Utvärdering av jobbskatteavdraget
Riksdagen har tillkännagivit för regeringen att jobbskatteavdraget behöver utvärderas i grunden och prövas mot andra reformer som ger liknande effekt. Finansdepartementet har med anledning av detta utfört en utvärdering av jobbskatteavdraget. Jobbskatteavdragets effekter har utvärderats baserat på ekonomisk teori, empiriska studier och den faktiska ekonomiska utvecklingen i Sverige sedan 2006.
Den samlade slutsatsen i utvärderingen är att jobbskatteavdraget leder till ökad sysselsättning och att effekten är betydande. Såväl tidigare analyser som den faktiska ekonomiska utvecklingen sedan 2007 visar att jobbskatteavdraget leder till att fler deltar i arbetskraften och att jämviktsarbetslösheten sjunker, det vill säga den arbetslöshet som är förenlig med stabil inflation och ekonomisk balans i övrigt. För de äldre i befolkningen har jobbskatteavdraget tillsammans med sänkta socialavgifter lett till att sysselsättningen ökat betydligt.
Vad säger teorin?
Ett jobbskatteavdrag bidrar till att öka både utbud och efterfrågan på arbetskraft. Den direkta effekten är att hushållens inkomster stiger, vilket leder till att de ökar sin efterfrågan på varor och tjänster. De ökade inkomsterna innebär att det blir mer lönsamt att arbeta, vilket bidrar till att fler deltar på arbetsmarknaden och att fler söker arbete. Ökat utbud och ökad efterfrågan leder sammantaget till att sysselsättningen blir varaktigt högre och att jämviktsarbetslösheten sjunker.
Vad visar empiriska studier?
Det finns ett stort antal empiriska studier över hur skatter på arbetsinkomster påverkar arbetsmarknaden. Den övergripande slutsatsen från dessa studier är att skattesänkningar på arbetsinkomster, såsom jobbskatteavdraget, leder till ett ökat arbetskraftsdeltagande, lägre jämviktsarbetslöshet och en högre medelarbetstid. Med utgångspunkt från dessa studier och jobbskatteavdragets utformning förväntas jobbskatteavdraget öka sysselsättningen med 70 000 till 140 000 personer på lång sikt.
Vad visar de faktiska siffrorna?
Jobbskatteavdraget har positiva effekter på arbetsmarknaden som lett till mer genomgripande förändringar:
- Arbetskraftsdeltagandet i Sverige har ökat starkt. Detta jämfört med såväl tidigare år som med andra länder. Sedan 2006 har antalet personer i arbetskraften ökat med drygt 100 000 fler än vad som kan förklaras av att befolkningen ökar eller att konjunkturen varierar.
- Sysselsättningen har ökat starkt jämfört med andra länder 2006-2011 på ett sätt som inte bara kan förklaras av att befolkningen ökar.
- Sysselsättningen har ökat mer för de människor som fått ett större jobbskatteavdrag. Det visar utvecklingen av sysselsättningen bland dem 65 år eller äldre, som fått ett förhöjt jobbskatteavdrag men även en sänkning av socialavgifterna.
- Tidigare samband mellan BNP och arbetslöshet har förändrats. Om tidigare samband skulle gälla, borde arbetslösheten vara betydligt högre med den aktuella BNP-tillväxten.
