Förändringar i sjukförsäkringen 2012

Ett antal förändringar sker i sjukförsäkringen för år 2012. Syftet är dels att komma till rätta med icke avsedda effekter av sjukförsäkringsreformen, dels att ytterligare stärka förutsättningarna för en väl fungerande sjukförsäkring.

Sjukfrånvaron minskar och sjukskrivningsprocessen präglas i allt större utsträckning av tidiga och aktiva insatser. Den sjukförsäkringsreform som regeringen genomförde under föregående mandatperiod har haft stor betydelse för den minskade sjukfrånvaron. Den svenska sjukfrånvaron ligger i ett internationellt perspektiv i nivå med genomsnittet för jämförbara länder.

Sammanfattning av förändringarna

  • Ökade möjligheter till individuella bedömningar för den som når den bortre tidsgränsen efter 2,5 år i sjukförsäkringen.
  • Två nya ersättningar införs: sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall.
  • Ett nytt bostadsstöd (boendetillägg) införs.
  • Åtgärder för att öka legitimitet och förtroende för sjukförsäkringen
  • Ytterligare satsning på rehabilitering, tidiga och aktiva insatser.

Frågor och svar om förändringarna

Ökade möjligheter till individuella bedömningar för den som når den bortre tidsgränsen efter 2,5 år i sjukförsäkringen. Vad inne

Sjukpenning kan betalas ut i 2,5 år (914 dagar). Därefter finns möjlighet till ytterligare dagar med sjukpenning i de fall något av de undantag som finns är uppfyllda. Från och med 1 januari 2012 är det även möjligt för Försäkringskassan att betala sjukpenning på fortsättningsnivån för fler dagar om det skulle framstå som oskäligt att inte betala ut sjukpenning.

Upp

Varför görs detta?

Syftet med den bortre gränsen i sjukförsäkringen är att tydliggöra behovet av och rätten till adekvata åtgärder i god tid för att tillvara ta den enskildes förmåga till återgång i arbete.

För att göra det möjligt för Försäkringskassan att göra en mer individuell bedömning och inte endast vara bunden av att specifika kriterier är uppfyllda ska sjukpenning på fortsättningsnivå kunna betalas ut för ytterligare dagar om det på grund av den försäkrades sjukdom skulle framstå som oskäligt att inte göra så.

De tidigare undantagen är mycket specifika till sin karaktär och har inte fångat in fall där det kan framstå som orimligt att hänvisa människor till arbetslivsintroduktionen (ALI). Detta innebär att de undantag som redan finns har kompletterats.

Tidsgränser är viktiga för att bedömningar och insatser ska göras i rätt tid men de förutsätter också att det finns utrymme för en viss flexibilitet i det enskilda fallet.

Upp

Vilka berörs?

De personer som bedöms för sjuka för att kunna börja i arbetslivsintroduktionen (ALI) hos Arbetsförmedlingen och där det bedöms som oskäligt att gå in i ALI berörs av den nya bestämmelsen.

Upp

När trädde det i kraft?

Den 1 januari 2012.

Upp

Vilka var de tidigare undantagen?

Om en person vårdas på sjukhus eller i annat fall får omfattande vård, eller om personen på grund av sjukdom har fått en sådan avgörande förlust av verklighetsuppfattningen och förmågan att orientera sig att han eller hon inte kan tillgodogöra sig information går det idag att få ytterligare dagar med sjukpenning. Likaså kan sjukpenning lämnas för ytterligare dagar om en återgång i arbete eller ett deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program skulle medföra risk för allvarlig försämring av den försäkrades sjukdom.

Dessutom gäller inte tidsgränserna för den som lider av en allvarlig sjukdom, såsom cancer. Likaså kan sjukpenning betalas ut för obegränsad tid om sjukdomen beror på en arbetsskada.

Upp

Nya ersättningar införs: Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall och ett nytt boendestöd: boendetillägg. Vad innebär det?

Två nya förmåner införs - sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall. Sjukpenning i särskilda fall kan betalas ut till personer som är sjukskrivna och rehabiliteringspenning i särskilda fall kan betalas ut till personer som genomgår arbetslivsinriktad rehabilitering.

Upp

Varför görs detta?

Ersättningen tidsbegränsad sjukersättning håller på att tas bort. Den som efter att den tidsbegränsade ersättningen upphört fortfarande är arbetsoförmögen på grund av sjukdom och saknar sjukpenninggrundande inkomst (SGI) har inte kunnat återvända till sjukförsäkringen. Dessa individer kan nu beviljas sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall.

Upp

Vilka berörs?

Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall ska kunna betalas ut till dem som har haft tidsbegränsad sjukersättning i maximalt antal månader enligt övergångsbestämmelserna och inte har någon eller har låg sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Detta gäller om personerna har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom.

Förmånerna har till exempel betydelse för personer som inte hade kommit in i arbetslivet när de blev sjuka och därför inte hunnit få någon sjukpenninggrundande inkomst. Ersättningarna kan som mest uppgå till 160 kronor per dag. Till detta kommer det nya boendetillägget. Läs mer under frågan: Ett nytt bostadsstöd införs: boendetillägg. Vad innebär det?

Från och med 1 januari 2013 kommer även den som har haft aktivitetsersättning, men där denna har upphört på grund av åldersbegränsningen till 30 år att kunna få sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall samt boendetillägg. Skälet till att denna regel träder i kraft först 2013 är att dessa individer har motsvarande skydd genom övergångsbestämmelser under 2012.

(Aktivitetsersättning kan betalas ut mellan 19-29 år med maximalt tre år i taget.)

Upp

När träder det i kraft?

