Tal
Grünewaldsalen, Stockholms konserthus 22 maj 2012
Peter Norman, Finansmarknadsminister

Anförande vid seminarium för styrelser i statligt ägda bolag

Det talade ordet gäller.

Styrelseordföranden, styrelseledamöter, vd:ar och övriga gäster, välkomna till dagens styrelseseminarium!

Staten är med sina 58 bolag en av Sveriges största företagsägare. De statligt ägda bolagen representerar stora värden, tillsammans närmare 600 miljarder kronor, och är sammantaget en av Sveriges största arbetsgivare. Regeringen förvaltar bolagen på uppdrag av Riksdagen och ytterst är det svenska folket som gemensamt äger dessa företag. Regeringen har därför ett stort ansvar att vara en aktiv, professionell och ansvarsfull ägare.

2011 - en rimlig resultatutveckling

De statligt ägda företagen fortsätter att utvecklas i rätt riktning. Ni som styrelseledamöter gör ett bra jobb. Det sammanlagda resultatet, efter skatt, uppgick 2011 till 41 miljarder kronor, vilket är 15 miljarder kronor mindre än 2010. Utdelningarna till statskassan minskade från 38 till 28 miljarder kronor i år. Det lägre resultatet och de minskade utdelningarna beror främst på att 2010 var ett resultatmässigt mycket starkt år.

Regeringen prövar kontinuerligt det statliga ägandet.
I februari 2011 såldes 6,3 procent av aktierna i Nordea till ett värde av cirka 19 miljarder kronor. I augusti såldes även statens aktier i Arbetslivsresurs till ett värde av 145 miljoner kronor. Intäkterna används för att minska statsskulden. Regeringen har av riksdagen mandat att minska ägandet i bland annat Nordea, SAS och Bilprovningen.

Ekonomiska mål

Förra årets seminarium handlade till stor del om vikten av att ha tydliga ekonomiska mål i de statligt ägda bolagen. Sedan dess har vi, i dialog med företrädare för bolagen och med externa experter på området, gått igenom processen för att fastställa och följa upp målen. Nästa steg blir att, under mer strukturerade former, träffa styrelseordförande för respektive bolag för att resonera kring målutfall och bolagens arbete med att nå målen. Detta blir också ett naturligt tillfälle att diskutera eventuella revideringar.

Bolagsförvaltningen i Finansdepartementet genomför just nu några pilotprojekt enligt denna modifierade ansats. Under de kommande tre åren kommer vi successivt att gå igenom hela bolagsportföljen. Tre år kan låta som en lång tid, men processen måste få ta tid så att varje bolag får väl anpassade mål. Vi kommer därefter att arbeta ännu mer strukturerat med uppföljningen.

Ägarutredningen

I maj 2011 tillsatte regeringen en utredning för att se över hur förvaltningen av statligt ägda företag bör bedrivas och organiseras. Utredningen remissbehandlas under våren och vi inväntar nu svaren som ska inkomma senast den 9 juli.

Rimliga ersättningar inom statens bolag

Regeringens övergripande mål med bolagsförvaltningen är att den långsiktiga finansiella värdeutvecklingen, med hänsyn till rimlig risk, blir den bästa för ägaren. Förvaltningen ska vara effektiv, professionell och transparent. Det finns höga förväntningar på hur de statligt ägda företagen och dess företrädare ska agera. Detta innebär bland annat att ersättningsnivåerna ska vara rimliga och välavvägda.

Sunda ersättningssystem är en av de viktigaste förtroendefrågorna för näringslivet, såväl i Sverige som internationellt. När regeringen 2009 skärpte riktlinjerna för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i de statligt ägda bolagen, togs bland annat möjligheten till rörlig lön bort.

Vi följer noga upp att riktlinjerna efterlevs, bland annat genom en årlig utvärdering av de statligt ägda bolagen. Jag vill ta tillfället i akt att ge er en tydlig uppmaning att fortsätta att noga se över hur ni, i era respektive företag, tillämpar regeringens riktlinjer.

Mångfald

En av de frågor som vi kontinuerligt arbetar med är att säkerställa att det finns kompetenta och väl fungerande styrelser. Det är ett av regeringens viktigaste verktyg för att uppnå målen för de statligt ägda bolagen.

