Intervju, 7 december 2011
Intervjuer med deltagare från det fjärde samrådet
Den 7 december hölls det fjärde samrådet om mänskliga rättigheter. Jasenko Selimovic, statssekreterare på Arbetsmarknadsdepartementet, uppmanade deltagarna att föra fram sina förslag för att stärka mänskliga rättigheter på lokal och regional nivå.
Kristina Grapenholm, Västra Götalandsregionen.
Vilka åtgärder skulle regeringen, i samverkan med kommunerna och landstingen, kunna vidta för att stärka och stödja MR-arbetet på lokal och regional nivå?
- Tydligare signaler från regering genom lagar som samordnar lag och konventioner, säger Kristina Grapenholm, vice ordförande kommittén för rättighetsfrågor, Västra Götalandsregionen.
Anders A Aronsson, Uppsala kommun.
Vilka huvudsakliga svårigheter och utmaningar kan du identifiera när det gäller arbetet med att på lokal och regional nivå förverkliga Sveriges internationella åtaganden om de mänskliga rättigheterna?
- Utmaningen ligger i att föra ner de övergripande och vackra principerna till praktisk handling. Ta som exempel FN:s barnkonvention, där barnets rätt och barnets bästa markeras. I Uppsala har vi med konventionen som grund format ett barn- och ungdomspolitiskt program där vi formulerat ett antal önskade tillstånd som utgår från barens rätt och möjligheter till inflytande. Utmaningen ligger då i att få med alla kommunala nämnder och styrelser att inom sitt ansvarsområde planera och genomföra det som krävs för att nå de önskvärda lägena. Vi är bra på väg med detta, mycket har gjorts, men än så länge har programmet och dess fullföljande bara två år på nacken, säger Anders A Aronsson, ordförande socialnämnden för barn och unga, Uppsala kommun.
Monica Ericsson, Linköpings kommun.
Vilka åtgärder skulle regeringen, i samverkan med kommunerna och landstingen, kunna vidta för att stärka och stödja MR-arbetet på lokal och regional nivå?
- Jag är övertygad om att man måste tydliggöra det ansvar som kommuner och landsting har för att de konventioner som Regeringen ratificerat förverkligas på det mer lokala planet. Kanske är lagstiftning en bra väg att gå. Länsstyrelsen kan spela en stor roll för informations- och kunskapsspridning om det lokala ansvaret tills en eventuell lagstiftning finns på plats, säger Monica Ericsson, ledamot av kommunstyrelsen, Linköpings kommun.
Vilka åtgärder skulle regeringen, i samverkan med kommunerna och landstingen, kunna vidta för att stärka och stödja MR-arbetet på lokal och regional nivå?
Tord Karlsson, Västra Götalandsregionen.
- Det behövs en tydligare lagstiftning som tydliggör ansvaret för de mänskliga rättigheterna. Förtydliganden i förvaltningslag, kommunallag och hälso- och sjukvårdslag skulle underlätta och flytta fram positionerna för arbetet med de mänskliga rättigheterna. Det är även min åsikt att vi genast måste göra barnkonventionen till svensk lag, säger Tord Karlsson, ordförande kommittén för rättighetsfrågor, Västra Götalandsregionen.
Ami Netzler, Västerås stad.
Vilka huvudsakliga svårigheter och utmaningar kan du identifiera när det gäller arbetet med att på lokal och regional nivå förverkliga Sveriges internationella åtaganden om de mänskliga rättigheterna?
- Struktur nationellt, regionalt, lokalt och den enskilde medborgaren i ett helhetsperspektiv - till exempel lagtext. Utmaningen är att skapa ett gemensamt språk för mänskliga rättigheter som kan förstås och omsättas. Jag vill bland annat att det skapas en gemensam värdegrund för Sveriges mänskliga rättigheter och att det startas en dialog kring mänskliga rättigheter med civilsamhället, säger Ami Netzler, mångfaldsstrateg, Västerås stad.
Lars O. Molin, Örebro kommun.
Vilka åtgärder skulle regeringen, i samverkan med kommunerna och landstingen, kunna vidta för att stärka och stödja MR-arbetet på lokal och regional nivå?
- Vid utarbetande av en nationell handlingsplan är samverkan med den kommunala och regionala nivån viktig. Det är på den nivån som många av de av staten ratificerade konventionerna ska tillämpas. De olika samhällsnivåerna har ett gemensamt ansvar och intresse att informera och utbilda i MR-kunskap. Det är en kunskap som både politiker, tjänstemän och allmänhet behöver. Mänskliga rättigheter blir på så sätt inte bara fråga om högtidligt tal utan möter den praktiska verkligheten, människors vardag, säger Lars O. Molin, kommunfullmäktiges ordförande, Örebro kommun.
Annika Ottosson, Västra Götalandsregionen.
Vilka åtgärder skulle regeringen, i samverkan med kommunerna och landstingen, kunna vidta för att stärka och stödja MR-arbetet på lokal och regional nivå?
- Lagstiftningen bör tydligare följa de konventioner Sverige har undertecknat, både förvaltningslag, kommunallag, socialtjänstlag, hälso- och sjukvårdslag mm. Barnkonventionen bör få ökad tyngd i lagstiftningen. Regeringen kan också bidra till att förstärka MR-arbetet lokalt och regionalt genom att använda en entydig begreppsapparat - inte skilja på jämställdhet och mänskliga rättigheter, utan skapa förutsättningar för ett rättighetsbaserat arbetssätt utan stuprör, säger Annika Ottosson, enhetschef rättighetsfrågor, Västra Götalandsregionen.
