Sekretess i ett anställningsärende av myndighetschef

I ett ärende om anställning av en myndighetschef vid en förvaltningsmyndighet som lyder omedelbart under regeringen gäller sekretess för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om en enskild kandidats identitet, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider men. Sekretessen gäller dock inte för beslutet i ärendet eller uppgift om den som fått anställningen. Sekretessen gäller i tio år. Detta framgår av 39 kap. 5 b § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Sekretessen gäller således för en uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om en persons identitet. Det är alltså inte bara namnet på den som anmält intresse för tjänsten som omfattas av sekretess. Sekretessen omfattar också uppgifter som t.ex. adress och tidigare meriter, om uppgifterna enskilt eller tillsammans kan leda till att identitet på den som sökt tjänsten avslöjas.

Sekretessbestämmelsen har ett s.k. omvänt skaderekvisit, vilket innebär att det föreligger presumtion för sekretess. I de fall uppgifterna kan avidentifieras torde det inte finnas något hinder mot att lämna ut dem för t.ex. statistiska sammanställningar över antalet som gett in intresseanmälningar, fördelningen kvinnor och män eller liknande. Om någon själv offentligt har informerat om att han eller hon anmält intresse för en viss anställning bör uppgift om identiteten kunna lämnas ut. I ett sådant fall torde det inte finnas någon risk för men.

Information till arbetstagarorganisationer i samband med anställning av myndighetschefer får endast avse namnet på den som regeringen avser att anställa.

Se även propositionen 2009/10:56 Sekretess i vissa anställningsärenden.