Om Raoul Wallenberg

Raoul Wallenberg var en ung affärsman som gick sin egen väg. Han var USA-utbildad arkitekt, hade arbetat på bank i Haifa och reste under kriget i Östeuropa för ett svenskt företag som hette Mellaneuropeiska Handelsaktiebolaget. Han såg krigets grymhet och följder. Wallenbergs stora språkbegåvning gjorde att han tog sig fram i kritiska och farliga situationer.

Som svensk diplomat arbetade han på ambassaden i Budapest under andra världskrigets slutskede. Hans gärning i Budapest är unik. Genom mod, kunnighet, organisationsförmåga, uppfinningsrikedom och fräckhet räddade han tiotusentals judar undan förintelsen.

Rekryteras till Budapest

Budapest, hösten 1944. Wallenberg till höger omgiven av ungerska medarbetare.

I början av 1944 skapades den amerikanska myndigheten War Refugee Board i syfte att rädda judar undan Förintelsen. Mycket snart identifierade man risken för att den ungerska judiska befolkningen skulle utplånas. Under våren 1944 deporteras hundratusentals judar till Auschwitz. Några länder som hade diplomatisk representation i Budapest hade börjat distribuera s k skyddspass till medborgare med anknytning till det egna landet. Nu sökte War Refugee Board en svensk som skulle kunna komma till Budapest som diplomat och bedriva ett projekt för att rädda judar.

Raoul Wallenbergs chef hette Koloman Lauer, med ursprung i Ungern. Kontoret fanns på Strandvägen 7, i samma hus som delar av den amerikanska ambassaden, som fått i uppdrag att leta efter en lämplig svensk. Lauer föreslog sin språkbegåvade medarbetare. Förslaget kom att bifallas både av amerikanerna och det svenska utrikesdepartementet.

När den 32-årige Raoul Wallenberg, med titeln legationssekreterare, anländer till Budapest den 9 juli 1944, hade nazisterna redan skickat över 435 000 judar från den ungerska landsbygden till koncentrationslägret i Auschwitz. I Budapest fanns 230 000 judar kvar, vilka fick bo i särskilda hus och var tvungna att bära den gula davidsstjärnan väl synlig på bröstet.

Tiotusentals räddas

Svenskt skyddspass utfärdat av Raoul Wallenberg i Budapest 1944.

Sverige hade redan börjat utfärda skyddspass och den unge diplomaten Per Anger hade utfört storverk. Men Wallenberg kunde snabbt mångdubbla insatserna. Genom en kombination av personligt mod, fräckhet, kunskap och en ovanlig auktoritet lyckades han rädda tiotusentals människor undan döden. Han lät trycka upp nya skyddspass, han anställde massor av människor, han köpte in hus, "svenskhusen" eller "Wallenbergstaden" i folkmun, hängde svenska flaggan utanpå och hävdade att de var diplomatiskt territorium.

Wallenberg lyckades också organisera de övriga länder som arbetade för att rädda judar så att de gemensamt stoppade en planerad massaker, stormningen av gettot i Budapest.

Fängslad av ryssarna

Röda armén närmade sig Budapest och Raoul Wallenberg beslöt sig för att söka upp ryssarna, både för att utverka att de snabbt intog och skyddade gettot och för att presentera en plan för hur judarna i Budapest skulle skyddas under det kaos som den sovjetiska arméns intåg skulle innebär.

Men ryssarna tog Wallenberg till fånga, fängslade honom i det ökända Lubjankafängelset och vad som sedan hände är inte helt bevisat. Ryssarna hävdar att han dog, eller mördades, i fängelset 1947. Men några riktigt säkra bevis har inte kunnat visas fram.

Ett diplomatiskt misslyckande

Demonstration i Stockholm.

Den svenska skandalen inträffade när det stod klart att Wallenberg var borta. Svenskarna tog inte chansen att genomföra personutbyten. Sverige, under utrikesminister Östen Undén, var passivt och undflyende och ryssarna fick med all sannolikhet intrycket att Sverige inte brydde sig om Wallenbergs öde. Först på 1950-talet började den svenska regeringen intressera sig för Raoul Wallenbergs öde.

I en omfattande officiell rapport 2003, en utredning ledd av Ingemar Eliasson "Ett diplomatiskt misslyckande" visas hur katastrofalt passivt Sverige agerade.

Världen minns Raoul Wallenberg

Ingen svensk har fått så många skolor, gator, parker över hela världen uppkallade efter sig som Raoul Wallenberg fått. Det finns 32 Raoul Wallenberg-monument. Han har blivit hedersmedborgare i USA, Kanada och Israel. Wallenbergs storhet visas av att han är en av fyra personer som, sedan USA bildades, blivit hedersmedborgare.

Det har gjorts dokumentärer, två spelfilmer, två musicals, en opera om Raoul Wallenberg.

Ändå är denne store svensk så okänd i Sverige.

Kanske finns det i vetskapen om hur Sverige misskötte det så kallade Wallenbergärendet en förklaring till att hans gärning blivit så lite uppmärksammad i Sverige.

2012 skulle Raoul Wallenberg ha blivit 100 år. Den svenska regeringen har beslutat att både i Sverige och utomlands uppmärksamma detta. Över hela världen kommer organisationer, stater och judiska församlingar att hedra Raoul Wallenberg.

I en tid där personligt mod och vilja att gå utöver de egna intressena för att bekämpa främlingsfientlighet och antisemitism är alltför sällsynt, behövs Raoul Wallenberg som förebild.

OLLE WÄSTBERG
Regeringens samordnare för Raoul Wallenberg 2012