I de statligt helägda bolagen utgörs cirka hälften (49 procent) av styrelseledamöterna av kvinnor vilket kan jämföras med 24 procent bland börsbolagen. Av bolagens styrelseordförande är 43 procent kvinnor jämfört med börsens 5 procent. Detta är en bra början, men det finns mer att göra.

Personer med olika erfarenheter, ålder och bakgrund behövs för att öka kompetensen i styrelser och företagsledningar. Utöver könsperspektivet är mångfalden generellt låg i alla styrelser - både bland statens bolag och i övriga näringslivet - och det är en avspegling av sammansättningen i bolagens ledningsgrupper. Som styrelseledamöter ska ni känna att ni har ett ansvar för att det finns en kultur i era bolag som främjar öppenhet och mångfald.

Arbetet med hållbart företagande

Detta leder mig in på bolagens hållbarhetsarbete.
Regeringens arbete med hållbarhet inom de statligt ägda bolagen tog fart 2007 när vi, med Maud Olofsson i spetsen, ålade bolagen att rapportera sitt hållbarhetsarbete enligt riktlinjerna för Global Reporting Initiative (GRI). Det är ett gott betyg till er att i princip alla statligt ägda företag idag följer dessa riktlinjer. Det kan jämföras med runt 60 procent bland börsens värdemässigt största bolag.

Att rapportera enligt GRI är en bra grund för bolagens fortsatta hållbarhetsarbete, men det finns mycket kvar att göra. Termen hållbart företagande innebär att bolagen ska bedriva sin verksamhet genom ett långsiktigt, ansvarsfullt utnyttjande av resurser. Det innefattar områdena miljö, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, antikorruption, affärsetik, jämställdhet och mångfald.

Som ägare ser vi en självklar koppling mellan ett hållbart företagande och värdeskapande. Låt mig förklara: I samhället utgår vi från att företag följer rådande lagar och regler. Om företagen bryter mot lagar och förordningar får det konsekvenser i form av minskat förtroende från kunderna, vilket många gånger leder till minskad försäljning.

För hållbarhetsfrågor som exempelvis miljö, affärsetik och mänskliga rättigheter är lagar och regler dock inte lika tydligt satta. Men det innebär inte att människor är likgiltiga inför dessa frågor. Tvärtom. Dagens och morgondagens generationer är engagerade i dessa frågor. De yngre generationerna vill arbeta för, och handla med, företag som verkar för att jordens resurser används ansvarsfullt och som respekterar mänskliga rättigheter. För att överleva, och ha en långsiktig god värdetillväxt, måste företag därför prioritera hållbarhetsfrågor.

Av detta skäl anser vi, som en av Sveriges största bolagsägare, att de statligt ägda bolagen ska agera som föredömen inom hållbart företagande. Detta gäller givetvis var i världen bolagen än har sin verksamhet.

Det är lätt att tro att hållbarhetsfrågor är mest relevanta för exempelvis stora energibolag eller bolag med exponering mot utvecklingsmarknaderna. Men även mindre företag inom till exempel infrastruktur och transport har utmaningar inom hållbarhetsområdet. Korruption är exempelvis en fråga som är relevant för samtliga svenska företag.

Höjda ambitioner genom hållbarhetsmål

Det är viktigt att de statligt ägda bolagen ges möjligheter och förutsättningar att utvecklas och konkurrera på sina respektive marknader. Regeringen höjer nu ambitionsnivån i arbetet med hållbart företagande. Den 27 mars i år bjöd jag in samtliga styrelseordföranden, vd och hållbarhetsansvariga i de statligt ägda bolagen till ett internt seminarium. Vid detta tillfälle gav jag bolagsstyrelserna i uppdrag att fastställa relevanta hållbarhetsmål samt strategier för att uppnå dessa mål.

Hållbarhetsmålen, som ska vara ett fåtal och av övergripande karaktär, ska vara ambitiösa och relevanta för affärsverksamheten. De ska vara långsiktiga, utmanande och uppföljningsbara. Det är även viktigt att målen är tydliga och enkla att kommunicera.

