Frågor och svar om tågtrafik på vintern

Varför har det varit så mycket störningar i järnvägstrafiken de senaste vintrarna?

Person- och godstrafiken längs de svenska järnvägsspåren har ökat kraftigt, vi har betydligt fler tåg på våra spår än tidigare. Dessutom är det svenska järnvägssystemet relativt slitet, underhållsåtgärderna har släpat efter i många år. Tillsammans innebär detta att störningar på ett ställe i järnvägsnätet ofta sprider sig och innebär förseningar för många tåg.

De senaste vintrarnas stora nederbördsmängder - i kombination med sträng kyla - är också en bidragande faktor. När det kommer mycket snö på spåren påverkar det järnvägsväxlarnas funktion och tågen blir försenade. Snö och is fastnar också under tågen och faller ner på växlarna vilket skapar ytterligare problem.

Vilka konkreta åtgärder har regeringen vidtagit för att lösa problemen?

Efter störningarna i tågtrafiken under vintern 2009/10 tillsatte regeringen en särskild utredning. Utredaren Per Unckel lämnade den 18 oktober 2010 över sitt slutbetänkande "Förbättrad vinterberedskap inom järnvägen, SOU 2010:69" till regeringen. Utredningen lämnade ett antal specifika åtgärdsförslag för att förbättra vinterberedskapen inom järnvägstrafiken. Du kan läsa hela utredningen via länken nedan.

Hösten 2010 genomfördes övningen Spårsnö med stöd av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Då samlades järnvägens aktörer för att stämma av statusen i järnvägssystemet, lyfta fram behov av åtgärder och utveckla framtida samarbete. Slutsatserna från övningen Spårsnö, som regeringen bär med sig i sitt fortsatta arbete, finns att läsa i en rapport som går att ladda ner under länken nedan.

Den 23 november 2010 kallade infrastrukturminister Catharina Elmsäter Svärd SJ, Trafikverket, Jernhusen, Skånetrafiken, Green Cargo AB med flera ett möte för att diskutera tidigare erfarenheter och förberedelser inför kommande vintrar. En av de viktigaste slutsatserna från mötet var att informationen behöver förbättras, både mellan tågoperatörerna och trafikinformationen ut till resenärerna.

Trafikverket lämnade den 18 juni 2011 in en handlingsplan till regeringen där Trafikverket sammanfattar de insatser som har gjorts och som planeras inför kommande vintrar. I handlingsplanen anges att följande åtgärder har vidtagits:

- Förbättrad trafikinformation.
- Förbättrad förmåga att hantera kriser.
- Säkerställande av att prioriterade bangårdar har rätt förutsättningar vid extremt väder.
- Säkerställande av den regionala trafiken i Stockholm, Göteborg och Malmö genom extra insatser.
- Förbättrad linjeröjning.
- Ökad beredskap och förmåga att vidta snabba åtgärder.

Följande punkter identifieras som återstående utmaningar, arbete har påbörjats:

- Förbättra information till resenärer och transportföretag.
- Säkerställa tillgången till operativ ledning.
- Vidta riskreducerande åtgärder avseende rälsbrott och skador på kontaktledning/strömavtagare.
- Utöka modellen med stora verksamhetsutövare avseende samordningsansvar för röjning av bangårdar.
- Genomföra ytterligare snöröjningsupphandling för depåer och bangårdar tillsammans med Jernhusen.
- Implementera resultat från branschgemensamma utvecklingsarbeten rörande både maskinell och teknisk utrustning.
- Arbeta med att skapa rimliga förväntningar.

Du kan läsa mer om detta arbete på Trafikverkets webbplats, som du hittar länk till nedan.

Den 27 oktober 2011 samlade infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd ett 15-tal av järnvägens aktörer till ett möte om förberedelserna inom järnvägsområdet inför den kommande vintern. Bland annat deltog Trafikverket, Jernhusen AB, SJ AB, SL, Green Cargo AB, Veolia Transport AB och branschföreningen Tågoperatörerna. Varje aktör fick tillfälle att berätta om sina förberedelser och utmaningar inför kommande vintrar. Under mötet betonades särskilt hur viktigt det är med fortsatt samverkan och dialog mellan aktörerna.

• Förbättrad vinterberedskap inom järnvägen, SOU 2010:69
• Krisövningen Spårsnö utvärderad
• Trafikverkets vinterwebb

Vad exakt är det som händer när tågen blir försenade på vintern?

Kombinationen av kyla och snö ställer ofta till problem för framförallt järnvägsväxlarnas funktion. Snö och is fastnar också under tågen och faller ner på växlarna vilket skapar ytterligare problem.

När en växel fungerar dåligt eller inte alls så kan tåg inte passera i normal takt. Detta stör också övrig tågtrafik som har kopplingar till den drabbade sträckan. Framförallt får detta stora effekter på de sträckor och punkter i järnvägssystemet där väldigt många tåg ska samsas om få spår - till exempel Stockholms centralstation. Detta riskerar i slutändan att leda till förseningar och/eller att tågavgångar måste ställas in helt och hållet.

