Sverige - dagens och morgondagens ledande gruvnation i Europa

Sverige är i dag Europas ledande gruvnation, men det räcker inte. Den som står stilla mitt i steget riskerar att bli omsprungen. Därför vill regeringen säkerställa att Sverige även i framtiden ligger i framkant genom att satsa på kvalitativ forskning på gruvområdet.

Den globala efterfrågan på metaller och mineral har vuxit i takt med att allt fler av jordens länder har en ökad tillväxt. Till exempel urbaniseras och industrialiseras Kina och Indien snabbt och det driver på efterfrågan. Nya städer byggs och gamla växer. Behoven av infrastruktur ökar. Samtidigt köps allt mer vitvaror, bilar och andra metallintensiva produkter i dessa länder. Europa möter också ett stort och ökande importbehov av mineralråvaror.

Idag är Sverige en av EU:s ledande malm- och metallproducenter. Vi förfogar över en unik geologisk potential och är den i särklass största järnmalmsproducenten inom EU. Vi hör också till de främsta inom basmetallerna koppar, zink och bly och ädelmetallerna guld och silver.

Dessutom är svensk gruvforskning framstående. Materialvetenskap är generellt ett av svensk forsknings styrkeområden. Lärosäten som Kungl. Tekniska högskolan (KTH) och Luleå tekniska universitet (LTU) har inriktningar mot gruvnäringen och bidrar - ofta i nära samverkan med olika företag - till att stärka branschens konkurrenskraft.

Sysselsättningen inom gruvindustrin ökar och dess betydelse för svensk ekonomi har potential att öka ytterligare. Industrin är också basen för en blomstrande industri som tillverkar gruvutrustning. Leverantörskluster med multinationella företag som Sandvik, ABB och Atlas Copco, men också många mindre bolag, konsulter och FoU-institutioner skapar förutsättningar att utveckla nya maskiner och metoder. Tillsammans med stålindustrin är gruv- och mineralnäringen kort sagt en av landets basnäringar.

Om några veckor kommer regeringen att presentera sin forsknings- och innovationsproposition. Bland förslagen finns riktade satsningar till områden som är av betydelse för näringslivet och samhället och det handlar om några områden där två villkor ska vara uppfyllda: näringslivet har behov av tillgång till hög kompetens och svensk forskning håller hög kvalitet.

Gruv-, mineral- och stålforskning är ett av de områden som regeringen har identifierat där båda kriterierna, kvalitet och behov, sammanfaller och regeringen föreslår därför en riktad satsning mot området för att förstärka det. Satsningen ska ske i samverkan med näringslivet och regeringen vill satsa drygt 200 miljoner kronor totalt de kommande fyra åren. Medlen kommer att fördelas av Vinnova till forskningsmiljöer med hög vetenskaplig kvalitet.

Även om Sverige står starkt möter den svenska gruvnäringen hård internationell konkurrens. Idag finns starka forskningsmiljöer inom alla områden i gruvkedjan - från prospektering till metallurgi och miljöteknik. Traditionella gruvforskningsämnen som malmgeologi, geoteknik, mineralteknik och processmetallurgi samverkar med andra vetenskapliga discipliner. Det är forskning som bör prioriteras framöver.

Redan idag tar den svenska gruvnäringen ett stort ansvar för den gruvrelaterade forskningen. Med regeringens satsning blir förutsättningarna ännu bättre för att bygga gruvnäringen stark inför framtiden.

Senare i höst kommer regeringen dessutom att lägga fram Sveriges första mineralstrategi. Den syftar till att bibehålla och utveckla landets unika och framgångsrika position som Europas ledande gruvnation.

Av Sveriges idag tretton igångvarande gruvor finns i tio i Norrbotten och Västerbotten. Övre Norrland utgör Europas klart ledande gruvdistrikt. Företag verksamma i regionen investerar idag och de kommande åren i mångmiljardklassen.

Den växande gruvnäringen skapar inte bara nationell tillväxt och välstånd utan även regional och lokal tillväxt och framtidstro. Den är en grogrund för fler och växande företag och fler jobb, inte minst i många orter som har haft en kämpig utveckling de senaste decennierna. Regeringens satsningar på framgångsrik forskning och utveckling skapar ännu bättre förutsättningar inför framtiden.

Jan Björklund (FP), Utbildningsminister
Annie Lööf (C ), Näringsminister