Framgångsrikt arbete med "hot spots" i Barentsrådet
I samband med att det svenska ordförandeskapet för miljösamarbetet i Barentsregionen avslutas och Finland tar över ordförandeklubban anordnas ett miljöministermöte den 8-9 november i Umeå. Caroline Dickson är ordförande i Barentsrådets miljögrupp och är nu i slutfasen av arbetet med att knyta ihop det svenska ordförandeskapet.
Den 9 november lämnar Caroline Dickson över den traditionella vandringsstaven till Finland som tar över ordförandeskapet i Barentsrådet efter Sverige.
Vilka frågor har Miljödepartementet prioriterat under det svenska ordförandeskapet?
Vad gäller sakfrågor har vi prioriterat klimat, att åtgärda så kallade hot spots, god vattenkvalitet i regionen och skyddade områden. Vi har också arbetat med att stärka det regionala samarbetet i Barentsregionen och samarbetet med andra organisationer, till exempel Arktiska rådet.
Finns det några frågor eller områden som varit särskilt utmanande?
Vi har arbetat intensivt med att bygga upp ett system och en process för de 42 hot spots som identifierats i norra Ryssland. En hot spot är ett mycket förorenat område, till exempel området kring en gruva, en metallurgisk fabrik eller ett pappersbruk. Nu har vi kommit så långt att tre hot spots är åtgärdade och kan strykas från listan. Detta kommer att lyftas särskilt vid ministermötet i Umeå eftersom det är första gången som det sker.
Hur arbetar Sverige nu vidare inom detta område?
När det gäller hot spots så fortsätter vi att tillsammans med våra nordiska kollegor och Miljödepartementet i Moskva stötta regionerna i norra Ryssland så att de ska kunna arbeta vidare med de förorenade områden som återstår.
En central samarbetspartner i det arbetet är Nordiska miljöfinansieringsbolaget - NEFCO som ger finansiellt stöd till investeringar i de berörda områdena.
Hur ser Sveriges engagemang ut i Barentsrådet efter ordförandeskapet ?
Samarbetet i Barentsrådet ger oss en möjlighet att påverka miljön i vårt närområde. Barentsrådet är unikt genom att det är samarbete både på regional och på central nivå. Det är i regionerna som arbetet ska göras och det är regionerna som har ett genuint intresse av att förbättra miljön. Om man jämför med till exempel Arktiska rådet så är det ett samarbete enbart på central nivå.
Det är viktigt att vi har en kontinuitet i arbetet och inte intar en passiv roll i rådet bara för att vi kliver av ordförandeskapsstolen.
Barentsrådet
Samarbetet i Barentsregionen mellan Danmark, Finland, Island, Norge, Ryssland, Sverige och EU-kommissionen inleddes 1993. I samarbetet ingår även regionens landshövdingar, guvernörer och representanter för regionens urfolk. Barentsrådets miljöarbetsgrupp arbetar med kapacitetsuppbyggnad och investeringsmöjligheter för att komma till rätta med regionens miljöproblem och stärka regionens långsiktiga ekonomiska utveckling. Under miljöarbetsgruppen finns fyra underarbetsgrupper; Renare produktion och hållbar konsumtion, naturskydd, vattensamarbete, s.k. hotspots- förorenade områden.