Hur mycket pengar satsar regeringen för att tågtrafiken ska fungera bättre?

Regeringen har tidigare presenterat en infrastruktursatsning på närmare 500 miljarder kronor fram till år 2021. Totalt innehåller regeringens infrastrukturpaket under åren 2011-2021 satsningar på 64 miljarder kronor för drift och underhåll av järnväg. Riksdagen har beslutat om dessa pengar.

För de två kommande åren, 2012 och 2013, vill regeringen göra ytterligare satsningar på järnvägsunderhåll. I vårpropositionen 2011 föreslog man att riksdagen skulle satsa 800 miljoner kronor på underhåll under år 2012. Riksdagen har beslutat om dessa pengar.

I budgetpropositionen för 2012 föreslår regeringen att det ska läggas ytterligare 1,8 miljarder kronor per år på drift och underhåll under åren 2012 och 2013. Riksdagen fattar beslut i denna fråga i december 2011.

Om riksdagen beslutar att följa regeringens förslag i budgetpropositionen för 2012 innebär det att de totala anslagen för järnvägsunderhåll är 7,8 miljarder kronor under 2012 och 7,1 miljarder kronor under 2013.

De anslagsnivåer som regeringen har beslutat om är i linje med vad Trafikverket menar är möjligt att hantera de närmaste åren, 2012 och 2013. Åtgärder inom järnvägssystemet kräver god framförhållning i planeringsarbetet.

Hur mycket satsar regeringen de närmaste åren på underhåll av järnvägen?

Regeringen vill att Sverige ska satsa 3,6 miljarder kronor ytterligare till järnvägsunderhåll under åren 2012 och 2013. Om riksdagen beslutar att avsätta dessa pengar tänker regeringen använda dem till:

Ökat underhåll - avhjälpa en större del av de avvikelser i infrastrukturen och de tekniska systemen som annars riskerar att skapa störningar i trafiken. Det handlar exempelvis om komponentbyten i växlar och installation av modern växelvärmestyrning för att minska de problem som kan uppstå vid snö och kyla.

Trimningsåtgärder - skapa mer kapacitet i det svenska järnvägssystemet. Det kan handla om till exempel förlängning av mötesspår, förbättrade bangårdar etc.

Reinvesteringar - öka tempot för att byta ut äldre delar av infrastrukturen vilket på längre sikt minskar behovet av underhåll. Exempel är utbyte av ställverk, spår, spårväxlar m.m.

Regeringen tänker prioritera de samhällsekonomiskt viktigaste sträckorna. Åtgärderna riktas därför främst mot de starkast trafikerade stråken i järnvägsnätet, till exempel sträckor som är av avgörande betydelse för arbetspendling i storstadsområden. Det finns även möjlighet att prioritera viktiga godsstråk.

Denna satsning på 3,6 miljarder kronor är utöver de 800 miljoner kronor till underhåll som regeringen aviserade i 2011 års ekonomiska vårproposition.

Vem ansvarar för vad inom järnvägstrafiken?

Inom regeringen är det infrastrukturminister Catharina Elmsäter Svärd som är ansvarig för frågor som rör järnväg, väg, sjö- och luftfart.

Regeringen föreslår i så kallade propositioner hur stora summor som ska avsättas till den svenska järnvägen. Propositionerna överlämnas till riksdagen för beslut.

Regeringen styr också över de myndigheter som verkar inom transportområdet. Det finns i huvudsak två svenska myndigheter som har till uppgift att hantera järnvägsfrågor - Trafikverket och Transportstyrelsen.

Trafikverket är den myndighet som ansvarar för utbyggnad, drift och underhåll av infrastrukturen i form av spår och signalsystem. I ansvaret ingår också att leda tågtrafiken, fördela tidtabeller och ge trafikinformation till resenärerna.

Transportstyrelsens uppgifter rör trafiksäkerhet - myndigheten utformar regler för järnvägstrafiken och ser till att de efterlevs. Transportstyrelsen delar också ut tillstånd samt svarar för registerverksamhet kring all svensk spårbunden trafik.

Staten styr inte över allt på de svenska järnvägarna. De företag som trafikerar svensk järnväg - till exempel SJ AB, Tåg i Bergslagen, Västtrafik, Skånetrafiken med flera - är företag som är helt skilda från staten och som fattar självständiga beslut om trafiken. Det är dessa tågoperatörer som svenska tågresenärer och godsköpare kommer i kontakt med och köper sin biljett eller transport av.

Det statliga bolaget Jernhusen AB äger och sköter fastigheter av betydelse för järnvägen - till exempel stationsbyggnader, kontor, verkstäder, godsterminaler och depåer längs det svenska järnvägsnätet. Jernhusens verksamhet styrs inte av staten i detalj.

Förutom regering, riksdag, myndigheter, tågoperatörer och Jernhusen finns det ytterligare ett mycket stort antal privata företag som är involverade i arbetet med att hålla tåg och järnväg i gång.