Jobbskatteavdrag - för ökad sysselsättning och minskat utanförskap

Syftet med jobbskatteavdraget

Jobbskatteavdraget är den viktigaste reformen i regeringens arbete för att få fler att arbeta. Det är viktigt för att minska utanförskapet och öka sysselsättningen. Fler i arbete är också en förutsättning för att säkra välfärden långsiktigt. En generös och gemensamt finansierad välfärd kräver att så många som möjligt arbetar. Detta behov ökar i takt med att andelen äldre blir allt större under de kommande decennierna.

Jobbskatteavdraget gör det mer lönsamt:

• att gå från utanförskap till arbete För dem som i dag står utanför arbetsmarknaden blir det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete. Avdraget gör det också mer attraktivt att starta och driva företag.
  
• att arbeta mer för dem som redan har ett arbete Genom sänkt marginalskatt bidrar avdraget också till att göra det mer lönsamt för dem som redan har ett arbete att gå upp från deltid till heltid.
  
• för äldre att stanna kvar i arbetslivet För att stimulera äldre personer att stanna kvar i arbetslivet ges även ett större jobbskatteavdrag för personer över 65 år. Det är viktigt att behålla äldre på arbetsmarknaden för att klara finansieringen av välfärden. Vi lever allt längre, vilket innebär att andelen äldre ökar och att allt färre får försörja allt fler.
  

Det första jobbskatteavdraget infördes den 1 januari 2007. Det har sedan förstärkts stegvis i början av vart och ett av åren 2008, 2009 och 2010. Totalt har ungefär 70 miljarder kronor satsats, men en del av dessa kostnader vägs upp av de skatteintäkter som staten får när fler arbetar.

Nästan alla heltidsarbetande (99 procent) har fått skattesänkningar på över 1 000 kronor/månad och 75 procent på över 1 500 kronor/månad. Avdraget är utformat så att de största procentuella skattelättnaderna går till låg- och medelinkomsttagare.

Så fungerar jobbskatteavdraget

Jobbskatteavdraget är egentligen inget avdrag, utan en skattereduktion. Genom jobbskatteavdraget sänks skatten på inkomster från arbete eller aktiv näringsverksamhet. Skatten på pension och socialförsäkringar, som sjukpenning, föräldrapenning och a-kassa, omfattas inte av jobbskatteavdraget.

Hur stort jobbskatteavdraget är beror på:

• Arbetsinkomsten Skattesänkningen är störst i de lägre inkomstskikten och ökar procentuellt upp till en månadslön på cirka 28 000 kronor. Efter den nivån ökar inte avdraget mer. Det gör att låg- och medelinkomsttagare får de största skattelättnaderna procentuellt sett.
• Kommunalskatten Ju högre kommunalskattesats, desto större jobbskatteavdrag.
  
• Inkomsttagarens ålder Vid 65 år eller äldre vid inkomstårets ingång blir jobbskatteavdraget större än för dem som inte nått pensionsålder. Detta för att ge starkare drivkrafter för dem att stanna kvar i arbetslivet.
• Övriga inkomster Jobbskatteavdraget påverkas av hur stort grundavdraget är. Grundavdraget bestäms av den fastställda förvärvsinkomsten vilket innebär att även jobbskatteavdraget påverkas av vilka inkomster som finns vid sidan av arbetsinkomsterna.

Jobbskatteavdraget är inräknat i Skatteverkets tabeller och skattereduktionen ges automatiskt.

Exempel

Jobbskatteavdragen för olika månadslöner 2011 vid en genomsnittlig kommunalskatt 31,55%.

Månadslön	Skattelättnad	Skattelättnad
22 600	1 526 kr	6,8 %
25 800	1 697 kr	6,6 %
28 000	1 768 kr	6,3 %
29 400	1 771 kr	6,0 %
58 600	1 771 kr	3,0 %

Utvärdering av jobbskatteavdraget

Riksdagen har tillkännagivit för regeringen att jobbskatteavdraget behöver utvärderas i grunden och prövas mot andra reformer som ger liknande effekt. Finansdepartementet har med anledning av detta utfört en utvärdering av jobbskatteavdraget. Jobbskatteavdragets effekter har utvärderats baserat på ekonomisk teori, empiriska studier och den faktiska ekonomiska utveck-lingen i Sverige sedan 2006.

Den samlade slutsatsen i utvärderingen är att jobbskatteavdraget leder till ökad sysselsättning och att effekten är betydande. Såväl tidigare analyser som den faktiska ekonomiska utvecklingen sedan 2007 visar att jobbskatteavdraget leder till att fler deltar i arbetskraften och att jämviktsarbetslösheten sjunker, det vill säga den arbetslöshet som är förenlig med stabil inflation och ekonomisk balans i övrigt. För de äldre i befolkningen har jobbskatteavdraget tillsammans med sänkta socialavgifter lett till att sysselsättningen ökat betydligt.

• Mer om utvärderingen av jobbskatteavdraget

Regeringen vill förstärka jobbskatteavdraget

Regeringens ambition är att förstärka jobbskatteavdraget ytterligare, men först när det ekonomiska läget tillåter det och under förutsättning att viktiga reformer inom välfärds- och utbildningsområdet först kan säkras.