Sverigebilden januari-februari 2011

Estniskt statsbesök i Sverige

Det estniska statsbesöket fick stor - och positiv - uppmärksamhet i estnisk media. Överlag har en positiv bild av Sverige förmedlats. Medierna fokuserar på Sveriges roll genom historien, som grundare av flera skolor i Estland och senare som mottagarland för många estniska flyktingar, liksom det svenska stödet för självständigheten. Estlands största dagstidning Postimees ägnar bildutrymme och artiklar åt besöket och nämner de viktigaste programpunkterna under tredagarsvisiten. En separat artikel ägnas åt flyktingfrågan, som utrikesminister Carl Bildt diskuterat med de estniska journalisterna under statsbesöket. Utlänningarna berikar det svenska samhället, uppges Bildt ha sagt, och nämnt just estniska, men även polska flyktingar som exempel på etniska grupper med stora insatser inte minst inom kulturlivet i Sverige. Under rubriken "Ilves tackade Sverige för hjälpen" lyfter President Ilves fram Sveriges roll i Estlands historia, inte minst som grundare av flera skolor och spridare av läs- och skrivkunnighet samt under 1900-talet som mottagare av estniska flyktingar och samarbetspartner i självständighetsprocessen.

Mordet på Olof Palme

Väldigt många utländska medier uppmärksammar att det är 25 år sedan Olof Palme mördades i Stockolm. The New York Times nämner att cirka 130 personer har erkänt mordet. I ett helsidesuppslag skriver danska Jyllands-Posten om hur mordutredningen är en av världens mest omfattande. Tidningen Politiken skriver på samma tema, samt om alla de konspirationsteorier som funnits kring fallet. Ann-Sofie Dahl, svensk docent i statsvetenskap, skriver en artikel i Berlingske och porträtterar Palme som en kontroversiell statsman som å ena sidan inte var rädd för att ta debatt, men å andra sidan förde dubbelspel kring försvarssamarbete med Nato och USA, samtidigt som han öppet demonstrerade mot Vietnamkriget och gick på möte med Fidel Castro. Flera isländska medier har också artiklar och nämner att utredningen fortfarande pågår. Bland annat hade Morgunblaðið en tvåsidesartikel i vilken Palmes isländska kollega Jón Baldvin Hannibalssons första tanke vid nyheten citerades; "Fredens man, offer för våld. Detta är en mänsklighetstragedi, ett öde som vi islänningar främst känner igen från de isländska sagorna". Även president Grímssons ord citerades; "Norden har aldrig haft någon annan politiker som åtnjöt ett sådant förtroende och hade lika mycket inflytande runt om i hela världen, som Olof Palme. Han var i realiteten Nordens ende världspolitiker".

I de tyska tidningarna är artiklarna om Palme många. En olöst mordgåta samt en politiker känd för sina visioner och politisk frispråkighet blir de element som karaktäriserar Olof Palme i tysk media. Bilden problematiseras dock gärna genom exempelvis tidningen WamS (Welt am Sonntag) som bland annat lyfter fram spioneriet mot svenska kommunister under Palmes tid som statsminister. Bilden av Palme som idealisten, den stora visionären styrd av jämlikhetstankar, förekommer i flertalet artiklar.

Schweiziska NZZ publicerade också en artikel om mordet och Palmes politik. Man beskriver de enorma mängder material som polisen har samlat på sig under åren och berättar att trots att så lång tid har förflutit vill man inte utesluta att man någon dag finner mördaren. Även Le Temps har en omfattande artikel om mordet på Palme, man uppger att 95 procent av svenskarna tror att man aldrig kommer kunna identifiera mördaren och att en stor andel av dessa tror att polisen redan vet vem mördaren var men att han eller hon inte längre är i livet.

