Nu bildas global allians för minskade utsläpp av klimatpåverkande luftföroreningar

Trots att FN:s klimatmöte i Durban i december stärkte chanserna att nå en global överenskommelse om begränsningar av koldioxidsutsläppen, går förhandlingsarbetet trögt.

I det internationella klimatarbetet har regeringen därför valt att även fokusera på att reducera utsläppen av så kallade kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar (SLCF) - till exempel sot, metan och troposfäriskt ozon. Utsläppen av dessa har kortsiktigt mycket stor påverkan på klimatet. Men det är också en viktig hälsofråga.

Ämnena är luftförorenande och utsläppen av dessa leder till stora hälsoproblem, inte minst i utvecklingsländer.

Detta underströks i den vetenskapliga rapport som FN:s miljöorgan UNEP lanserade tillsammans med bland annat Sverige under Durban-mötet. De kortlivade klimatpåverkande luftföroreningarna ger allvarliga konsekvenser för hälsan och livsmedelsproduktionen i flera länder. Just därför att dessa ämnen är kortlivade, blir det snabba effekter om man minskar utsläppen av dem. Den globala och regionala uppvärmningen kan minska med en halv grad inom de närmaste 10-30 åren och luftkvaliteten omedelbart förbättras, enligt UNEP.

Därför kommer Sverige, tillsammans med bland andra USA, Mexiko, och Ghana, att på global nivå skapa ett forum för åtgärder som minskar utsläppen av SLCF. Jag medverkar i morgon vid lanseringen av initiativet i Washington tillsammans med utrikesminister Hillary Clinton, och vi kommer att följa upp detta med en rad aktiviteter och konferenser under de kommande åren. Nästa gång blir i Stockholm i april.

Sverige har redan uppmärksammat denna fråga i samarbetet med en av våra nära partners i klimatfrågor, Bangladesh. Sotutsläpp och ozon orsakar en hälsovådlig luftkvalitet i huvudstaden Dhaka och medverkar också till att glaciärerna i Himalaya smälter fortare. Det kan i sin tur leda både till översvämningar och i framtiden vattenbrist i regionen.

Genom att bidra till att ge familjer renare och effektivare spisar förbättras hälsan för miljontals kvinnor och barn i det trångbodda landet.

Sotutsläppen är också en starkt bidragande orsak till att isarna i Arktis smälter snabbare än tidigare prognoser pekat på. Detta leder till ohjälpliga skador för polarområdets ekosystem och en accelererande höjning av havsytans nivå. Sverige kommer som ordförande i Arktiska rådet, där de nordiska länderna liksom USA och Ryssland ingår, särskilt lyfta frågorna om sot så att alla Arktisländer genomför konkreta åtgärder för att reducera utsläppen.

I Sverige gör vi redan en hel del, men kan också göra mer. En stor källa till sotpartiklar i Sverige och de övriga nordiska länderna är vedeldning. Förbättrad teknik för pannor och kaminer skulle kunna minska sotutsläppen rejält. En annan är att bidra till att bredda forskningen kring kortlivade klimatpåverkande ämnen. Det gäller inte minst grundläggande forskning om hur partiklar påverkar molnbildningen och strålningstransporter, liksom sotets betydelse för avsmältningsprocesser. Tillämpad forskning krävs också om källfördelning, transporter och effekter i de mest utsatta områdena.

De kortlivade klimatpåverkande luftföroreningarna är ett tydligt bevis på att klimatförändringen är ett problem här och nu. Men de utgör också en möjlighet att agera för att nå resultat i att bromsa uppvärmningen och förbättra luftkvaliteten jorden över. Avsmältningen av Arktis, Australiens översvämningar och extrema väderfenomen i Europa, är exempel på förlopp som med starka vetenskapliga belägg kopplas samman med människans påverkan på klimatet. Ska vi klara att begränsa uppvärmningen tillräckligt snart måste vi vidta åtgärderna nu och nå en snabbare positiv förändring.

LENA EK

Lena Ek, C, är miljöminister. Hon ska lansera den nya klimatstrategin i Washington tillsammans Hillary Clinton i morgon.