Den 1 januari 2012, respektive 1 januari 2013 för dem som haft aktivitetsersättning.

Upp

Ett nytt bostadsstöd införs: boendetillägg. Vad innebär det?

Boendetillägget kan betalas ut för personer som tidigare haft ersättningen tidsbegränsad sjukersättning. Från och med 1 januari 2013 kan boendetillägg utbetalas även till personer vars aktivitetsersättning har upphört till följd av att de fyllt 30 år.

Boendetillägget kan utbetalas med högst 7 000 kronor per månad för en ensamstående person utan barn och med högst 3 500 kronor för en sammanboende person. Det finns en barnkomponent i boendetillägget. Detta innebär att beloppet för boendetillägget höjs med 1 000 kronor för hushåll med ett barn, 1 500 kronor för hushåll med två barn och 2 000 kronor för hushåll med tre eller flera barn. Boendetillägget är obeskattat. Exempelvis uppgår boendetillägget för en ensamstående förälder med två barn till högst 8 500 kr per månad.

Upp

Vilka berörs av förslaget?

Boendetillägg kan betalas ut till en person som har haft tidsbegränsad sjukersättning det maximala antalet månader. Boendetillägget betalas ut om personen får sjukpenning i särskilda fall och rehabiliteringspenning i särskilda fall eller deltar i det arbetsmarknadspolitiska programmet arbetslivsintroduktion (ALI) och får aktivitetsstöd, eller som får sjukpenning eller rehabiliteringspenning,

Från och med 1 januari 2013 kommer även den som har haft aktivitetsersättning, men där denna har upphört på grund av åldersbegränsningen till 29 år att kunna få sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall samt boendetillägg. Skälet till att denna regel träder i kraft först 2013 är att dessa individer har motsvarande skydd genom övergångsbestämmelser under 2012.

(Aktivitetsersättning kan betalas ut mellan 19-29 år med maximalt tre år i taget.)

Upp

När träder det i kraft?

Den 1 januari 2012, respektive 1 januari 2013 för dem som haft aktivitetsersättning.

Upp

Ökad legitimitet och förtroende för sjukförsäkringen. Vad sker?

En modern försäkring är trygg och förutsägbar och bygger på att de som är inblandade bygger en tillit kring att svåra beslut fattas på bästa sätt och att besluten alltid kan bli föremål för en rättssäker prövning.

Försäkringskassan driver därför sedan en tid tillbaka ett omfattande utvecklingsarbete i dessa frågor. Regeringen ser mycket positivt på att arbetet bland annat syftar till att trygga kvaliteten i verksamheten på ett sådant sätt att förtroendet för socialförsäkringen och dess administration stärks.

Regeringen föreslår att Försäkringskassan tillförs 20 miljoner kronor årligen från och med 2012 i syfte att genomföra åtgärder för att stärka socialförsäkringens legitimitet och tilltron till myndigheten genom det utvecklingsarbete som Försäkringskassan bedriver.

Upp

Ytterligare satsning på rehabilitering, tidiga och aktiva insatser. Vad innebär det?

Regeringen avsätter 500 miljoner kronor årligen från och med 2012 till förstärkta rehabiliteringsinsatser i samverkan.

Upp

Varför görs detta?

Regeringen bedömer att stödet till den enskilde behöver förstärkas för att skapa fler vägar tillbaka till arbetsmarknaden och för att tillvarata människors förmåga till arbete.

De flesta som inte längre är sjukskrivna återupptar sitt tidigare arbete eller annat arbete hos sin arbetsgivare. För vissa behövs dock ett nytt arbete hos annan arbetsgivare. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och hälso- och sjukvården ska medverka till en sådan omställning.

Upp

Vilka berörs av det?

Den som är sjukskriven kan komma i fråga för förstärkta rehabiliteringsinsatser i samverkan. Regeringen bedömer att fler människor genom tidiga, aktiva och individuellt anpassade rehabiliteringsinsatser snabbare kommer att återgå i arbete.

Inriktningen bör vara att Försäkringskassan i anslutning till tidsgränserna 90 och 180 dagar samt senare i de sjukfall som blir längre än ett år ska bedöma individens förutsättningar för arbete och behov av insatser i samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och hälso- och sjukvården.

Upp

När trädde det i kraft?

1 januari 2012.

Upp

Statens finansiering av samordningsförbunden för rehabilitering. Vad innebär det?

Statens samlade medel till den finansiella samordningen av rehabiliteringsinsatser ska finansieras via ett nytt anslag.

Upp

Varför görs detta?

Resurser för samverkan och finansiell samordning av rehabilitering har under de senaste åren varierat som en konsekvens av kopplingen till sjukpenninganslaget. Regeringens bedömning är att förändringen kommer att underlätta för samordningsförbunden att planera och driva sin verksamhet genom att det ger möjlighet till bättre planering.

Upp

Vilka berörs av det?

Personer som är i behov av rehabilitering från flera instanser.

Upp

När trädde det i kraft?

1 januari 2012.

Upp

Hur mycket satsas i budgeten för sjukförsäkringen 2012?

I sjukförsäkringen ingår bland annat sjukpenning, rehabiliteringsersättning, närståendepenning, sjukersättning, aktivitetsersättning och arbetsskadeförsäkring.

I budgeten för 2012 satsas drygt 85 miljarder kronor på sjukförsäkringen. Med myndigheterna Försäkringskassan och Inspektionen för socialförsäkringen satsas totalt drygt 93 miljarder kronor för området.

Upp

Socialdepartementet (e-post till departementet)
Publicerad 24 augusti 2011
Uppdaterad 19 januari 2012