Svensk ekonomi och arbetsmarknad under lupp

Berlingske skriver om 'det svenske tigerspring', det vill säga svensk ekonomi under krisen. Man skriver att förklaringarna till Sveriges framgångar är många och svåra att kopiera. Bland annat nämns solida statsfinanser, valutapolitiken, låga räntor och en stark bostadsmarknad. Berlingske jämför i annan artikel de svenska och danska offentliga utgifter, och konstaterar att Sverige inte reglerar offentliga utbetalningar (så som barnbidrag och A-kassa) efter den allmänna pris- och löneutvecklingen. Detta, menar Berlingske, innebär att svenska offentliga utgifter hålls nere. The Wall Street Journal undrar om Sverige är Nordens Schweiz och prisar den svenska ekonomiska krishanteringen.

"Den svenska modellen i testbänken" rubricerar franska les Echos en artikel om den svenska arbetsmarknadspolitiken sedan 2006. Artikeln ger en positiv bild av hur regeringen tagit sig an den ökade arbetslösheten och av hur Arbetsförmedlingen arbetar. Problem som det faktum att invandrare, äldre och ungdomar utan utbildning kan ha svårare att få jobb nämns, men Sverige anses väl rustat för att möta dessa utmaningar.

Les Echos publicerar även två intervjuer med finansminister Anders Borg och arbetsmarknadsminister Hillevi Engström. Borg förklarar i intervjun Sveriges position rörande hur Europa ska ta sig ur den rådande skuldkrisen. Den svenska modellen har enligt artikeln klarat sig väl genom krisen. Borg menar i intervjun att Sverige borde vara i centrum för det europeiska samarbetet och att man kan bidra till en global lösning på de problem som finns.

Stockholm Design Week

Stockholm Design Week och Stockholm Furniture Fair, där ett trettiotal isländska designers deltog, uppmärksammades förstås av isländsk massmedia, bland annat riks-TV. Trots att Stockholmsmässan är den största i sitt slag i Norden, så har den stått i skuggan av Bella Center-mässan i Köpenhamn, men med anledning av 60-årsjubileet tar man nu ut svängarna. Mässan har aldrig varit större och mer omfattande, säger de som bäst vet, skrev Morgunblaðið.

Ikea

I efterdyningarna av SVT:s Uppdrag Granskning om Ikea har Ingvar Kamprads undangömda miljarder i diverse skatteparadis rönt stor uppmärksamhet. Franska medier beskriver företaget som en snårig djungel där det är svårt att ta reda på vem som egentligen äger vad, samtidigt insinuerar en del av artiklarna att familjeföretaget i stort fortfarande styrs av Kamprad själv. En artikel i Le Monde gör gällande att Kamprad, trots skattesmiteri och ett påstått nazistiskt förflutet, fortfarande får sympati i Sverige, det land han valde att lämna redan under 1970-talet.

Även i Danmark har Ikea uppmärksammats till följd av Uppdrag Granskning. I Jyllands-Posten framställs Kamprad mer eller mindre som en skurk, som utnyttjar det svenska varumärket utan att ge Sverige något tillbaka. En artikel inleds: "Färgerna på de stora möbelvaruhusen är gula och blå, och i kafeterian kan man köpa bullar med omisskännlig smak av kanel. Men varje gång du köper för 100 kr på Ikea skall du inte räkna med att våra svenska grannar får ett särskilt stort bidrag. I stället för att passera Öresund försvinner 3 kr åt söder till skatteparadiset Liechtenstein". Information intervjuar historikern Håkan Arvidsson, som menar att det inte hade lett till samma uppståndelse ifall en medlem i familjen Wallenberg gjort detsamma, samt att ilskan mot Kamprad beror på hans framställning av sig själv som en sparsam smålänning och folkhemshjälte.

Malmö, Ystad och Göteborg

I tyska Der Tagesspiegel och i Berliner Zeitung får vi läsa två reseskildringar om Malmö respektive Ystad. I Malmö väljer artikelförfattaren att uppmärksamma all ny arkitektur och nybyggnation som transformerat staden från en gammal industristad till en modern och mångkulturell stad. I Berliner Zeitungs guidning genom Ystad går vi framförallt i Wallanders fotspår och staden kontrasteras till hur den beskrivs i böckerna och hur den är i verkligheten.

