Talmanus - Lena Ek:s inledningsanförande vid mark- och miljödomstolsdagarna den 1 februari 2012

Det talade ordet gäller

Jag är mycket glad över att få vara här idag och framträda inför er. Jag är ju inte bara miljöminister utan också själv jurist, om än med en annan inriktning än vad ni - och numera jag - ägnar tiden åt. Jag tänkte därför tala kring vilken roll domstolarna och domarna spelar i ett miljösammanhang, liksom en del aktuella frågor från regeringens sida kring denna verksamhet.

När miljöbalken trädde ikraft för 13 år sedan, gjordes det med ett övergripande syfte att driva utvecklingen mot ett ekologiskt hållbart samhälle. Möjligheten att svara emot denna grundprincip förutsätter förstås att samtliga led med prövning, tillsyn m.m. fungerar effektivt. Lagstiftningens mål om en hållbar utveckling kan endast nås om det finns ett effektivt och kompetent prövningssystem för de mål och ärenden som prövas enligt balken.

I ett internationellt sammanhang är det svenska systemet med särskilda miljödomstolar i det närmste unikt och något som vi ska vara stolta över. Domarna i miljödomstolarna har en särskild kompetens och kunskaper i juridiska, tekniska och naturvetenskapliga frågor. Kombinerat med den erfarenhet av att tillämpa miljölagstiftningen som finns i våra miljödomstolar, säkerställer detta miljöbalkens mål om en hållbar utveckling får ett effektivt genomslag av i prövningen.

Den reform som genomfördes den 1 maj förra året med att inrätta nya mark- och miljödomstolar, innebar ytterligare ett steg mot en mer sammanhållen och effektiv prövningsorganisation för miljöfrågor.
Min förhoppning är att en sammanhållen domstols-organisation kommer att medföra ett ännu större genomslag för miljölagstiftningen. Resurser och kompetens kan då användas på ett ändamålsenligt sätt och ge förutsättningar för en ökad samordning av prövningen av mål enligt miljöbalken, fastighetsbildningslagen och plan- och bygglagen.

Jag vill passa på att framhålla tillgången till rättslig prövning som en viktig del av miljörätten. I år är frågan om rättslig prövning i miljöprocesser särskilt aktuell eftersom det är 20 år sedan världskonferensen i Rio de Janeiro 1992. Principerna från Rio arbetades in i Århuskonventionen och betonar att en god miljö förutsätter att människor får tillgång till information, har möjlighet att medverka i beslut som rör miljön och att de har rätt till rättslig prövning.

Att de här rättigheterna får genomslag är viktiga faktorer för säkerställandet av skyddet av miljön. De svenska mark- och miljödomstolarna har här en betydelsefull roll genom att domstolarna är en garanti för att det sker en rättvis och effektiv prövning av miljömål. Det är på det sättet begreppet tillgång till rättslig prövning får ett verkligt innehåll, vilket bidrar till att syftet med principerna från Rio uppnås.

Miljölagstiftningen är som ni vet en dynamisk lagstiftning som hela tiden förändras. En anledning till denna utveckling av miljölagstiftningen är naturligtvis det omfattande arbete som bedrivs inom EU.

Ett exempel på detta som ligger framför oss är genomförandet av EU:s Industriutsläppsdirektiv. Detta omfattande direktiv ska vara genomfört senast den 7 januari 2013. Den av regeringen tillsatta Industriutsläppsutredningen överlämnade bara för någon vecka sedan sitt omfattande förslag till hur viktiga delar av direktivet ska genomföras. Betänkandet kommer att remitteras under våren till ett stor antal remissinstanser och vi avser att återkomma så snart som möjligt med förslag för hur direktivet ska implementeras i svensk lagstiftning.

Utöver de förändringar som sker till följd av EU pågår dessutom kontinuerligt ett nationellt arbete med att se över och förbättra delar av miljölagstiftningen. Jag kan här särskilt nämna att det pågår en omfattande översyn av miljöbalkens bestämmelser om miljökonsekvens-beskrivningar. Syftet med denna översyn är att åstadkomma en tydligare lagstiftning som på ett bättre sätt tillgodoser att myndigheters, enskildas och verksamhetsutövares resurser används där de gör störst miljönytta.

