Tal
Finlandsinstitutet, Stockholm 18 april 2012
Erik Ullenhag, Integrationsminister
Anförande i samband med statsbesöket av Republiken Finlands President
Ärade Herr Republiken Finlands President och ärade Fru Haukio,
Våra länder har haft en lång historia av nära relationer. Mer korrekt än att säga att de första invandrarna från Finland kom med Viking-line båtarna på 60-talet är sannolikt att de första finska invandrarna kom med vikingabåt kring 1000-talet.
Den första större arbetskraftsinvandringen från Finland till Sverige skedde redan på 1500-talet. Från Finland flyttade folk till Uppland och Mälardalen, främst för att arbeta inom jordbruket. Från Finland kom också arbetskraft till bergsbruk i Falun och till gruvorna i Bergslagen. Vidare var det många finländare som arbetade som båts- och timmermän. Alla dessa människor bidrog till framväxten av den svenska industrin.
Under 1900-talet skickades cirka 70 000 krigsbarn från Finland till Sverige. Och i slutet av 60-talet flyttade varje dag över hundra finländare till Sverige för att söka jobb. Dessa människor kom hit till Sverige och började ofta jobba redan andra dagen i vårt land. Men de finska invandrarna möttes av bostadsbrist och de hårt arbetande finländarna fick många gånger bo i baracker och sedan i de framväxande miljonprogrammen.
Jag vill understryka att dessa finländare har varit helt avgörande för den svenska tillväxten och för den svenska välfärden.
Borås, Västerås, Botkyrka, Södertälje, Eskilstuna, Enköping och Motala är bara några av de städer där finländarna arbetat hårt och bidragit till samhällena. Dessa städer har till stor del byggts och formats av finska invandrare.
Ärade Herr Republiken Finlands President och ärade Fru Haukio,
Jag vill på detta sätt uttrycka mitt tack till Er och det finska folket. Sverige hade inte varit Sverige utan de 600 000 personer med finska rötter som idag bor i vårt land.
Många finländare som kom hit har fått ett bra liv. Men vi ska inte glömma bort att utvandringen har haft ett pris. Jag kommer att tänka på en episod ur Wilhelm Mobergs Utvandrarna. Karl Oskar får frågan varför han gör den långa färden från Småland till Amerika. Han svarar: "Jag emigrerar för barnens skull". Så var det sannolikt också för många finska emigranter. De utvandrade för barnens skull.
Finländarna som under åren kommit till vårt land är den hårt arbetande tysta minoriteten. Och livet i det nya landet var ofta ganska tufft och hårt.
Språket har tagit stryk. Barn och barnbarn lärde sig många gånger inte finska. Vissa valde bort språket eftersom det ansågs ha låg status att tala finska. Vissa barn valde bort språket för att de ville vara som majoriteten. Andra lärde sig inte finska eftersom stödet i skolan inte var tillräckligt. Oavsett varför språket valdes bort har avsaknaden av det finska språket lämnat sår i själen hos många.
Hälsan har tagit stryk. Vi kan se att det finns en överrepresentation bland personer med finsk bakgrund som är sjuk- och förtidspensionärer. Självmordssiffrorna och missbruk är högre än bland majoritetsbefolkningen.
Delaktigheten i samhället har tagit stryk. Om du känner att du inte kan tala majoritetsspråket tillräckligt bra hindrar det dig ofta från att fullt ut delta i samhällslivet.
Att vi idag kan erbjuda finskspråkig samhällsservice är därför en fråga om livskvalité och mänsklig värdighet.
Idag är sverigefinnarna en erkänd nationell minoritet i Sverige. Kärnan i en bra minoritetspolitik är inte att jag eller staten ska bestämma vilken identitet någon ska ha. Men ingen ska tvingas att välja bort exempelvis sin finska identitet. Man ska inte behöva välja mellan att vara finländare eller svensk - man kan vara både och.
Regeringen har utvecklat minoritetspolitiken. Vi har gått från minoriteternas behov till rättigheter och egenmakt. Det handlar till exempel om språket. Vi gör satsningar på modersmålsundervisning. Och det handlar om kulturen. Det finns idag ett 40-tal finska förvaltningskommuner i Sverige. I dessa kommuner har du till exempel rätt att i barn- och äldreomsorg bemötas på det finska språket. Ska språket överleva och utvecklas måste de föräldrar som så önskar kunna välja finskspråkig skola. Och att på sin ålders höst få tala sitt modersmål handlar om värdighet.
Vi har börjat se resultat av denna politik. Många unga sverigefinnar känner en stark finsk identitet och känner stolthet över sitt språk. Den finska kulturen och det finska språket är en naturlig och synlig del av Sverige. I detta sammanhang vill jag passa på att tacka de sverigefinska organisationerna för deras ovärderliga arbetsinsats för den nya svenska minoritetspolitiken.
Ärade Herr Republiken Finlands President och ärade Fru Haukio,
Våra länder har en gemensam historia. Och våra länder har en gemensam framtid. Att det i Sverige talas finska och att det i Finland talas svenska bidrar till denna nära samhörighet våra länder emellan. I en globaliserad värld ger det också goda förutsättningar för turism och handel och ökad tillväxt.
Jag vill avslutningsvis återigen understryka sverigefinnarnas betydelse för Sverige. Jag talade under rubriken "Sverigefinnarnas betydelse för Sverige". Anförandet kunde ha varit mycket kort. Vad jag försökt säga är att sverigefinnarnas betydelse för Sverige har varit enormt stor.
Tack!