"Allt väl i Malmö" är rubriken på en lång artikel med bild på Öresundsbron som publicerats i argentinska dagstidningen La Nacion. Underrubriken refererar till Malmö som en känd stad för författaren Henning Mankells romaners läsare, som huvudstad för Skåne och som en modern stad som inte förlorat sina miljövänliga visioner. En notis finns också om Ystad, som även här anges som den stad där detektiven Kurt Wallander bor och arbetar. En annan notis berättar om Malmö som gastronomisk turistmål.

Brittiska Daily Mail skriver lyriskt om ett vinterbesök i Göteborg "med en mer avslappnad atmosfär än Stockholm". Tidningen skriver förundrat över svenskens kaffekonsumtion och har besökt olika caféer i staden.

Ingmar Bergman, Lena Nyman och Per Oscarsson

En Ingmar Bergmanutställning öppnades i Berlin och tysk media uppmärksammar därför Bergmans liv och verk. I samband med utställningen hyllar även Berlins filmfestival Ingmar Bergman genom en retrospektiv och visar alla hans filmer under festivalveckan. En hel del längre artiklar och reportage skrivs om den mest kända svenska filmregissören genom tiderna. Artikelförfattarna väljer olika vinkar och synsätt från vilka de beskriver Bergman. I tidningen FAZ kan man ta del av hur den samtida filmindustrin i Sverige betraktade och baktalade honom och hans verk.

Flera utländska tidningar rapporterar om Lena Nymans bortgång. Till exempel sörjer danska Jyllands-Posten över hennes bortgång och minns henne som en skådespelerska med flera talanger. Man nämner hennes roller i filmer såsom Jag är nyfiken gul, Ingemar Bergmans Höstsonaten, Ronja Rövardotter, och skriver även att hon har spelat i flera komedier och revyer, samt på Dramaten i Stockholm. New York Times letar fram ett citat från henne själv 1974 i samband med uppmärksamheten - även i hemlandet Sverige - på det nakna. "Jag var chockad över att alla var så chockade. Man skulle nästan tro att ingen i Sverige sett nakna människor".

Bland annat The Wall Street Journal nämner Per Oscarsson tragiska bortgång i samband med en brand. Tidningen som kallar Oscarsson för en ikon på den svenska scenen nämner i den långa artikeln allt från hans strippande i Hylands hörna till hans roll i Millenium-filmerna.

Fördomsfulla barnböcker

Det svenska förlaget Rabén & Sjögren har bestämt att stoppa nyutgåvan av boken "Ture Sventon i Paris" eftersom n-ordet förekommer. Detta motsätter sig Svenska Författarbundet som förvaltar författaren Åke Holmbergs böcker sedan hans bortgång, skriver tyska Süddeutsche Zeitung. I Financial Times Deutschland skrivs om hur gamla svenska och tyska barnböcker fördomsfullt och rasistiskt beskriver andra folk och etniciteter. I artikeln benämns bland annat Pippi Långstrump som "die kleine Rassistin".

Julian Assange och den svenska sexualmoralen

Det mediala intresset kring Wikileaks och Julian Assange fortsätter även denna månad. I Frankrike dominerade hans eventuella utlämning till Sverige starkt. Uppmärksamheten gällde inte så mycket att Assange blev ifrågasatt utan snarare att Sveriges våldtäktslagstiftning blev det. Påståendet att den var unik och i förlängningen skulle göra Sverige till ett rättsosäkert land figurerade flitigt. Om Sveriges rättssystem verkligen ser ut som Assange påstår har landet allvarliga problem, skrev L'Express. Samtidigt ryckte dock tidningens chefredaktör ut och sa att Sverige var en mogen och stabil demokrati som minsann inte hade någon dold agenda (såsom utlämning av Assange till USA) eller orimlig lagstiftning. Le Monde slog i en ledare med emfas fast att Sverige inte är någon bananrepublik där total rättsosäkerhet råder. Assanges kritik fick med andra ord stor spridning och uppmärksamhet, men den fick inte stå oemotsagd.

