Mål och prioriteringar för funktionshindersområdet

Målet med funktionshinderspolitiken är att skapa ett samhälle utan hinder för delaktighet och där det finns jämlikhet i levnadsvillkor för människor med funktionsnedsättning. Insatserna ska bekämpa diskriminering och ge barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning förutsättningar för självständighet och självbestämmande. Varje människa ska ha möjlighet att påverka beslut som rör henne eller honom.

Två personer samtalar vid ett bord. Foto: Ester Sorri

Målet för funktionshinderspolitiken är

  • en samhällsgemenskap med mångfald som grund
  • att samhället utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet
  • jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning.

För att nå målen för politiken ska det funktionshinderspolitiska arbetet särskilt inriktas på

  • att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för människor med funktionsnedsättning
  • att förebygga och bekämpa diskriminering mot personer med funktionsnedsättning
  • att ge barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning förutsättningar för självständighet och självbestämmande.

Funktionshinderspolitiken omfattar de sektorsövergripande insatser som syftar till att åstadkomma ett samhälle utan hinder för delaktighet och där det finns jämlikhet i levnadsvillkor för människor med funktionsnedsättning.

Detta vill regeringen

Det svenska samhället bygger på respekt för de mänskliga rättigheterna, där alla människors fri- och rättigheter står i centrum. Politiken ska effektivt bidra till att skapa och upprätthålla respekten för de mänskliga rättigheterna. Regeringen ser arbetet med funktionshinderspolitiken som en del av det arbetet.

I FN-konventionen (SÖ 2008:26), som Sverige ratificerade i december 2009, slås rättigheter för personer med funktionsnedsättning fast. Rättigheterna finns inom de flesta politikområden och det är utifrån denna inriktning som framtida insatser redovisas.

I juni 2011 fattade regeringen beslut om en femårig strategi för funktionshinderspolitiken. Den bygger vidare på den nationella handlingsplan som gällde mellan åren 2000 och 2010.

Genomförandet av de funktionshinderspolitiska målen ska ske inom alla samhällsområden vilket innebär att funktionshinderspolitiken är tvärsektoriell. Bristande tillgänglighet är ett av de största hinder människor med funktionsnedsättning möter för att kunna delta i samhället som andra.

Kollektivtrafiken ska vara tillgänglig, enkelt avhjälpta hinder i lokaler och på allmänna platser ska tas bort och utvecklingen av IT och offentliga webbplatser ska göras mer användbara för personer som har en funktionsnedsättning.

Prioriteringar 2014

Genomförandet av strategin för funktionshinderspolitiken

En central del av strategin för funktionshinderspolitiken är att målen ska följas upp och att effekten av insatserna ska kunna mätas på ett bättre sätt. Ett tjugotal myndigheter ska varje år under perioden 2012-2015 komma in med en särskild rapport till regeringen och till Myndigheten för delaktighet(MFD). Arbetet med att följa upp insatser inom ramen för strategin för genom¬förande av funktionshinderspolitiken fortsätter under 2014.

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Sverige har de senaste två åren varit ledande i det globala arbetet kring konventionen. Det är prioriterat att även fortsättningsvis ha en hög internationell profil kring frågorna, både i FN och EU. Sverige är under 2014 kallade till dialog med anledning av den rapport som skrevs 2011.

Kompetenssatsning inom LSS

Under 2014 kommer en kompetenssatsning för personer som handlägger LSS-ärende att påbörjas. Utbildningen är på högskolenivå.

Förbättrat kunskapsstöd inom funktionshinderområdet

Arbetet med att kartlägga befintliga metoder för kunskapsstöd inom funktionshinders¬området fortsätter under 2014. Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting kommer att få ett uppdrag om att sammanställa och utveckla kunskapsunderlag och kunskapsstöd på detta område. SKL ska även vidareutveckla det s k BPSD-registret (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens). Det ska också användas för bättre omsorg om personer med utvecklingsstör¬ning som har en demenssjukdom.

Ny myndighet

Under 2014 fortsätter arbetet med att inordna Hjälpmedelsinstitutet i Handisam. Förändringen ska äga rum dem 1 maj 2014 och Handisam byter samtidigt namn till Myndigheten för delaktighet.

Fritt val av hjälpmedel

Regeringen planerar att presentera en proposition om fritt val av hjälpmedel under 2014. Socialstyrelsen har också fått ett uppdrag att vidareutveckla kunskapsstöd på hjälpmedelsområdet

Budget

Läs mer under Utgiftsområde 9 i Budgetpropositionen för 2013.