Konferens om nytt globalt vapenhandelsfördrag inledd
Den 2-27 juli arrangeras en diplomatkonferens i FN:s högkvarter i New York som syftar till att ta fram ett nytt globalt vapenhandelsfördrag (Arms Trade Treaty - ATT). Sverige har deltagit i förberedelsearbetet och kommer ha representanter på plats. UNODA (United Nations Office for Disarmament Affairs) har satt ihop några frågor och svar där du kan läsa det mesta om konferensen.
Konferensen äger rum på FN:s högkvarter i New York. Foto: UN Photo/Milton Grant
Varför behövs ett vapenhandelsfördrag?
Den globala handeln med konventionella vapen är en legitim verksamhet. Många anser nu att denna typ av handel bör underkastas gemensamma internationella regler och bestämmelser, såsom fallet är för den globala handeln med andra varor.
De flesta länder har nationella kontroller av importen och exporten av vapen. Avsaknaden av gemensamma internationella normer gör det emellertid lättare för samvetslösa vapenhandlare att utnyttja luckor och kryphål.
Vilken praktisk skillnad kommer ett vapenhandelsfördrag att göra sedan det slutits?
Vapenhandelsfördraget binder de medlemsstater som undertecknar och ratificerar den slutliga fördragstexten. Genomförandet av de arrangemang som överenskoms i fördraget överlämnas sedan åt dessa medlemsstater. Idealiskt sett skapar ett vapenhandelsfördrag enhetliga förutsättningar för den globala vapenhandeln och medför ökad ansvarsskyldighet, öppenhet och insyn i densamma. Om ett vapenhandelsfördrag genomförs i god tro kan det göra det svårare för människorättskränkare, kriminella och vapenhandlare att skaffa vapen - eftersom säljarlandet skulle granska importörens referenser mot de objektiva, globalt överenskomna normerna.
Vad är vapenhandelsfördragsprocessen?
Ambassadör Paul Beijer kommer vara på plats i New York under konferensen. Foto: Pawel Flato
Vapenhandelsfördragsprocessen inleddes på 1990-talet när aktörer i det civila samhället och Nobelfredspristagare uttryckte oro över den globala vapenhandelns oreglerade natur och dess inverkan på människors säkerhet. Ett antal stater började sedan intressera sig för frågan och inledde en formell process inom ramen för FN.
År 2006 uppmanade FN:s generalförsamling länderna att inkomma med synpunkter på ett eventuellt vapenhandelsfördrag, vilket mer än 100 länder gjorde. Synpunkterna samlades 2007 i en rapport från FN:s generalsekreterare. År 2008 undersökte en grupp med regeringsexperter genomförbarheten, räckvidden och preliminära parametrar för ett heltäckande, rättsligt bindande instrument för att fastställa gemensamma internationella normer för import, export och överföring av konventionella vapen. År 2009 höll en öppen arbetsgrupp - öppen för samtliga FN:s medlemsstater - två möten om ett vapenhandelsfördrag.
I slutet av 2009 beslutade generalförsamlingen att sammankalla en konferens om vapenhandelsfördraget under 2012 "för att utarbeta ett rättsligt bindande instrument med högsta möjliga gemensamma internationella normer för överföring av konventionella vapen". Konferensen har föregåtts av fyra möten i en förberedande kommitté (PrepCom). PrepCom-rapporten innehåller beslut och rekommendationer för konferensen (A/CONF.217/1).
Hur är förhandlingarna om ett vapenhandelsavtal upplagda?
På konferensens första dag väljs en ordförande som ska leda förhandlingarna. Nominerad ordförande är Argentinas ambassadör Roberto-García Moritán. Förhandlingar äger rum dagligen under två sessioner, kl. 10.00-13.00 och kl. 15.00-18.00. Om konferensen så väljer kan den arbeta i parallella kommittéer eller arbetsgrupper. Många frågor kommer även att diskuteras under slutna, informella sammanträden, vilket är vanligt i liknande processer.
Kommer vapenhandelsavtalet att omfatta nationellt vapenägande?
Nej. Det är varje lands suveräna rätt att besluta om och utöva tillsyn över sina nationella bestämmelser om vapenägande. Konferensen om vapenhandelsfördraget har ingen behörighet i detta avseende.
Vad kommer vapenhandelsfördraget att innebära för vapen som redan är i omlopp?
Vapenhandelsfördraget kommer endast att behandla gränsöverskridande vapenhandel, inte nuvarande militära eller civila innehav.
Syftar vapenhandelsfördraget till att nedmontera vapenindustrin?
Nej. Vapenhandelsfördraget syftar inte till att förbjuda att någon vapenkategori tillverkas. Vapenhandelsfördraget stöds för närvarande av många vapentillverkare.
Kommer vapenhandelsfördraget att påverka FN:s fredsbevarande operationer negativt?
Nej. Vapenhandelsfördraget har ett brett stöd bland fredsbevarande och militär personal. Ett vapenhandelsfördrag kan göra operationsområdena för fredsbevarande insatser betydligt säkrare för de män och kvinnor som tjänstgör för att skapa fred under eller efter konfliktsituationer.
Vem kommer att närvara vid förhandlingskonferensen?
Konferensen äger rum i FN:s högkvarter i New York den 2-27 juli 2012 (inga sammanträden hålls onsdagen den 4 juli, eftersom FN:s högkvarter officiellt är stängt).
Konferensen inleds med ett högnivåsegment under vilket ministrar och FN:s generalsekreterare väntas närvara.
FN:s samtliga 193 medlemsstater väntas delta i konferensen. Ländernas delegationer består vanligen av diplomater och nationella experter från olika ministerier. Delegationerna måste uppvisa officiella förhandlingsfullmakter, som ska utfärdas antingen av respektive länders stats- eller regeringschef eller av utrikesministern eller motsvarande.
Konferensen kommer att betjänas av ett sekretariat bestående av internationella tjänstemän från FN. Ackrediterade icke-statliga organisationer, offentliga intressegrupper, företrädare för vapenindustrin, mediefolk och forskare, organ med observatörsstatus i FN samt andra mellanstatliga organisationer kommer att delta i konferensen och kan eventuellt tala inför konferensen vid en bestämd tidpunkt, som ska fastställas av medlemsstaterna.