Till stor del till följd av Assangehärvan uppstod i Sverige en "twitterdebatt" som fick namnet #prataomdet, startad av kulturjournalisten Johanna Koljonen, och som också nådde till Frankrike. Kampanjen ägnades helsidesuppslag i två stora franska tidningar, Le Monde och Libération, där den svenska sexualmoralen kom upp till diskussion och problematiserades. Båda tidningarna menade att det i Sverige finns en viss sexuell myt, bland annat rörande den kvinnliga så kallade "frisläpptheten", som funnits länge men som inte är oproblematisk. Man beskrev även hur Assanges uttalanden om att Sverige skulle vara feminismens Saudiarabien lett till en livlig diskussion om frivillighet kontra icke-frivillighet, och om hur en lagstiftare ska förhålla sig till dessa begrepp.

Flytten av Kiruna

"Järnstaden flyttar" är rubriken på en helsidesartikel i franska Le Monde. Artikeln behandlar det faktum att Kiruna kommer behöva flytta för att LKAB ska kunna fortsätta utvinna järn från stadens gruva. Flytten av Kiruna utmålas i artikeln som en symbol för sättet på vilket Sverige ser på förändringar och hur man anpassar sig till dessa. Att flytten är nödvändig delas av det stora flertalet Kirunabor skriver Le Monde, och detta är "en illustration av det positiva och moderna sinnestillstånd som är typiskt för svenskarna".

Svensk sjukvård på export

Glöm Volvo och skogsindustrin - den svenska regeringen satsar nu på en helt ny exportprodukt; det svenska sjukvårdssystemet. Handels- och folkhälsoministrarna samarbetar med privata aktörer för att marknadsföra den svenska modellen och för att stödja svenska läkemedelsföretag och tillverkare av medicinsk utrustning på den internationella marknaden. Under en ny paraplyorganisation, SymbioCare, satsar nu regeringen på att hjälpa svenska företag att hålla sig i frontlinjen på den globala marknaden, där hälsa och sjukvård blivit produkter som kan köpas och säljas. Det skriver i alla fall kanadensiska The Globe and Mail.

Stieg Larsson

Stieg Larssons popularitet i Frankrike ger inte vika. Att Eva Gabrielsson, Larssons livskamrat, nu gett ut en egen bok får stor uppmärksamhet i franska medier. L'Express publicerar på två helsidesuppslag utdrag ur boken, och Le Monde Magazine skriver att Milleniumtrilogin på ett utmärkt sätt visar hur den svenska extremhögern växt sig starkare och hur främlingsfientliga krafter tagit sig in i riksdagen. Le Figaro tar, liksom övriga tidningar, upp att Gabrielsson på grund av Sveriges arvslagar lämnades arvlös efter sambons död. Madame Figaro, en bilaga till huvudtidningen, publicerar en lång intervju med Gabrielsson och framhåller det märkliga i att hon i ett land som Sverige, känt för jämställdhet mellan kvinnor och män, har kunnat hamna i en sådan situation.

Även i Kanada fortsätter Stieg Larsson att vara på tapeten. Både The Ottawa Citizen och The National Post uppmärksammar Eva Gabrielssons kamp med den svenska arvsrätten. The Ottawa Citizen publicerar en artikel från The Sunday Times i London om Eva Gabrielssons nyutkomna bok Millennium, Stieg och Jag medan The National Post konstaterar att Eva Gabrielssons eget liv numera påminner starkt om gothpunkaren Lisbeth Sallanders, hjältinnan i Millenniumtrilogin.

Utifrån såväl gammal som ny svensk film samt utifrån Stieg Larssons deckarböcker försöker en tysk krönikör förklara varför han inte kan sova på nätterna. Han räds svenskarna så oerhört. Han väljer att sätta bilden av svenskar i relation till de obehagliga filmer och böcker som produceras i landet. Allt detta står att finna i den tyska dagstidningen Süddeutsche Zeitung.

Prosa i Spanien

Den senaste tiden har de största spanska dagstidningarna åter publicerat ett flertal långa artiklar om svensk litteratur. Till exempel kan nämnas El País två helsidor med en intervju med Kjell Espmark i samband med publiceringen av hans El Premio Nobel de Litteratura, eller en lång intervju med Kjell Johansson, ägnad hans bok Gogols ansikte och en intervju med Tomas Tranströmer i La Vanguardia. Åsa Larsson och Geller Tamas var två andra som också intervjuats i El País.

