Stärkta rättsstater för åtal av allvarliga internationella brott
Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen (ICC) bygger på principen att ICC bara ska agera när nationella domstolar inte kan eller vill utreda allvarliga internationella brott som folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Därför måste även nationella rättssystem vara rustade för att hantera dessa brott.
Stephen J Rapp, Ambassador At Large for War Crimes Issues. Foto: Catarina Axelsson/UD
Vikten av att personer som begått allvarliga internationella brott ställs till svars, och hur detta kan ske, diskuterades under ett två dagar långt mötet som hölls i Rosenbad i Stockholm. Mötet samlade ett 10-tal länder, bland annat representanter från Sierra Leone och Colombia, samt UNDP, DPKO, Europeiska kommissionen, Human Rights Watch, ICC:s åklagarkontor och andra engagerade aktörer i syfte att diskutera hur nationella rättssystem kan stärkas för att motverka straffrihet för allvarliga internationella brott.
- En internationell domstol har endast möjlighet att hantera en handfull fall, och ska endast vara en sista utväg. ICC ska involveras när det inte finns kapacitet eller vilja på den nationella nivån. Verkligheten ser dock ut som så att många av dessa brott begås i länder där rättssystemet var i dåligt skick redan innan konflikten. Efter en konflikt har rättsystemet helt utplånats, domare har mördats eller flytt, och hur ska man då kunna påbörja en rättslig process i det landet, säger Stephen Rapp, en utav deltagarna vid mötet i Stockholm.
Steven Rapp kommer från USA och är "Ambassador At Large for War Crimes Issues". Han har haft en ledande roll både i rättegångarna efter folkmordet i Rwanda och i den nyligen avslutade rättegången mot Charles Taylor, den första statschef att dömas i en internationell tribunal för krigsbrott och brott mot mänskligheten sedan Nürnbergrättegångarna.
- Även om prövningen sker i ICC i Haag så måste man se till att rättvisa skapas även på den nationella nivån. De som är misstänkta för 1000-tals mord måste även de ställas inför rätta, inte bara de misstänkta för 10 000-tals. Människor i landet som utsatts för mord, tortyr eller våldtäkt behöver få upprättelse i sina enskilda fall. Här det är viktigt att vi kan komma in och stärka upp de nationella systemen, fortsätter Rapp.
Behöver inte vara perfekt
- Det behöver inte vara ett perfekt utfört arbete på den nationella nivån, det räcker med att det är bra. Om domarna i Haag bedömer att vilja och goda intentioner finns kan en nationell process vara att föredra, även om nivån inte når upp till den toppnivå som finns hos ICC i Haag.
- Tack vare att personer som Charles Taylor och Milosevic ställts inför rätta höjs nu röster från flera håll i världen. Folkgrupper som anser sig utsatta för kränkningar och brott ser att det är möjligt att ställa de skyldiga inför rätta och nu vill även de ha upprättelse. Ibland handlar det om händelser i det förflutna som nu kommer upp till ytan, och det tycker vi är bra. Förutom att belysa fallet i sig skickar det även en stark signal till de som gör sig skyldiga till dessa allvarliga brott idag, du kanske tror att du kommer undan med det just nu, men förr eller senare kommer du att ställas till svars! Det finns ingen preskriptionstid för dessa brott.
- Sen har vi situationer som i Syrien. Där begås brott just nu, vad kan vi göra för att stoppa det? Vad kan vi göra för att försäkra att skyldiga hålls ansvariga? ICC har ingen direkt jurisdiktion men det vi kan göra är att börja samla bevis, börja bygga fall, så att vi är redo när vi får möjlighet att börja arbeta, säger Stephen Rapp innan det är dags att återgå till mötet för den sista sessionen - "Next steps".
En bra dag för Sierra Leone
En annan mötesdeltagare som just avslutat lunchsmörgåsen utanför möteslokalen är Sulay-Manah Kpukumu från Utrikesministeriet i Sierra Leone. Han är nöjd med mötet här i Stockholm, men det är vid frågan om hans känslor inför nyheten om Charles Taylors dom på 50 år som ett stort leende sprider sig i hans ansikte.
- Igår var en av de bästa dagarna för Sierra Leone och för rättvisan. Vi lever med resultatet av kriget varje dag, de svårt fysiskt skadade, de miljoner som aldrig har gått i skolan och den totala förödelsen som kriget orsakat i Sierra Leone. När jag såg alla internationella nyheter igår kände jag ett jubel för dessa människor, äntligen har rättvisa skipats. Det långa straff han fick sänder att väldigt tydligt budskap.
- En utav de positiva sidoeffekter specialdomstolen i Sierra Leone har haft är att vårt nationella rättssystem stärkts på många nivåer. Exempelvis har vittnesskyddet utvecklats och polisen och kriminalvården har stärkts från grunden med utbildning av personal och nya arbetssätt.
- Processen mot Taylor har gett oss nya prejudikat för utdömande av straff för användandet av barnsoldater och sexslaveri och ett institut för internationell rätt har inrättats i landet, för att säkra fortsatt utbildning på området.
- Baserat på momentum från Sierra Leone och med hjälp från det internationella rättsliga samfundet ser jag möjligheten för andra afrikanska nationer att följa Sierra Leones exempel och föra fram de misstänkta för brott mot mänskligheten för prövning i domstol. Liberia har just påbörjat processen. Sierra Leone är ett gott exempel för andra länder att följa, säger Sulay-Manah Kpukumu.
