Debattartikel
DN Debatt 19 juli 2012
Erik Ullenhag, Integrationsminister

Romska kvinnor prioriteras i satsning på jämställdhet

Dubbelt diskriminerade. I dag fattar regeringen beslut om att en telefonrådgivning om sexuell och reproduktiv hälsa för romska flickor och kvinnor ska öppnas. Beslutet är en del av regeringens strategi för att bryta utanförskapet bland Sveriges romer. Vi har inte tagit jämställdhetsutmaningen när det gäller romer på allvar, skriver integrationsminister Erik Ullenhag.

Romska kvinnor drabbas ofta av dubbel diskriminering, dels för att de är romer, dels för att de är kvinnor som lever i patriarkala strukturer.

I minst 500 år har det levt romer i Sverige och romerna är en av Sveriges fem nationella minoriteter. Men romernas historia är tyvärr en del av vår mörka historia. In på 1800-talet levde romer som slavar i Rumänien. Under Förintelsen sändes hundratusentals romer till Hitlers dödsläger. I Sverige utgick på 1600-talet påbud om att romska män skulle avrättas samt att romska kvinnor och barn skulle landsförvisas. På 1900-talet drabbades hundratals romer av tvångssteriliseringar - den svenska staten fattade det ofattbara beslutet att dessa människor inte var värdiga att få barn. Romer har också nekats rätten till skolgång och att bosätta sig fritt samt har saknat rösträtt.

I dag lever det omkring 50.000 romer i Sverige. Många har arbete och är väl integrerade i samhället. En del har nått dit genom att dölja eller lämna sin romska identitet bakom sig. Människor ska självklart själva välja sin identitet, men ingen ska behöva dölja sin tillhörighet på grund av omgivningens fördomar. Andra romer har reagerat med ett avståndstagande från samhället eller med en känsla av hopplöshet. Den som ser att romer som har utbildat sig ändå inte får jobb tycker kanske inte att det är lönt att anstränga sig. Och varför skicka iväg barnen varje morgon till skolan om de möter mobbning och lärare som inte har några förväntningar på dem?

Fortfarande är det alldeles för många romska barn som inte går ut den svenska grundskolan, romer som söker bostad nekas på grund av sin etniska tillhörighet och för få romer har ett jobb att gå till. Vi tvingas konstatera att det inte finns någon annan grupp i Sverige som drabbas av så mycket fördomar och diskriminering som den romska gruppen.

Från regeringens sida har vi därför tagit flera initiativ för att bryta romers utanförskap. Vi tar nu fram en vitbok över de övergrepp som romer drabbats av historiskt. Regeringen har också fattat beslut om en fyraårig satsning på knappt 50 miljoner kronor för att i första hand stärka romers ställning på arbetsmarknaden och i utbildningsväsendet. Arbetet ska vara långsiktigt. Målet är att den rom som föds i år 2012 om tjugo år ska ha samma möjligheter som vem som helst annan i majoritetssamhället.

I den långsiktiga strategin för att skapa romsk inkludering är flickor och kvinnor en prioriterad målgrupp. Statens folkhälsoinstitut (2008) har tagit upp att den traditionella romska familjestrukturen karakteriseras av att kvinnan är underordnad mannen. Delegationen för romska frågor påtalade att förekomsten av barnäktenskap och reglerade sociala relationer inom gruppen kan ha negativ inverkan på romska kvinnors hälsa. Romska kvinnor har i samtal med mig pekat på att det finns ett stort mörkertal när det gäller romska flickors och kvinnors ohälsa och att behovet av stöd är stort.

Samtidigt som vi vet att romska kvinnor drabbas av patriarkala strukturer vet vi för lite om hur dessa strukturer ser ut. Vi har inte tagit jämställdhetsutmaningen när det gäller romer på allvar. Många romska flickor hoppar av skolan men vi vet för lite om varför. Samhället måste bli tydligare i det självklara budskapet om att vi ska ta på samma allvar när en romsk flicka inte kommer till skolan som när det händer med en flicka ur majoritetsbefolkningen.

Det finns i dag begränsad kunskap om romers hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Därför har Statens Folkhälsoinstitut fått i uppdrag att göra en fördjupad studie om romska flickors och kvinnors livssituation och hälsa. Frågor kring exempelvis sexualitet och könssjukdomar är särskilt känsliga för många romer. Företrädare för romska kvinnor har till regeringen framfört önskemål om en telefonlinje dit romska kvinnor kan ringa med frågor kring sexuell och reproduktiv hälsa.

Vid dagens regeringssammanträde uppdrar vi därför till Länsstyrelsen i Stockholm att se till att en avgiftsfri telefonrådgivning kommer i gång snarast. Hjälp och råd ska kunna sökas anonymt och om möjligt ska information till de hjälpsökande också kunna lämnas på romani chib. För detta avsätter regeringen sammanlagt 2,1 miljoner kronor under åren 2012-2014.

Romer, precis som alla andra i Sverige, ska framför allt få möjligheter i livet genom den generella välfärdspolitiken. Skolan, arbetsförmedlingen och sjukvården ska i teorin möta alla som bor i landet som individer. Men i praktiken fungerar det inte alltid så. Därför behöver vi få de generella systemen att möta romers behov på ett bättre sätt. Det kan handla om att skolor och myndigheter skaffar sig mer kunskap om den romska minoriteten och hittar lösningar på de problem som uppstår i vardagen på grund av kulturkrockar, diskriminering eller bristande tillit.

Vi har såväl en historia som en nutid att skämmas över när det gäller romer. Nu handlar det om att göra rätt saker i dag så att vi inte behöver ha en framtid att skämmas för också. Gör vi det är förhoppningen att den romska flicka som föds i dag har samma möjligheter som en flicka ur majoritetsbefolkningen när hon fyller 20 år.

Erik Ullenhag
integrationsminister (FP)