Acne och H&M

LExpress ägnar ett helsidesuppslag i sin modebilaga åt det svenska klädesmärket Acne. Ingenting tycks enligt tidningen kunna stoppa Acne, "fött i Abbas och H&M:s land", som bärs av världskändisar och som snart kommer öppna sin andra butik i Paris, denna gång i det trendiga Maraisdistriktet. Artikeln bygger på en intervju med Acnes skapare Jonny Johansson och den berättar historien om hur märket snabbt blev en succé i Sverige, vars mode utmärks av en ren och funktionell estetik med unisexfilosofi.

Fréttablaðið skrev på sin förstasida att den svenska klädjätten H&M inte har några avsikter att öppna butik i Island inom den närmaste tiden, vilket det funnits förhoppningar om. "Island verkar vara utfruset av det svenska företaget". H&Ms Håkan Andersson menade att islänningar kan trösta sig med att flera länder fortfarande väntar på kedjans intåg, till exempel balkanländerna, de baltiska länderna och Vitryssland.

Gekås i Ullared

Under rubriken "Monsterbutik sætter nye rekorder" hyllar Berlingske Tidende Gekås i Ullared. I artikeln hyllas Gekås som Nordens överlägset största butik, som satte säljrekord den 30 oktober 2010 med en dagskassa på 25,7 miljoner SEK. Man skriver vidare att Gekås har den näst största parkeringsplatsen i Sverige efter Arlanda och att den genomsnittliga kunden reser 245 km för att handla på Gekås, samt att kunder kommer med buss från Norge, Danmark, Tyskland och Holland. Isländska Visir.is noterade att Gekås gjorde en rekordvinst på 3,8 mdr. kr. 2010. Det väckte också uppmärksamhet att företaget nästan inte har någon marknadsföringskostnad och att kön in i butiken som längst varit 1,4 km.

100 dagar

Berlingske Tidende rapporterar om "Sverigedemokraternas 100 dage" med anledning av SVT:s dokumentärfilm 100 dagar. Reportaget andas en SD-kritisk hållning, samtidigt som Sverige framställs som mer eller mindre fegt vad gäller att möta invandrarkritiska åsikter offentligt. Man skriver om Sverigedemokraternas politiska vågmästarroll, och i reportaget nämns att SD:s röster har varit viktiga för utfallet i vissa politiska beslut. Även ökat fokus på invandring och militant islamistisk extremism i den politiska debatten nämns som följder av SD:s intåg i Riksdagen.

Vargreaktioner i Tyskland

Även om många större tyska tidningar behandlar ämnet så har rapporteringen varit mindre omfattande i år jämfört med när jakten tilläts i fjol. Artiklarna är dock i huvudsak negativa. Vanlig vinkel är antalet jägare i förhållande till antalet vargar som ska skjutas samt EU-kommissionens agerande. Särskilt kritisk är den vänsterintellektuella tidningen die Tageszeitung (TAZ). Süddeutsche Zeitung behandlar ämnet i en längre artikel och anser bland annat att det svenska motståndet mot varg är något märkligt, och jämför med länder som har en betydligt större vargstam.

Danmark betalar för Sverige

Danska medier har lagt stort fokus på de pengar Danmark betalar i och med medlemskapet i EU. Børsen skriver att "Danmark taber 7 milliarder på EU", vilket man menar är den största förlusten av alla medlemsländer. Detta jämförs med Sverige och Storbritannien, som sägs ha "forhandlet sig til milliardstore rabatter på det kontingent, alle lande hvert år betaler til EU". Politiken uppmärksammar särskilt jordbruksstödet, och menar att Danmark inte på långa vägar får ta del av jordbruksstödet i samma utsträckning som övriga medlemsländer. Ilska uttrycks över att Danmark 'betalar' för Sverige i EU, trots att länderna har samma levnadsstandard. Politiken menar att enbart Storbritanniens och Sveriges 'EU-rabatt' kostar Danmark 1 miljard om året.