Europadomstolen

Europadomstolen, den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, ligger i Strasbourg i Frankrike och är en del av Europarådet. Europadomstolen kan pröva staternas skyldighet att leva upp till sina åtaganden enligt Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Domstolens avgöranden är rättsligt bindande för den berörda staten.

Den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) har utarbetats inom Europarådet. Sedan 1995 gäller Europakonventionen som svensk lag.

Vilka slag av klagomål kan domstolen pröva?

Europadomstolen kan ta emot klagomål från enskilda personer, enskilda organisationer eller grupper av enskilda som anser att deras fri- och rättigheter enligt konventionen eller något av tilläggsprotokollen blivit kränkta. En första förutsättning är att den berörda staten är ansluten till konventionen och till respektive tilläggsprotokoll. Sverige är anslutet till konventionen och till de flesta av tilläggsprotokollen.

Ett klagomål måste avse en kränkning som har drabbat klaganden personligen och det måste röra en rättighet som anges i konventionen eller i något av tilläggsprotokollen. Ett klagomål kan inte rikta sig mot en enskild person eller organisation utan måste rikta sig mot en stat och det måste handla om en fråga för vilken staten kan hållas ansvarig. Man behöver inte vara medborgare i den stat som klagomålet riktas mot.

Den klagande måste också ha uttömt alla inhemska rättsmedel. Det betyder att den som vill klaga till Europadomstolen först måste ha försökt få rättelse till stånd inom landet ifråga genom att utnyttja de möjligheter som finns att överklaga myndigheters och domstolars beslut. I de flesta fall måste den klagande ha fört sin sak till den högsta instansen - normalt Högsta domstolen eller Högsta förvaltningsdomstolen - innan det är möjligt att gå vidare med ett klagomål till Europadomstolen.

Ett klagomål måste ha inkommit till Europadomstolens kansli inom sex månader från det att det slutliga avgörandet i den berörda staten meddelades. Anonyma klagomål tas inte upp till prövning. Inte heller sådana klagomål som domstolen redan har prövat eller som granskas eller har granskats av något annat internationellt organ, till exempel någon av FN:s kommittéer som arbetar med mänskliga rättigheter. Domstolen kan även pröva så kallade mellanstatliga klagomål som anförs av en konventionsstat mot en annan konventionsstat.

Europadomstolens domar

Domstolens domar är rättsligt bindande för den berörda staten. I domen fastställer domstolen om staten brutit mot konventionen eller inte. Domstolen är dock inte någon överinstans till nationella domstolar och myndigheter. Den kan alltså inte ändra eller undanröja ett beslut fattat av en nationell myndighet eller domstol. Om domstolen har funnit att en kränkning av konventionen har ägt rum, kan den döma ut ett skadestånd till klaganden.

Europadomstolens webbplats

På Europadomstolens webbplats finns ytterligare information om Europakonventionen och domstolen, även på svenska. Där finns också blankett för klagomål samt uppgifter om hur man kommer i kontakt med domstolen.

Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter

Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter erbjuder fakta, historik och information om svenska åtaganden. Webbplatsen är ett viktigt hjälpmedel i regeringens strävanden att sprida kunskap om de mänskliga rättigheterna och att informera om de svenska åtagandena på området. Här publiceras även sammanfattningar på svenska av alla mål mot Sverige som kommer upp i Europadomstolen.