Tre frågor till Mårten Grunditz

Sverige kommer under 2012 att leda arbetet i styrelsen för FN-organen UNDP, UNFPA och UNOPS. I spetsen för uppdraget står Sveriges FN-ambassadör Mårten Grunditz som 9 januari valdes till ny ordförande i den gemensamma styrelsen för FN:s utvecklingsprogram (UNDP), FN:s befolkningsfond (UNFPA) och FN:s organisation för projektservice och upphandlingsfrågor (UNOPS). Här svarar han på några frågor om det kommande arbetet.

Vad innebär det att ha ordförandeposten i styrelsen för UNDP, UNFPA och UNOPS?

Mårten Grunditz. Foto: Gunnar Seijbold

Det innebär först och främst att jag kommer att leda styrelsens arbete när den träffas tre gånger under året, i månadsskiftet januari-februari, i maj-juni samt i september. Däremellan kommer jag också träffa representanter från regionala grupper på regelbunden basis. Konkret handlar det om att se till att styrelsens regler och procedurer efterlevs, att vara med och förbereda mötets struktur, att under mötena fördela ordet när medlemsstater vill tala, att sammanfatta diskussioner med mera. Men det handlar också om att fungera som länk mellan de tre organisationernas sekretariat och FN:s medlemsstater.

Kommer Sverige driva några särskilda prioriteringar under ordförandeskapet?

Organisationerna arbetar med frågor som är biståndspolitiskt högt prioriterade som till exempel demokratisk samhällsstyrning och jämställdhet. Sverige har varit starkt pådrivande för att organisationerna ska bli mer effektiva och resultatinriktade och det arbetet fortsätter under det svenska ordförandeskapet. Det handlar bland annat om att få en bättre budgetstruktur. Dessutom inleds arbetet med att ta fram de nya strategiska planerna och där är länken mellan resultat och mål helt central. Öppenhetsdiskussionen som Gunilla Carlsson inlett driver vi vidare i fonder och program.

Vilka tror du blir de största utmaningarna?

Ibland dyker det upp frågor där det finns tydliga meningsskiljaktigheter mellan medlemsländerna. Då har ordföranden en viktig roll att lösa upp knutar. Det är svårt att förutse vilka frågor det kan komma att handla om, men vi vet av erfarenhet att vissa MR-frågor (mänskliga rättigheter) kan vara känsliga.