade förutsättningar för en god ekonomisk levnadsstandard och ökar barnfamiljernas valfrihet. Stöden ska även främja förutsättningarna för föräldrar att kombinera arbete och familjeliv.

Lagarna finns i socialförsäkringsbalken

Reglerna för de familjeekonomiska stöden finns i socialförsäkringsbalken. Den omfattar de förmåner som administreras av Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten.

Mer information på Försäkringskassans webbplats

Tre områden för ekonomiskt stöd till barnfamiljer

Den ekonomiska familjepolitiken består av ekonomiskt stöd inom tre olika områden, generella bidrag som till exempel barnbidrag, försäkringar som föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning samt behovsprövade bidrag som bostadsbidrag och vårdbidrag för funktionshindrade barn. Bland de familjeekonomiska stöden ingår också jämställdhetsbonus och kommunalt vårdnadsbidrag.

Försäkring

  • föräldrapenning
  • tillfällig föräldrapenning
  • graviditetspenning
  • barnpension
  • pensionsrätt för barnår

Föräldrapenning

Föräldrapenning stödjer båda föräldrarnas möjligheter att kombinera arbete eller studier med föräldraskap. Föräldrapenning vid barns födelse är den ersättning föräldrar kan få när de inte arbetar för att vara hemma när barnen är små.

Tillfällig föräldrapenning

En förälder som behöver stanna hemma från sitt arbete för att vårda ett sjukt barn under 12 år (i vissa fall 16 år) har rätt till tillfällig föräldrapenning. Den tillfälliga föräldrapenningen kan också betalas ut bland annat när barnets ordinarie vårdare är sjuk.

Pappan till ett nyfött barn har rätt till 10 dagar med tillfällig föräldrapenning, de så kallade pappadagarna, i samband med barnets födelse. Om barnet är adopterat kan föräldrarna få fem dagar vardera.

Graviditetspenning

En kvinna som i slutet av graviditeten inte kan utföra sitt fysiskt påfrestande arbete kan få graviditetspenning. Dessutom kan en kvinna som inte får sköta sitt vanliga arbete på grund av risker i arbetsmiljön, få graviditetspenning.

Barnpension

Barn som har en avliden förälder kan få barnpension. Barnpensionen ersätter en del av den försörjning som den avlidna föräldern bidrog med. Om barnet får en låg eller ingen barnpension kan han eller hon även få efterlevandestöd till barn.

Pensionsrätt för barnår

En förälder kan få pensionsrätt för barnår för de fyra första åren i barnets liv, oavsett om eller hur länge föräldern har varit föräldraledig. Bara en av föräldrarna får barnår och bara för ett barn i taget. Föräldrarna bestämmer själva vem av föräldrarna som ska få pensionsrätten. Om inte föräldrarna väljer så får den förälder som har lägst pensionsunderlag automatiskt pensionsrätten till barnår.

Generella bidrag

  • barnbidrag
  • adoptionsbidrag

Barnbidrag

Alla barnfamiljer som bor i Sverige får ekonomisk förstärkning i form av barnbidrag. Det betalas ut från och med månaden efter barnets födelse, eller senare till exempel om barnet flyttar till Sverige. Bidraget är skattefritt. Flerbarnstillägg betalas ut till familjer med två barn eller fler.

Adoptionskostnadsbidrag

Staten bidrar med en fast summa till kostnader för internationella adoptioner för barn som adopterats genom en auktoriserad adoptionsorganisation.

Behovsprövade bidrag

  • underhållsstöd
  • bostadsbidrag
  • vårdbidrag för funktionshindrade barn

Underhållsstöd

Underhållsstödet garanterar att barn till särlevande föräldrar får ett visst underhåll även när den bidragsskyldiga föräldern inte fullgör sin underhållsskyldighet. Det betalas ut till den förälder som barnet bor hos eller direkt till barnet.

Den bidragsskyldiga föräldern ska helt eller delvis återbetala samhällets kostnader för det lämnade underhållsstödet. Underhållsstöd kan lämnas som fullt underhållsstöd, utfyllnadsbidrag eller underhållsstöd vid växelvist boende.

Bostadsbidrag

Hushåll med barn som bor hemma och hushåll med umgängesrättsbarn, det vill säga barn som vistas tidvis i förälderns hushåll kan få bostadsbidrag. Bidraget kan även betalas ut till ungdomar under 29 år. Bidragets storlek beror på bostadskostnaden, bostadsytan, hushållets inkomst och antalet barn.

Vårdbidrag för barn med funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom

En förälder till ett barn, med funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom, som behöver extra tillsyn eller om barnets sjukdom/funktionsnedsättning innebär merkostnader, kan få vårdbidrag.

Jämställdhetsbonus

Syftet med jämställdhetsbonusen är att förbättra förutsättningarna för jämställdhet för föräldraledighet och för deltagande i arbetslivet. Föräldrar som tar ut lika många föräldrapenningdagar var får maximal bonus.

Vårdnadsbidrag

Vårdnadsbidrag är ett kommunalt bidrag som är frivilligt för kommunerna att införa, finansiera och administrera. Vårdnadsbidraget ger ökade möjligheter för föräldrar att vara hemma och vårda sitt barn under den period då barnet är mellan ett och tre år.

Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten är ansvariga myndigheter

Försäkringskassan är den ansvariga statliga myndigheten för de ekonomiska stöden till föräldrar. Försäkringskassan utreder, besluter om och betalar ut bidrag och ersättningar.

Förmånerna barnpension och pensionsrätt för barnår administreras av Pensionsmyndigheten.

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har till uppgift att genom systemtillsyn och effektivitetsgranskning värna rättssäkerheten och effektiviteten inom socialförsäkringsområdet.

Myndighetens beslut går att ompröva

Den som är missnöjd med Försäkringskassans eller Pensionsmyndighetens beslut kan vända sig till myndigheten och begära att den omprövar beslutet. Är man också missnöjd med omprövningsbeslutet går det att överklaga till förvaltningsrätten, därefter kammarrätten och i sista hand till Högsta förvaltningsdomstolen.

Anser man att man själv eller någon annan blivit felaktigt behandlad av en myndighet eller en tjänsteman vid handläggningen av ett ärende kan man klaga också hos JO.