Sjukförsäkringen i Sverige

Den första dagen är en karensdag då ingen ersättning utbetalas. Arbetsgivaren betalar sjuklön de följande 13 dagarna. Efter sjuklöneperioden utbetalas sjukpenning från Försäkringskassan. För den som inte har rätt till sjuklön svarar Försäkringskassan för ersättningen även under de första två veckorna i sjukperioden.

Läkarintyg krävs från den åttonde dagen i sjukfallet. Arbetsgivarna eller Försäkringskassan kan i särskilda fall kräva in läkarintyg från en arbetstagare från första sjukfrånvarodagen.

• Om du blir sjuk (Försäkringskassans webbplats)

Den sjukpenninggrundande inkomsten

Den sjukpenninggrundande inkomsten motsvarar den förvärvsinkomst som den försäkrade kan antas ha under det närmaste året. Som högst kan den sjukpenninggrundande inkomsten uppgå till sju och ett halvt prisbasbelopp. Prisbasbeloppet för 2012 är fastställt till 44 000 kronor.

Sjukpenningens storlek

Sjukpenningens storlek beror på den sjukpenninggrundande inkomsten, multiplicerad med faktorn 0,97. Sjukpenning med ersättningsnivån 80 procent betalas som regel ut under 364 dagar inom en ramtid av 450 dagar.

Personer som fått sjukpenning med ersättningsnivån 80 procent under maximalt antal dagar kan få sjukpenning på fortsättningsnivå (före detta förlängd sjukpenning). Sjukpenning på fortsättningsnivå betalas ut med 75 procent, under som regel högst 550 dagar. Sammanlagt kan man få sjukpenning och sjukpenning på fortsättningsnivå i en sammanhängande period av 914 dagar, det vill säga ungefär 2,5 år.

För personer med allvarliga sjukdomar utbetalas sjukpenning på ersättningsnivån 80 procent utan någon tidsgräns.

Sjukpenning kan utbetalas som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukpenning beroende på hur mycket arbetsförmågan är nedsatt. Den högsta ersättningen för sjukpenning per dag är 682 kronor per dag.

Försäkringskassan kan i vissa fall besluta om att lämna reseersättning för resor till och från arbetet i stället för sjukpenning.

Rehabiliteringsersättning

En person som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering kan ha rätt till rehabiliteringsersättning. Förutsättningen är att rehabiliteringen ingår i en rehabiliteringsplan gjord av Försäkringskassan.

Rehabiliteringskedjan

Det är avgörande med tidiga insatser för att motverka långvarig sjukfrånvaro. Rehabiliteringskedjan och till den kopplade tidsgränser infördes den 1 juli 2008.

En rehabiliteringsgaranti och en utvecklad företagshälsovård utgör viktiga komponenter i rehabiliteringskedjan. De tidiga åtgärderna i rehabiliteringskedjan ska i första hand ske inom hälso- och sjukvården och på arbetsplatsen.

Se även illustrationen om rehabiliteringskedjan i högerspalten.

Närståendepenning

En person som avstår från förvärvsarbete för att vårda en närstående svårt sjuk person kan få närståendepenning. Svårt sjuk är sjukdomstillstånd som innebär ett påtagligt hot mot den sjukes liv. För en vårdad person kan närståendepenning utbetalas i högst 100 dagar.

Sjukersättning/aktivitetsersättning

Sjukersättning och aktivitetsersättning heter förmånerna i det reformerade förtidspensionssystemet. Sjukersättning och aktivitetsersättning betalas ut till den vars arbetsförmåga helt eller delvis är nedsatt på grund av sjukdom och där medicinsk behandling eller rehabilitering inte anses leda till ökad arbetsförmåga.

Aktivitetsersättning lämnas till försäkrade i åldrarna 19-29 år medan sjukersättning lämnas till försäkrade i åldrarna 30-64 år. Sjukersättning kan beviljas om arbetsförmågan kan anses stadigvarande nedsatt. Aktivitetsersättning är alltid tidsbegränsad till längst tre år i taget. Ersättningarna består av både ett skydd i form av inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitetsersättning och ett grundskydd i form av garantiersättning.

Garantiersättning utbetalas till den som saknar eller har låg inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitetsersättning, antingen helt eller som utfyllnad upp till garantinivån. Ersättningarna inflationsskyddas genom att de årligen räknas om i förhållande till förändringarna i prisbasbeloppet.

• Sjukersättning eller aktivitetsersättning (Försäkringskassans webbplats)

Ansvariga myndigheter

Ansvarig myndighet för sjukförsäkringen är Försäkringskassan. Myndigheten Inspektionen över socialförsäkringen (ISF) är ansvarig tillsynsmyndighet på sjukförsäkringsområdet.

• Försäkringskassans webbplats
• Inspektionen för socialförsäkringens webbplats

Omprövning och överklagande av Försäkringskassans beslut

Om du är missnöjd med Försäkringskassans beslut kan du begära att Försäkringskassan omprövar beslutet. Skriv ett brev där du anger vilket beslut det gäller, hur du vill att beslutet ändras och varför. Skicka sedan din begäran om omprövning till den enhet där grundbeslutet fattades. Du måste skicka in din begäran om omprövning inom en viss tid efter det att du tagit del av brevet med beslutet. Det står i beslutet hur lång tid du har på dig.

Om du också är missnöjd med omprövningsbeslutet kan du överklaga det till förvaltningsrätten. Du skickar även i detta fall in ett brev till Försäkringskassan. Den aktuella adressen står i brevet med ditt beslut. Där står också när Försäkringskassan senast måste ha ditt överklagande. Det är Försäkringskassan som skickar in ditt överklagande till förvaltningsrätten efter en kontroll av att ditt brev har kommit in i rätt tid.

Tycker du att även förvaltningsrättens beslut är felaktigt kan du överklaga vidare till kammarrätten och i sista hand till Högsta förvaltningsdomstolen.

Anmäla felaktig eller orättvis behandling av myndighet

Den som anser sig ha blivit felaktigt eller orättvist behandlad av en myndighet kan klaga hos justitieombudsmannen som förkortas JO. (Det officiella namnet är Riksdagens ombudsmän). JO har till uppgift att granska om statliga och kommunala myndigheter följer lagar och förordningar.

JO kan kritisera en myndighet eller en enskild tjänsteman och i särskilda fall väcka åtal mot en tjänsteman som tros ha begått tjänstefel eller annat brott i tjänsten. JO kan dock inte ändra på en kommuns beslut eller en domstolsdom.