Jag vill också se över hur handläggningstiderna kan effektiviseras och framför allt blir snabbare. Det är inte vettigt att det ska skilja uppemot 1 eller 2 år i handläggningstid för liknande ärenden i olika delar av landet. Departementet skickar ut en promemoria på remiss inom kort.
Ett annat central verktyg för miljöpolitiken, vid sidan av miljöbalken, är det svenska miljömålssystemet. Det beslutades med en bred majoritet av riksdagen 1999 och är en stolthet för svensk statsförvaltning - det kallas ibland för Sveriges största samarbetsprojekt!

Det är förstås ingen lag, och har ingen rättsverkan, men det ger en tydlig signal till alla samhällets aktörer om vad regering och riksdag vill uppnå med miljöpolitiken. Syftet är att vara en ledstjärna och ge struktur och långsiktighet i vårt gemensamma miljöarbete.

2010 genomfördes en större förändring av det svenska arbetet med miljömålen för att skapa ett effektivare miljömålssystem:

  • Ett mer utvecklat generationsmål lägger grunden för miljöpolitiken och visar på inriktningen av den samhällsomställning som krävs för att nå miljömålen och dessutom fånga upp tvärgående frågor som behöver hanteras. Miljömålsystemet har tillförts tre nya perspektiv som ska beaktas för alla miljökvalitetsmål: det internationella miljöarbetet, ekosystemtjänster och konsumtionens betydelse.
  • Bedömningsgrunden har utvecklats. I första hand ska målen om ett önskvärt miljötillstånd nås och i andra hand är strävan att förutsättningarna är uppfyllda för att nå målen på sikt, dvs. med hänsyn till naturens egen återhämtningsprocess. Delmålen fasas ut och ersätts med preciseringar eller etappmål.
  • En annan viktig förändring med det nya miljömålssystemet är att arbetet tydligare ska involvera det omgivande samhället med företrädare för myndigheter, den regionala och lokala nivån, näringslivet, ideella organsiationer och forskarsamhället.
  • Vi har tillsatt Miljömålsberedningen, en parlamentarisk beredning, som ska ägna sig åt de frågor som kräver övergripande och långsiktiga politiska prioriteringar. Det kan vara frågor med svåra målkonflikter mellan samhällsintressen som behöver avvägas politiskt, frågor där det finns behov av strukturella förändringar eller frågor av särskild betydelse som inte kan lösas på myndighetsnivå. Beredningen ska ta fram förslag till strategier med etappmål, styrmedel och åtgärder för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Genom breda expertgrupper involveras olika samhällsaktörer i arbetet.
  • Beredningen arbetar för närvarande med två parallella uppdrag. Dels med en strategi för giftfri miljö inklusive läkemedel med fokus på EU och internationellt arbete som ska vara klar 15 juni 2012. Dels med en strategi för långsiktigt hållbar markanvändning som ska vara klar 15 juni 2014. I slutet av mars (31 mars 2012) kommer beredningen med en delredovisning med val av fokusområden för markstrategin.
  • Naturvårdsverket har fått det nationella samordningsansvaret för uppföljning och utvärdering av miljömålen i samråd med berörda myndigheter. Verket presenterade i maj 2011 rapporten Miljömålen på ny grund med en årlig uppföljning av miljökvalitetsmålen, en slutredovisning av delmålen samt förslag till reviderade preciseringar till miljökvalitetsmålen. Regeringen avser återkomma under våren med beslut om både etappmål och reviderade preciseringar - detta kommer att på allvar starta arbetet med det förnyande miljömålsarbetet.
  • Vi har därtill avslutat Miljömålsrådet och istället skapat Miljömålsforum, med 27 myndighetschefer med ansvar i miljömålsystemet. Syftet är att forumet ska fungera som ett rådgivande organ till mig och regeringen där vi kan föra en informell dialog och diskussion om strategiska frågor om hur vi bäst går fram för att nå miljömålen. Jag har bara haft ett möte med forumet ännu men ser redan vilket nytta det kommer att ge i det fortsatta arbetet med miljömålen. Vid det senaste mötet diskuterade vi synergier och målkonflikter mellan olika politikområden och miljömålen och hur vi kan tackla detta gemensamt.

Jag vill därmed tacka för mig och önska er alla fruktsamma och intressanta diskussioner under 2012 års Mark- och miljödagar!