Vissa av de statligt ägda bolagen har redan mål som lever upp till våra förväntningar. Andra arbetar just nu med sina mål. Vi är måna om att detta arbete blir väl genomfört. För att resultatet ska bli bra förstår vi också att arbetet måste få ta en viss tid i anspråk.

Nu är det ni, i respektive bolagsstyrelse, som får ansvaret att definiera och slå fast relevanta hållbarhetsmål samt övergripande strategier för att nå dessa mål. Jag vill betona vikten av att styrelserna löpande följer upp hållbarhetsarbetet.

Skulle det, mot förmodan, uppstå målkonflikter mellan de nya målen för hållbart företagande och kravet på avkastning är det styrelsens uppgift att belägga detta och återkomma till regeringen som ägare. Eventuella målkonflikter behöver noga belysas och hanteras av styrelsen. Vilket perspektiv som ska vara vägledande för bolagets agerande kan komma att behöva avgöras från fall till fall.

Min erfarenhet är dock att det inte förekommer någon konflikt mellan ekonomiskt värdeskapande och höga ambitioner inom hållbart företagande. När AP-fonderna fick regeringens uppdrag att "ta etiska och miljömässiga hänsyn utan att ge avkall på det övergripande målet om hög avkastning" framstod kravet vid en första anblick som en urvattning av avkastningsmålet. Istället blev det för Sjunde AP-fonden, med en framsynt styrelse och många goda kreativa insatser, en stor affärsfördel som fick internationell uppmärksamhet.

Redan nu hanteras dessutom målkonflikter där bolagen har både ett samhällsuppdrag och finansiella mål, till exempel i Samhall. Att fastställa strategiska mål inom hållbarhetsområdet, förutom de redan fastlagda avkastningskraven, skulle således potentiellt kunna hanteras av företagens styrelse och ledning.

Att staten som ägare nu tydligare integrerar hållbart företagande i ägarpolicyn och vår löpande bolagsstyrning innebär att frågan, i likhet med andra frågor såsom ekonomiska mål, nu kommer att utvärderas kontinuerligt.
Bolagens styrelseordförande kommer åtminstone årsvis att träffa oss ägare för att diskutera bolagens hantering av hållbart företagande.

Det är ett gediget arbete som vi nu ställer krav på att styrelserna genomdriver, där implementering och intern förankring är viktiga pusselbitar. En strukturerad uppföljning väntas dock ske först från och med våren 2014.

Olika bolag fastställer olika hållbarhetsmål och arbetet med målen kommer sannolikt att ge olika effekt beroende på bolagets verksamhet. För vissa bolag syftar arbetet främst till att minimera risker.

Men för andra bolag kan hållbarhetsmålen istället innebära nya affärsmöjligheter, där det hållbara företagandet blir ett sätt att urskilja sig på marknaden. LKAB:s produktion av grön pellets, och bolagets målmedvetna arbete med att sänka sin elkonsumtion (idag 1,5 procent av Sveriges totala elkonsumtion) är ett sådant exempel. För samtliga bolag syftar dock framtagandet av hållbarhetsmål till värdeskapande.

Sedan vårt interna möte den 27 mars har vi fått mycket positiv respons från bolagen. Vi kommer att fortsätta vara aktiva och arrangera aktiviteter inom hållbarhetsområdet. Den 7 juni håller vi, för representanter från övriga näringslivet, ideella organisationer samt media, ett seminarium om hållbart företagande i ägarstyrningen.

Under hösten kommer Finansdepartementet även, i syfte att inspirera och höja kunskapen inom hållbarhetsområdet, att arrangera flera möten och leda nätverket med de statligt ägda bolagen. Detta arbete leds av Emma Ihre, en expert på området som finns i vår förvaltningsorganisation.

Arbetet med hållbarhetsfrågor är långsiktigt och det är viktigt att vi, inom den statliga bolagssfären, fortsätter att utvecklas inom detta område. Därför måste hållbarhetsfrågorna snabbt komma upp på agendan och börja hanteras som en naturlig del av bolagens verksamhet. Kunskapsöverföring är viktigt och jag vill uppmuntra er att dela med er av goda exempel.

Tack för er uppmärksamhet!