Ramverket för finansiell stabilitet

1. Effektivt krishanteringssystem

Sverige ska ha ett effektivt krishanteringssystem som präglas av öppenhet och där skattebetalarnas intressen står i centrum. Bankernas ägare, inte skattebetalarna, ska bära förlusterna. En rad viktiga åtgärdsprogram kan sättas in om stabiliteten hotas.

• Stabilitetsfonden Stabilitetsfonden har införts för att finansiera stödinsatser vid finansiella kriser. Fonden består av stabilitetsavgifter från kreditinstitut och andra finansiella företag. Det innebär att de finansiella företagen i förväg finansierar eventuella stödåtgärder. Målet är att fonden så småningom ska uppgå till i genomsnitt 2,5 procent av BNP. Om fonden inte skulle räcka till vid en framtida kris får en obegränsad kredit i Riksgälden användas.
  
  
• Lagen om statligt stöd till kreditinstitut - Stödlagen Stödlagen ger regeringen rätt att ingripa med olika former av stöd till svenska banker och kreditinstitut för att förhindra allvarliga störningar i det finansiella systemet.
  Stödet kan t.ex. ges i form av garantier eller kapitaltillskott. Riksgälden är den myndighet som efter regeringens godkännande vidtar åtgärder.
  
  

2. Förbättrad tillsyn

• Ny pan-europeisk tillsynsstruktur Finansinspektionen och Riksbanken arbetar inom ramen för den nya europeiska tillsynsstrukturen med ett råd för systemrisker, ESRB, och tre nya europeiska tillsynsmyndigheter: EBA, EIOPA och ESMA.
  
  
• Ökade resurser för tillsyn Finansinspektionen ansvarar för tillsynen av finansiella institut i Sverige. Genom sin löpande tillsyn kan de tidigt få indikationer på brister i instituten. Finansinspektionen får under 2012-2014 sammanlagt 110 miljoner kronor i ökade resurser för tillsyn, regelgivning, internationellt arbete och statistik. Resurserna används även till avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter på området.
  
  

3. Förstärkt insättningsgarantiskydd

Insättningsgarantin bidrar till stabilitet i det finansiella systemet genom att staten garanterar hushållens och företagens insättningar upp till ett visst belopp. Gränsen har höjts vid flera tillfällen, och motsvarande nu upp till 100 000 euro. Det dämpar oron vid en finansiell kris och minskar risken för s.k. uttagsanstormningar, en situation då allmänheten tror att man så fort som möjligt måste ta ut sina pengar från en bank. Det kan leda till att en bank mycket snabbt får finansiella problem. Riksgälden ansvarar för hanteringen av insättningsgarantin.

4. Regelverket för finanssektorn ska stärkas ytterligare

Regelverket för finanssektorn har stärkts. Bland annat har möjligheten att begränsa risktagande inom bankerna förbättrats, till exempel genom reglering av bonussystemen. Ytterligare arbete pågår:

• Nya kapitaltäckningsregler för motståndskraft och stabilitet Regeringen, Riksbanken och Finansinspektionen anser att kapitalkraven för svenska banker måste höjas. Detta för att stärka stabiliteten i det svenska finansiella systemet och minska sårbarheten i svensk ekonomi. Sverige har en stor och koncentrerad banksektor och är mer sårbar för finansiell oro. En finansiell kris, där staten tvingas upprätthålla stabiliteten i det finansiella systemet, riskerar därmed bli mer kostsam för Sverige än för andra länder. Därför bör kraven sättas högre och införas tidigare än vad det nya globala regelverket (Basel III) anger.
  
  
• Hantering av banker i kris Arbete pågår med att ta fram ett ramverk för hur banker i kris ska hanteras. Ramverket ska kunna hantera systemviktiga banker och gränsöverskridande banker utan att skattebetalarna ska behöva betala kostnaden för hanteringen. Ramverket kommer att fastslå ett antal verktyg som EU:s medlemsstater har att tillgå vid hanteringen av banker.
  
  
• Översyn av regelverk för krishantering Regelverket för hantering av finansiella kriser och möjligheterna för myndigheterna att ingripa i tid vid en hotande kris ses över av Finanskriskommittén. Uppdraget ska redovisas senast den 13 maj 2013.