Funktionshindersfrågor i Sverige

Funktionshinderspolitiken är sektorsövergripande. Det betyder att insatserna och ansvaret för att nå de funktionshinderspolitiska målen vilar på respektive samhällsområde, till exempel arbetsmarknadspolitiken eller utbildningspolitiken. Politiken ska bidra effektivt till att skapa och upprätthålla respekten för personer med funktionsnedsättning och för de mänskliga rättigheterna.

Så fungerar det

"Så fungerar det" beskriver området i Sverige och samarbetet i EU. Vi tar upp hur det styrs i form regler och vilka som är de grundläggande principerna. Du hittar också ansvariga myndigheter.

FN-konvention styrande för funktionshinderspolitiken

Sverige är en av de stater som ratificerat (anslutit sig till) konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. FN:s konventioner om mänskliga rättigheter är juridiskt bindande för de länder som har valt att ratificera dem.

Konventionens syfte är att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning att åtnjuta de mänskliga rättigheterna. Konventionen som fokuserar på icke-diskriminering listar nödvändiga åtgärder för att personer med funktionsnedsättning ska kunna ha såväl medborgerliga och politiska som ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

Mer om konventionen kan du läsa på sidan Funktionshindersfrågor i övriga världen som du når via länken Övriga världen i vänstermenyn.

Strategi för funktionshinderspolitiken

Det finns en femårig strategi för funktionshinderspolitiken, som gäller från 2011-2016.

Strategin utgår bland annat från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Syftet med strategin är att visa politikens inriktning med konkreta mål för samhällets insatser och hur resultaten ska följas upp de kommande fem åren.

Diskrimineringslagen

Ett grundläggande perspektiv i arbetet med att främja mänskliga rättigheter är att bekämpa diskriminering i samhället.

Den nya diskrimineringslagen och inrättandet av Diskrimineringsombudsmannen från 1 januari 2009 är ett resultat av strävan att effektivisera bekämpningen av diskriminering.

Stöd och service utifrån individuella behov

För att varje person med funktionsnedsättning ska kunna forma sitt eget liv behöver generella insatser kompletteras med stöd och service efter individuella behov.

Insatser som till exempel personlig assistans, personligt ombud för personer med psykisk funktionsnedsättning, bilstöd, hjälpmedel eller teckenspråkstolk, ska göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att leva ett självständigt och aktivt liv.

Socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade styr

Ansvaret för individuella stöd- och serviceinsatser för personer med funktionsnedsättning ligger framförallt på kommuner och landsting. Det gäller insatser både enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Staten lämnar ekonomiska bidrag till kommunernas verksamhet och i vissa fall till landstingen. Exempel på insats enligt socialtjänstlagen är meningsfull sysselsättning.

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Insatserna är tio till antalet.

En av dessa är personlig assistans. Mer information om insatserna och vilka som är berättigade till dem finns i informationsbladet på Socialstyrelsens webbplats.

Lagen om assistansersättning (LASS)

Lagen om assistansersättning (LASS) och förordningen om assistansersättning innehåller föreskrifter om ersättning till vissa funktionshindrade för kostnader för personlig assistans (assistansersättning).

Många deltar i arbetet med frågor om personer med funktionsnedsättningar

Socialdepartementet

Funktionshinderspolitik är sektorsövergripande och ett gemensamt ansvar för samtliga sektorer i samhället. Regeringens politik samordnas inom Socialdepartementet.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen ansvarar för all tillsyn och tillståndsgivning enligt socialtjänstlagen och LSS. Socialstyrelsen ansvarar även för normering och kunskap om stöd och service till människor med funktionsnedsättning.

Myndigheten för delaktighet

Myndigheten för delaktighet (MFD) är en sammanslagning av före detta Handisam och delar av Hjälpmedelsinstitutet. Den startade 1 maj 2014. Myndighetens uppdrag är att verka för att alla människor ska kunna vara fullt delaktiga i samhället, oavsett funktionsförmåga.

Handikappdelegationen

Handikappdelegationen är ett forum för överläggning och ömsesidig information mellan regeringen och handikapporganisationerna i frågor som är av särskilt intresse för personer med funktionsnedsättning. Barn- och äldreminister Maria Larsson är ordförande i delegationen.

Handikapporganisationer

Handikapporganisationerna fyller en central funktion bland folkrörelserna i Sverige genom att följa och rapportera om livsvillkoren för personer med funktionsnedsättning.

Organisationerna bidrar också genom sitt intressepolitiska arbete med att förverkliga de politiska målen för handikappolitiken. Det finns två samarbetsorganisationer inom funktionshinderrörelsen: Handikappförbundens samarbetsorgan (HSO) och Lika Unika.