Vapenlagstiftning

Vapenlagen innehåller bestämmelser om enskildas och organisationers med fleras befattning med skjutvapen och ammunition samt vissa föremål som i lagen jämställs med skjutvapen (t.ex. tårgasanordningar och elpistoler).

Utanför vapenlagens tillämpningsområde faller - förutom krigsmateriel - knivar samt andra föremål som, utan att vara skjutvapen, är ägnade att användas som vapen vid brott mot liv och hälsa.

Vapenlagen kompletteras av vapenförordningen och av föreskrifter och allmänna råd som utfärdas av Rikspolisstyrelsen. Dessutom regleras vissa frågor om tillverkning och utförsel av skjutvapen och ammunition i krigsmateriellagstiftningen.

Vapenlagen innehåller bland annat bestämmelser om tillstånd att inneha skjutvapen (vapenlicens), driva handel med skjutvapen och föra in skjutvapen eller ammunition till Sverige. I lagen regleras även frågor om förvaring av vapen och återkallelse av tillstånd. Lagen innehåller även straffbestämmelser.

Polismyndigheten prövar frågor om tillstånd enligt vapenlagen.

Ändringar i vapenlagen

Den 1 juli 2012 förtydligades reglerna om grovt vapenbrott genom att det i lagtexten uttryckligen anges vilka omständigheter som särskilt ska beaktas vid bedömande om ett vapenbrott är grovt. Vidare infördes två nya straffbestämmelser. Den ena innebär att det blir straffbart att inte anmäla införsel av vapen och ammunition från ett annat EU-land till Tullverket. Genom den andra bestämmelsen blir det straffbart att förvara skjutvapen åt någon annan utan att föreskrivet tillstånd till förvaringen finns.

Vidare skärptes kraven på vapenhandlare. Förutsättningarna för tillstånd stramas upp och det införs en skyldighet för tillståndshavaren att anmäla till polismyndigheten om det sker en förändring av vem som har ett betydande inflytande över verksamheten. Dessutom införs bestämmelser om att föreståndare och ersättare för en vapenhandel ska uppfylla samma krav som tillståndshavaren.

I syfte att förhindra att olämpliga personer har tillgång till vapen utvidgas läkares anmälningsskyldighet. Slutligen införs en skyldighet att omhänderta tillståndsbevis i samband med att ett vapen tas om hand.

Förslag om ändringar i vapenlagen

Regeringen har den den 7 maj 2014 överlämnat propositionen Skärpningar i vapenlagstiftningen (prop. 2013/14:226). I propositionen föreslår regeringen att straffen för vapenbrott ska höjas, bl.a. ska det lägsta straffet för grovt vapenbrott höjas från fängelse i sex månader till fängelse i ett år och det ska införas en bestämmelse om synnerligen grovt vapenbrott med straffet fängelse i lägst tre och högst sex år.

Vidare föreslås att ett nytt system med auktorisationsförfarande ska införas för prövningen av skyttesammanslutningar. Endast sammanslutningar för jakt- eller målskytte som är auktoriserade eller är anslutna till en auktoriserad sammanslutning ska kunna komma i fråga för tillstånd till innehav av vapen.

Det föreslås också att tillståndsbefrielsen för innehav av effektbegränsade vapen även ska omfatta bl.a. airsoftvapen som drivs av gas. Dessutom föreslås att tidsbegränsade vapentillstånd ska fortsätta gälla även efter tillståndstidens utgång under den tid då prövning av förnyat tillstånd pågår.

Lagändringarna i fråga om straffbestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 september 2014 och övriga lagändringar den 2 januari 2015.